Search Results for: kranvatten

Dricker du plast? En ny studie visar att det finns massor av mikroplast i flaskvatten.

Journalistnätverket Orb har låtit testa vattnet i hundratals flaskor från tillverkare i hela världen. Över 250 vattenflaskor från elva olika märken, inköpta på fem kontinenter, ingick i analysen som utfördes av amerikanska forskare på uppdrag av det internationella journalistnätverket Orb Media.

I 93 procent av flaskorna som undersöktes hittades spår av mikroplast, även om mängden varierar stort. Enligt forskarna innehöll San Pellegrinos flaskor allt från noll till 74 partiklar per liter vatten och Evians mellan noll och 256 partiklar per liter. Tyska Gerolsteiners flaskor innehöll mellan 9 och 5 106 partiklar per liter. Värst var Nestlés Pure Life som hade värden mellan 6 och i ett fall hela 10 390 plastpartiklar per liter vatten. Inga svenskproducerade märken ingick i undersökningen.

Nestlé liksom Gerolsteiner bekräftar att de själva hittat spår av mikroplast i sitt flaskvatten, men betydligt lägre nivåer än i Orbs studie.

Mikroplast är ett samlingsnamn för plastpartiklar och fibrer som är mindre än fem millimeter. De förekommer i luften både inne och ute. De kommer bland annat från bildäck, men även olika textilier (som fleecejackor, mattor och kläder av syntet) släpper ifrån sig stora mängder plastpartiklar när de används och tvättas.

En del experter anser att det finns för lite forskning för att bekräfta mikroplast som en hälsorisk. Men det kommer nog snart, då det har visat sig skadligt för djurlivet (läs mer om mikroplast ). Det finns också djurstudier som visat att ännu mindre plastpartiklar än de som hittats i det analyserade flaskvattnet kan ansamlas i kroppen. Nanopartiklar av plast kan tas upp av tarmen och eventuellt orsaka inflammation i organ.

Det finns flera förklaringar till att så varierande mängder plast hittats i det analyserade flaskvattnet. Det kan bero på vilken källa vattnet kommer ifrån, hur tappningen gått till och vilket förpackningsmaterial som har använts. Samtliga flaskor som analyserades hade plastkorkar. En stor del av partiklarna som hittades i vattenflaskorna kom från polypropen, en plast som är vanlig i just korkar.

Tidigare har man även hittat mikroplaster i kranvatten. I höstas lät samma journalistnätverk göra en stor undersökning av plasthalter i dricksvatten. Forskare i Minnesota granskade prover från 159 platser runt om i världen. Det visade sig att 83 procent av proverna var kontaminerade med mikroplast. Av de europeiska proverna var 72 procent plastförorenade. (https://4health.se/vi-far-i-oss-plast-fran-kranvattnet-vi-dricker-maten-vi-ater-och-luften-vi-andas)

FN ska nu undersöka hur stort problem det är att kran- och flaskvatten innehåller mikroplaster.  Det är FN-organet WHO som ska undersöka hur mycket plast vi får i oss via flaskvatten och vad det har för betydelse. Initiativet tas sedan journalistnätverket Orb låtit göra omfattande undersökningar av både kran- och flaskvatten och funnit plast nästan överallt.

Nyckelfrågan är om ett livslångt intag av mikroplastpartiklar kan ha en hälsoeffekt. Vare sig det gäller plastens komponenter, huruvida det kan finnas skadliga beståndsdelar eller hur de faktiska partiklarna kan påverka kroppen finns helt enkelt inte tillräckligt med forskning för att ge oss svaret, enligt WHO. Normalt anger man ett säkert gränsvärde, men för att kunna definiera ett sådant behöver man förstå om dessa partiklar är farliga och vid vilka koncentrationer.

Allt fler undersökningar världen över ger belägg för att det finns mikroplaster i snart sagt allt som haft kontakt med havet eller annat vatten. Det har inte bara visats att havsvatten i sig innehåller plastpartiklar, även på stora djup, utan sådana har även befunnits finnas i bland annat arktisk is, havssalt, fisk, öl, sediment och avföring från pälssälar på Antarktis.

Mer om studien: Både lokala och internationellt kända märken, som Evian och San Pellegrino ingick i studien. Sex flaskor som testades var gjorda av glas, resten av plast. Samtliga flaskor har plastkorkar. Större plastpartiklar hittades genom analyser av vattnet i mikroskop. Mindre partiklar spårades genom att tillsätta en rödfärgad vätska, Nile Red, som fastnar på ytan på plastpartiklar och gör dem synliga i mikroskop. Därefter analyserades innehållet bland annat med infrarött ljus. Enligt forskarna innehöll 93 procent av flaskorna spår av mikroplaster. I genomsnitt hittades 325 partiklar per liter, men mängden i olika flaskor varierar stort.
De flesta partiklar som hittades var mellan 6,5 och 100 mikrometer stora. Som jämförelse är ett hårstrå ungefär 100 mikrometer brett. Drygt hälften av partiklarna kom från polypropen, en plast som är vanlig i korkar. Nanopartiklar mättes inte i denna undersökning.

https://orbmedia.org/stories/plus-plastic

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/massor-av-mikroplast-i-flaskvatten

https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/fn-undersoker-plastpartiklar-i-flaskvatten/

Jag har tidigare skrivit en hel del om mikroplaster https://4health.se/?s=mikroplast Och en del av er kanske inte tagit det på allvar eftersom det mest pratas om som en miljöbov, och mindre som den hälsobov det faktiskt är. Men läs gärna tidigare inlägg så får du läsa om hälsofarorna.

MEN nu till en sak som nog kan få dig att spetsa öronen: Människor runt om i världen riskerar att få i sig plastpartiklar via dricksvattnet, enligt en ny rapport. I 83 procent av proverna som togs i länder världen över hittades plast i kranvattnet.

Problemet med mikroplast märks mer och mer. Det amerikanska journalistnätverket Orb har nu samlat in vattenprover i 13 olika länder runt om i världen som sedan testats och analyserats av amerikanska forskare. Totalt var 83 procent av proverna som togs av kranvattnet förorenade med plastfibrer. Allra högst andel förorenade prover kom från USA. Av proverna som togs där innehöll 94 procent plastfibrer.

Europeiska länder hade klart lägst andel förorenade prover jämfört med övriga områden som undersökts, ändå hittades plast i 72 procent av proverna tagna i Slovakien, Storbritannien, Tyskland, Schweiz, Irland, Frankrike och Italien. Inga prover från Sverige fanns med i undersökningen. Men är det så här spritt över världen så finns det såklart risk att det finns även i vårt kranvatten i Sverige.

Sedan tidigare vet att vi får i oss plast genom maten vi äter och till och med genom luften vi andas. Det har hittats mikroplast i till exempel musslor, ostron, havssalt och honung. Det finns också otroligt mycket fibrer i luften, inte minst från kläder, som vi andas in.

Exakt vad det innebär för människor att få i sig mikroplast, eller de ännu mindre nanoplasterna, vet inte forskarna i dag. Men studier på mänskliga celler i laboratorium har visat att de allra minsta partiklarna, nanopartiklar, kan störa andningsfunktionen.

Mikroplast är små plastpartiklar som är mindre än 5 millimeter. Den kan komma från till exempel större skräpbitar som gått sönder eller från hygienprodukter där plastkulor tillsatts för att ge en skrubbande effekt. Mikroplast är ofta för svårt för våra reningsverk att fånga upp och kan spridas till hav och sjöar. Plast bryts inte ner helt utan bryts ner i mindre och mindre bitar och därför ökar mängden mikroplast hela tiden.

Slitage av våra bildäck, kläderna vi tvättar och skräpet vi kastar i naturen. Det är några av de största källorna bakom mikroplaster. De största utsläppen av mikroplast i Sverige – som gått att beräkna – kommer från land. Den absolut största källan är slitage av fordonsdäck. Andra stora källor är utsläpp från konstgräsplaner och tvätt av syntetiska textilier. Skräp som dumpas i naturen bedöms stå för en stor del av mikroplasterna.

Det behövs mer kunskap om hur vårt vatten kan renas från mikroplasterna. Plasterna är ofta för svåra för våra reningsverk att fånga upp och kan spridas till hav och sjöar – och kranvattnet.

Det är alltså dags för oss att ta vårt ansvar här. Släng aldrig plast i naturen, lämna plast (och metall och glas etc såklart) till återvinning, välj inte kläder med mikroplaster som tex fleece, och helst inte heller polyester, nylon och akryl. Är dina kläder så smutsiga så kan det räcka med att vädra istället för att tvätta i onödan. Det är just vid tvätt de här materialen släpper ifrån sig mikroplaster. Ekologisk eller BCI-märkt bomull, lin, hampa och lyocell, är exempel på mer miljövänliga material. Och köp inte så mycket nya kläder. Köp inte hygienprodukter och smink med mikroplaster (välj naturlig hud- & hårvård https://4health.se/tag/hud-har ) och gå eller cykla istället för att köra bil när du kan.

Mer på liknande ämnen kan du hitta via taggarna miljö och tillsatser

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ny-studie-plast-hittat-i-kranvattnet-i-flera-lander

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/varsta-bovarna-bakom-mikroplaster-sa-ska-de-stoppas

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-mycket-plast-tvattar-vi-ut-i-haven

Vi slänger mängder med överbliven medicin i soporna, och det blir allt mer. Redan i dag har reningsverken svårt att rena vattnet från vissa substanser.

Detta kan leda till antibiotikaresistenta bakterier och högre hormonnivåer hos fiskar som riskerar att bli infertila, ett problem som redan finns i svenska vattendrag. Och rester finns även i vårt dricksvatten (tidigare om vårt kranvatten: https://4health.se/?s=kranvatten)

Vårt vatten innehåller alltså rester från mediciner. Totalt kasseras omkring 1 500 ton överblivna läkemedel varje år och 250 av dessa ton slänger vi i soporna.

I och med att vi blir äldre och äldre så kommer den totala läkemedelsförbrukningen sannolikt att öka i framtiden och då kommer också mer läkemedelsrester ut i vattnet.

Vi är bättre i Norden än i andra länder på att samla in överblivna läkemedel men vi vet att man i vissa länder hänvisar till att slänga dem hushållssoporna eller i värsta fall att spola ner dem i toaletten. I exempelvis Indien, där man tillverkar läkemedelssubstanser, finns ett hot mot befolkningen med ökad antibiotikaresistens och höga halter av hormoner i vattendrag som påverkar både människor och djur.

Läkemedelsverkets rekommendationer är tydliga: kasta inte läkemedel i hushållssoporna och spola inte ner dem i toaletten
Lämna in alla läkemedel på apotek. Det gäller både mediciner på recept och utan,  exempelvis tabletter, kapslar, salvor, stolpiller eller flytande läkemedel. Till och med använda plåster bör lämnas in, liksom salvor och krämer som innehåller läkemedel. Inlämnade mediciner transporteras till godkända förbränningsanläggningar, där de bränns upp. Rökgaserna renas innan de släpps ut och askan läggs på läckagesäker deponi.

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/mer-lakemedel-i-soporna-hotar-miljon-2