ADHD-medicinering vs. livsstilsfaktorer

Förskrivning av läkemedel mot adhd har ökat kraftigt i Sverige under de senaste tio åren. Samtidigt finns få studier om långsiktiga effekter av medicineringen, och många har svåra biverkningar av sin medicin.

De vanligaste adhd-läkemedlen som innehåller metylfenidat kan dessutom leda till rubbningar av hjärtrytmen hos barn och ungdomar, visar en ny stor studie från Sydkorea. I studien ingick 150 000 barn och ungdomar som behandlas med adhd-läkemedel. Av dem hade drygt 1000 fått någon typ av påverkan på hjärtat.

Resultatet bekräftar tidigare studier om hur de vanligaste adhd-läkemedel kan påverka hjärtat. Det är en känd effekt att den här typen av läkemedel, som påverkar puls och blodtryck, kan ge hjärtrytmrubbningar. Men studien visar också på några få fall av hjärtinfarkter hos barn och unga.

Metylfenidat har en stressande effekt på hjärtat och höjer hjärtfrekvensen. Det är en belastning för hjärtat. Har man då dålig blodförsörjning till hjärtat kan de medföra en ökad risk. Den här typen av allvarliga biverkningar är underrapporterade normalt sett, vilket innebär att unga personer kan ha fått allvarlig hjärtrytmrubbningar eller hjärtinfarkt utan att man kopplat det till de här vanliga adhd-läkemedlen

Vanliga adhd-preparat som innehåller metylfenidat är exempelvis concerta och ritalin.

Under en tioårsperiod har antalet personer med diagnosen adhd ökat kraftigt, från 20 000 till 120 000 i Sverige. Nära 90 000 personer får nu adhd-läkemedel. Tänk så många av dem som hade mått minst lika bra med kost- och livsstilsomläggning som med mediciner. Som hade kunnat slippa biverkningar av medicinering mot symtom.

Jag har både själv träffat, och fått rapporterat från föräldrar till, barn med ADHD och relaterade diagnoser som alla blivit bättre med framförallt kostomläggning till en glutenfri och helst även mejerifri kost med mindre snabba kolhydrater (ffa socker). Dessa barn är oftast också känsliga för tillsatser som glutamat (MSG) och azofärgämnen, och en obalans i fettsyror.

Många barn med diagnoser som ADHD, autism och annat inom gruppen NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) får dessutom enorm hjälp av att arbeta med att balansera hjärnhalvorna, bl.a. genom motoriska övningar.

Jag tycker att användandet av begreppet ”funktionsnedsättning” ofta är fel i det här sammanhanget. Det verkar snarare handla om en obalans som ger egenskaper som är ”annorlunda” jämfört med genomsnittet. Obalans mellan hjärnhalvor och signalsubstanser. Och om man adresserar denna balans med livsstilsfaktorer så har vi de häftigaste personerna, de coolaste individerna, som är kreativa, emotionella och med annorlunda förmågor, men som samtidigt kan få lov att må bra.

Tidigare inlägg via taggen ADHD

http://www.bmj.com/content/353/bmj.i2550

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/adhd-lakemedel-kan-rubba-hjartrytmen

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6445051

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6243774

Det här inlägget postades i Ohälsa & Sjukdomar och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>