Search Results for: statiner

Som sagt igår så har en lyssnare skrivit ner det Morley och jag säger i våra intervjuer om sköldkörteln, dvs i avsnitt 255 till 257. På svenska.

Vi delar därför det hon skrivit ner här. Detta är alltså inte min text, jag har inte ändrat eller på annat sätt påverkat texten. Tusen tack till Marie Peil, som också betonar att det är text hon skrev ner för din egen skull, men att hon gärna delar med sig av den.

Här kommer Maries översättning av
257: Sköldkörteln, energi och vitaminer – med Morley Robbins (Sköldkörtelkonversationer 3)

Översättning av podcasten 4health: Sköldkörteln, cellenergi och mineralerna i din kropp – med Morley Robbins (Sköldkörtelkonversationer 3) 

Idag handlar avsnittet om viktiga vitaminer för din energi och för din sköldkörtel. Vi kommer in på saker som hur sköldkörtelmedicinering påverkar kroppen, reverse T3, histaminer och annat spännande.  

Det här är tredje avsnittet i en serie av 3 med Morley Robbins om sköldkörteln.  

Avsnitten finns både helt på engelska och på engelska med sammanfattningar av Anna.  

Vitaminer 

Tyrosinas 

Anna har aldrig hört något om tyrosinas i samband med sköldkörteln utan bara i samband med melanin för hudpigmentering men Morley tror att det är viktigt för sköldkörtelns funktion. Morley säger inte att det finns mycket forskning om detta men menar att terminologin pekar på det. Tyrosin är grunden i T4 och T3, vore det då inte logiskt kemiskt sett att tyrosinas är involverat också? Tyrosinas finns i C-vitaminmolekylen (inte i askorbinsyra som bara är en del av C-vitaminmolekylen). C-vitaminmolekylen är som en bil med olika delar och motorn är tyrosinas. Tyrosinas har 4 kopparatomer i sin kärna. Askorbinsyra är som plåten på bilen.  

Morley berättar en historia om en sjöman som i början på 1700-talet fick skörbjugg ute på sjön och eftersom man då trodde att det var smittsamt landsatte man honom på Orkneyöarna i Skottland. Där åt han växter, gräs som han kom åt och blev frisk och blev dessutom räddad av ett annat skepp! Hur fick det här gräset c-vitamin? Jo, från kopparn i jorden som hjälpte till att bygga vitaminerna i gräset. En bra bok om nutrition från 1957 är “Soil, grass, cancer”. Den är skriven av en känd kemist som också var mjölkbonde. Han menade att kopparbrist i marken ledde till brist på koppar i maten och därmed cancer hos de som åt maten.  

Det finns mycket förvirring om c-vitamin och askorbinsyra (och de flesta likställer dessa). Morley anser att det är förvirring om betydelsen av tyrosinas, som alltså finns i hela c-vitaminmolekylen (som vi måste få från matkällor).  

Tyrosinas har stor kapacitet att stötta produktionen av ceruloplasmin vilket är mycket viktigt.  

Tyrosinas är involverat i melaninproduktionen och det sker i tallkottkörteln i hjärnan. Vi behöver mycket koppar i hjärnans vävnad eftersom den vävnaden behöver tillverka så mycket energi. I vilket fall som helst tror inte Morley att tyrosinas endast är inblandat i att tillverka melanin utan att det har mycket större betydelse pga. sin likhet med ceruloplasmin när det gäller att leverera koppar.  

Anna förtydligar att tyrosinas är ett enzym (som nästan allt som slutar på -as).  

Mycket få läkare vet om koppars betydelse i våra kroppar.  

Richard King har skrivit två böcker om melanin och menar att det är involverat i mycket mer än att ge oss pigment, hårfärg, ögonfärg, etc. Det finns vissa aspekter av vår fysiologi som inte är riktigt utforskade än, av någon anledning.  Det finns mycket förvirring fortfarande!  

Tyrosin är förutom att bygga T4 och T3 också inblandat i melanin.  

Morley tycker det är helt fascinerande med nutrition och vill vara “den tänkande personens nutritionist” och gå bortom konventionell sanning. Ha tycker det är helt fascinerande när en börjar förstå hur metabolismen fungerar, hur energiberoende den är, hur mineralberoende den är och hur alla de här tusen enzymerna är beroende av “mineral-nycklar”. I början var Morley mest inne på magnesium och kom med tiden djupare och djupare in på hur kroppen fungerar.  

Anna summerar c-vitamins roll gällande sköldkörteln och att c-vitamin från mat har mycket mer i sig än bara askorbinsyra, såsom koppar och tyrosinas vilket antagligen också har en roll för sköldkörtelfunktionen. Livsmedel som är rika på c-vitamin innehåller ofta också zink vilket kan vara viktigt för sköldkörteln.  

Morley håller med men anser att fokus på zink tar för mycket fokus från koppar.  

Zink har inte ett katalytiskt förhållande till syre, så som koppar har. Carl Pfeiffer skapade stor förvirring kring detta med sin bok “Mental and elemental nutrients” på 1960-talet. Innan Carl Pfeiffer var det mycket mer forskningsfokus på relationen mellan koppar och järn och man fokuserade på energiproduktion och hur mitokondrier fungerar. Det här en fråga som Morley har starka åsikter om, vilket han också skämtar om!  

Anna sammanfattar: Vi kommer direkt in på ett riktigt överkursämne. Tyrosinas, det är ett enzym som hjälper oss att producera pigment, melanin, från aminosyran tyrosin, men jag har hört Morley prata om hur tyrosinas är del i c-vitamin och hur tyrosinas skulle vara involverat i sköldkörtelhormonernas funktion. Morley berättar att det inte handlar om att han har läst en massa studier på ämnet utan att inte minst utifrån namnet tyrosinas så borde det ha en relation till tyrosin som även bygger sköldkörtelhormonerna, och till “the thyroid”, sköldkörteln. Så “thyrosinase” och thyroid, det är den kopplingen där. Men också för att tyrosinas har en roll i produktionen av ceruloplasmin, det protein som innehåller koppar och gör koppar biotillgängligt i kroppen. Och för att det finns många funktioner runt allt det här där vi saknar information.  

I mitten av tyrosinas-enzymet finns det koppar och detta tyrosinas finns alltså i c-vitamin. Morley betonar skillnaden mellan askorbinsyra och vitamin C från mat. Askorbinsyra är bara en del av vitamin C. Lyssna gärna mer kring det här ämnet i tidigare avsnitt med Morley Robbins, 218 – 221.  

C-vitamin från mat eller matbaserade tillskott är viktigt för sköldkörteln och energiproduktionen, inte minst för att det innehåller koppar.  

Dessutom innehåller mat som innehåller c-vitamin även zink och andra mineraler. Och det här inkluderar mat som tex nypon och lever, det är både rikt på c-vitamin och på mineraler.  

Morley betonar att koppar och zink inte är jämlika. Den viktiga relationen är mellan koppar och järn, där koppar reglerar kroppens järn, och hur det här då är viktigt för energiproduktionen. Det zink i överskott gör, det är att stimulera ett protein som binder upp kroppens koppar och gör det otillgängligt. Och det här pratar vi ju mer om i våra andra avsnitt.  

D-vitamin 

Hur påverkar D-vitamin sköldkörteln?  

A- och D-vitamin är partners och behöver vara i balans. Vi vet också hur viktigt retinol (A-vitamin) är för sköldkörteln så när vi börjar konsumera D-vitamin som tillskott, baserat på ett test vilket mäter lagringsformen, 25(OH)D av hormonet (D-vitamin är ett hormon) och dessutom tittar på en felaktig skala som utvecklades av Michael Holick vid Boston universitetet, så blir det inte bra. 

Mer rigorös forskning från Mohamad Amer, 2013, Johns Hopkins universitet visar att den totala dödligheten är lägst när 25(OH)D är 21 ng/ML (amerikanskt mått – Se här för optimala värden: https://therootcauseprotocol.com/ideal-values-for-lab-tests/). Den aktiva formen av D-vitamin, 1.25(OH)D, ska vara 2,5 högre än lagringsformen. Ett mycket viktigt faktum som de flesta inte har en aning om.  

När man börjar ta onaturliga mängder D-vitamin så blockeras absorptionen av A-vitamin och man blockerar användningen av A-vitamin. Det är ett stort problem för kroppen eftersom tillgången till retinsyra, nukleära receptorer och alla de andra retinol-relaterade funktionerna i kroppen ändras.  

Vad har D-vitamin för uppgift i kroppen?  

Bakgrund:  

Alla hormoner har ett viktigt jobb i kroppen, nämligen att flytta mineraler. Det är det de gör! Morley menar att sköldkörtelhormon flyttar koppar. Vi har blivit lärda att östrogen gör det men det är inte alls det som händer.  

Hormonet för magnesium är progesteron! Mycket viktigt hormon för magnesiumstatus.  

Mineralen som är knyten till D-vitamin (hormon D) är kalcium. D-vitamins primära jobb är att gå till tarmen och se till att mer kalcium än magnesium absorberas från maten och se till att det kalciumet kommer till blodomloppet. Det är det som är D-vitamins jobb! Att öka absorptionen av kalcium när kalcium finns i blodet. Och eftersom det är ett hormon är det mycket kraftfullt och bra på detta.  

Så om det inte finns nog med magnesium som reglerar D-vitamin, så kommer kalcium att öka i blodet. Var 17 minut cirkulerar allt vårt blod förbi sköldkörteln. En ökning av kalcium stör säkerligen sköldkörtelns funktion. Sköldkörtelns celler blir inte lika “viga”, det dämpar magnesium och ändrar kaliumstatus som behöver vara optimal i sköldkörtelns vävnad.  

Pga. felaktig forskning och brist på information om vad D-vitamin-molekylen faktiskt gör så….  D-vitamintillskott är syntetiskt, ofta sojabaserat och toxiskt för kroppen. 

När man tar D-vitamintillskott kan det gå i flera olika riktningar, dvs. bli elva olika metaboliter. En av de riktningarna är att bli en aktiv 1.25(OH)D. En av elva alltså. Det är det aktiva hormonet som gett D-vitamin dess stjärnstatus. 

Lagringshormonet gör inget! Det är det aktiva hormonet som finns i tarmen och ändrar saker. Men de flesta vet inte det här. En person som studerat och fått fram mycket information om D-vitamin är Jim Stephenson Jr., som har en FB-grupp som heter The Secosteroid Hormone D.  Han har hundratals artiklar som dokumenterar att det värsta vi kan göra för vår hälsa är att ta D-vitamintillskott.  

Vi har blivit lurade och distraherade av råden att ta D-vitamin utan att få information om att det finns flera former av det, lagrat och aktivt D-vitamin. Den roll A- och D-vitamin spelar tillsammans har ignorerats.  

När D-vitamintillskott kommer in i våra kroppar orsakar det utsöndring av kalium från njurarna. Alla klienter som Morley jobbat med och som tagit D-vitamin har lågt kalium i en hårmineralanalys. Det orsakar förlust av ATP i njurarna och järn börjar lagras i njuren. Det är ett faktum och det bidrar till kaliumförlust.  

Kalcifiering (förkalkning) av mjuka vävnader pga D-vitamin 

Många känner sig mycket bättre när de tar D-vitamin. Det som händer är att kalciumnivåerna ökar i kroppen och i vävnader så de blir som bedövade. Kalcium förkalkar vävnad så att vävnaden förlorar sin känslighet och sin signalförmåga.  

Det värsta man kan göra när det gäller osteoporos eller osteoporos är att ta kalcium eller D-vitamin.  

Läkare som ser osteopeni hos sina patienter borde direkt reagera på att kalcium läcker ur skelettet (hård vävnad) vilket betyder att det ansamlas i mjuk vävnad såsom artärerna (åderförkalkning) och hjärnan. Det är det som sker.

De flesta vet inte att det är järn som orsakar kalciumförlusten i hård vävnad (skelettet) och att det är järn som orsakar ansamlingen av kalcium i mjuk vävnad. Den “elaka” järnatomen orsakar alltså båda dessa skeenden pga. brist på biotillgänglig koppar i en kropp som inte kan fungera för att den drunknar i D-vitamin.  

Anna betonar att om man tar tillskott av D-vitamin så kommer man att öka upptaget av kalcium och öka utsöndringen av kalium och förhållandet mellan dessa två mineraler är viktigt för sköldkörtelfunktionen. Detta är mycket viktigt.  

Tyvärr finns inte detta bra beskrivet på populära internetsidor om hälsa. Vi får inte hela sanningen. Hälsosidor är ofta kontrollerade av läkemedelsföretag eller företags som säljer tillskott. (Ofta är detta samma företag.) 

Vi behöver fokusera på de näringsämnen som kroppen behöver för att stödja produktionen av energi i kroppen, inne i mitokondrierna.  

Anna sammanfattar: När det gäller D-vitamins påverkan på sköldkörteln så ska vi främst ha retinol, A-vitamin, i åtanke. Retinol är, som vi pratat om bland annat i förra avsnittet och som vi kommer att prata mer om snart, en nyckelspelare för både vår energiproduktion och för sköldkörteln. D-vitamin i stora mängder påverkar tillgängligheten av retinol. Stora mängder D-vitamintillskott blockerar både upptag och användning av retinol, av A-vitamin.  

D-vitamin är ett hormon och Morley ser hormoners jobb som att sätta mineraler i rörelse.  

Sköldkörtelhormoner sätter koppar i rörelse som vi pratat om i de två föregående avsnitten.  

Morley nämner även en koppling mellan hormonet progesteron och magnesium.  

D-vitaminets roll, det här hormonet D-vitamin, det är att se till att mer kalcium tas upp. Magnesium balanserar det här. Men inte minst om man har brist på magnesium så ökar kalcium i blodet och kan störa allt möjligt, inklusive sköldkörteln. Det här gäller alltså om man tar stora mängder D-vitamin.  

Överskott av kalcium i sin tur, som man skulle kunna få av för mycket D-vitamintillskott, det kan kalcifiera vävnader i kroppen så att olika funktioner förlorar sin känslighet. Och om vi pratar benskörhet och kalcium, och då kalcium som utsöndras ur skelettet så ska oron vara över att kalcium hamnar i kroppens mjukdelar. Alltså att det tas från skelettet och sen lagras på fel ställen i kroppen, i allt från blodkärl till hjärnan.  

Och det är järnet i huvudsak som skapar det här förloppet av kalciumförlust från ben och ansamling i mjukdelar. 

Mycket missuppfattningar om D-vitamin baseras på tester av D-vitaminstatus där man måste skilja på lagringformen av D-vitamin och den aktiva formen av D-vitamin och där man bör titta på balansen mellan de här formerna. Man bör ha ungefär 2,5 gånger så mycket aktivt D-vitamin som lagrat.  

D-vitaminet du tar som tillskott kan också bilda andra metaboliter än just aktivt D-vitamin. Tillskott av D-vitamin ökar också utsöndringen av kalium. Morley berättar hur det skapar en ansamling av järn i njurarna som bidrar till kaliumförlusten.  

Jag betonar också att Morley tidigare har nämnt att kvoten mellan kalcium och kalium är en viktig sköldkörtelmarkör och med tanke på att med tillskott av D-vitamin ökar kroppens kalcium men minskar kroppens kalium så påverkar det alltså i allra högsta grad den här kvoten.  

A-vitamin, retinol 

Nästa vitamin är A-vitamin, retinol. Morley har redan berättat att retinol behövs för att ladda in koppar i ceruloplasmin, den biotillgängliga formen av koppar. Hur skulle Morley summera A-vitamins roll för sköldkörteln? 

• Retinol är helt nödvändigt i transthyretin proteinet vilket de flesta inte vet är en nyckelspelare för sköldkörtelns funktion.  
• Retinol är en antioxidant och kan faktiskt neutralisera väteperoxid (en vanlig oxidant.) Det är en kraftfull antioxidant för kroppen.  
• Retinol har också förmågan att se till att koppar förblir biotillgänglig.  
• Morley tror också att retinol spelar en roll för tyrosin. Sköldkörtelreceptorerna (TR) behöver ha RXR, nukleär retinoid X-receptor. Om det inte finns en nukleär receptor (RXR) kan inte sköldkörtelreceptorn fungera.  

Retinol och fett 

När de tog bort fett ur vår diet på 50-talet (då man bland annat började göra reklam för margarin och också en fettsnål diet) kunde man inte föreställa sig effekten det skulle ha för våra kroppar.  

Vi blir inte feta av att äta fett utan av att äta socker. Ju mer (bra) fett i en persons diet, desto mer effektivt fungerar den personens “motor”.  

Det finns studier där djur får en diet med mycket fett och ibland får de koppar och ibland inte. Det man sett är att den fettrika kosten leder till förbättrad funktion hos sköldkörteln. Så det måste finnas en energetisk komponent. Vi glömmer att sköldkörteln inte är en kompakt massa utan ett stort antal celler som agerar tillsammans och de måste alla producera energi. Cellerna kommunicerar med varandra genom cellulär kommunikation, de rör vid varandra, har en viss frekvens och vibrerar eftersom de producerar energi. Och om de inte kan producera energi effektivt så börjar hela vävnaden producera felaktig energi och då kan den inte tillverka sin “biprodukt”, nämligen sköldkörtelhormoner.  

Anna betonar att det är en vanlig missuppfattning att vi bara behöver betakaroten från tex morötter för att producera retinol i våra kroppar. Många sköldkörtelpatienter tror att de kan äta en vegetarisk diet eller en diet med animaliskt protein men inget animaliskt fett och så äter de grönsaker med karotenoider och tror att det är nog. Men vi ser att detta påverkar sköldkörtelhormonerna vilket i sin tur faktiskt påverkar omvandlingen av betakaroten till retinol negativt, eftersom vi behöver sköldkörtelhormonerna för den omvandlingen. Så det är en nedåtgående spiral. När dessa patienter tar torskleverolja blir de oftast så mycket bättre.  

Morley håller med om att det är mycket förvirring. Det finns något som heter retinolekvivalenter (RE) där en enhet retinol är lika mycket som en A-vitamin enhet. Det krävs tolv betakaroten-enheter för att bli lika mycket som en retinolekvivalent. Så det finns en komplett missuppfattning om det och precis som Anna nämnde är sköldkörtelhormonerna kritiska för att omvandla karotenoider till retinol. Fascinerande att tänka på.  

• Retinol stoppar också ateroskleros (åderförkalkning), vilket är den vanligaste dödsorsaken nuförtiden, fördelat mellan hjärt-/kärlsjukdom och neurodegenerering. En mycket vanlig dödsorsak eftersom artärerna förkalkas.  
• Människor som har bra nivåer av retinol i sin diet har också ett annat mikrobiom, tex. tarmflora, än om man äter annat slags fett. Det ska vara balans mellan laktobaciller och e-coli i kroppen och äter man retinol regelbunden så bibehålls den här balansen. Men om man inte har retinol i kosten, dvs. äter animaliska fettkällor, så blir e-coli dominant på laktobacillus bekostnad vilket ändrar kroppens hela mikrobiom.  

Anna betonar att de flesta inte kan omvandla karotenoider från grönsaker till retinol särskilt effektivt utan måste få retinol från animalier som lever, smör och ägg. Även om man skulle äta jättemycket morötter så kan många inte ens omvandla betakarotenet till retinol utan får bara orangea händer.  

Betakaroten är bara ett förstadie till retinol och retinol är den riktiga vitaminen.  

Anna sammanfattar: Vi har pratat en hel del om retinol, A-vitamin redan under de här intervjuerna. Morley berättar om proteinet transthyretin som är ett transportprotein för sköldkörtelhormon och för retinol och om vitamin A:s roll för just detta och att de flesta inte känner till att detta är ett protein som har en nyckelroll i sköldkörtelfunktionen.  

• Retinol är en antioxidant som bland annat kan neutralisera väteperoxid.  
• Retinol ser till att koppar behålls biotillgängligt. 
• Sköldkörtelreceptorerna behöver RXR vilket alltså är den här receptorn som Morley pratade om gällande just retinol i del två av våra sköldkörtelkonversationer.  

Så A-vitamin är alltså nödvändigt för sköldkörteln på många olika nivåer.  

Morley tar upp problemet med att äta en fettsnål kost. A-vitamin är ju ett fettlösligt vitamin.  

Och vi måste komma ihåg att sköldkörteln består av celler och dessa celler måste kunna producera energi, inte minst för att kunna producera sina sköldkörtelhormoner.  

Jag betonar missuppfattningen många har om det är fullgott att äta karotenoider för att tillgodose sitt A-vitaminbehov. Jag ser om och om igen att ökat intag av äkta retinol från animaliskt fett förbättrar mående, energinivåer och sköldkörtelstatus. Retinol är avgörande för sköldkörteln och vi behöver just sköldkörtelhormoner för att kunna omvandla de här karotenoiderna från grönsaker till riktigt A-vitamin, riktigt retinol. Så det är lätt att det blir en ond spiral om vi inte får i oss äkta retinol. De flesta konverterar inte karotenoider till retinol på ett fullgott sätt.  

• Morley betonar också att retinol verkar motverka åderförkalkning 
• och att det finns studier på hur retinol är viktigt för tarmfloran. Retinolbrist ökar mängden e-coli i förhållande till laktobaciller. 

Kolesterol 

Det finns ett samband mellan kolesterolnivåer och sköldkörtelhormoner, tex behövs T3 för att konvertera kolesterol till steroidhormoner som könshormoner tex. Men vad är Morleys tankar om sambandet mellan kolesterolnivåer och sköldkörtelhormoner? 

Morley ser det som att när budbärarna känner av att syre inte aktiveras/metaboliseras ordentligt så sänder de en signal om att mer biotillgänglig koppar behövs. När det händer så är kroppen smart och när kroppen inser att den inte kan aktivera syre effektivt för att producera ATP och inaktivera oxidanter för att bli av med dem från cellerna så kommer kroppen att lagra syret, och det är det kolesterol gör (det är en “syre-sänka”). Varför omvandlar kroppen kolesterolet till steroidhormoner? Jo för att alla steroidhormoner har ett förhållande till syre.  

Hormoner och syre 

När man börjar titta på testosterons och östrogens relation till syre eller adrenalin eller noradrenalin, eller serotonin vs. dopamin, ja alla dessa kemikalier som vi pratar så mycket om, och så har vi aldrig tänkt på att de har en relation till syre, men det har de. Det är logiskt att kroppen över tid att utvecklat olika sätt att hantera syre som inte aktiverats/metaboliserats ordentligt.  

Så när man inte förstår ceruloplasmins roll, vilken är så viktigt, så tittar man istället på kemikalier som hjälper kroppen att svara på en variation av produktion av olika oxidanter.  

Det finns antagligen inget mer kraftfullt hormon är adrenalin och det är explosivt i sitt svar på ett hot. När vi är rädda produceras adrenalin och vi får hypoxi pga att vi inte bränner syre ordentligt, inte pga. att syret försvunnit utan för att syret inte är tillgängligt för att producera energi. Så vi behöver titta på alla dessa hormoner i ett helt annan ljus, nämligen hur de relaterar till det helt nödvändiga syret och hur viktigt syre är för att producera energi men även “avgaser” (oxidanter). Det här har förlorats i forskningen.  

Binjurarna 

Många sofistikerade kemikalier tillverkas i binjurarna, 50 hormoner per dag tillverkas i binjurarna men sköldkörteln som endast producerar fyra (kalcitonin, T3, T4 och PTH) hormoner får all uppmärksamhet!  

95% av alla c-vitaminmolekyler i kroppen lagras i binjurarna vilket tyder på att koppar är involverad i binjurarnas funktion, och även tyrosinas i cytokrom P450 familjen av enzymer (som Morley anser består av 42 enzymer) och de huserar alla i binjurarna. De två mineraler som driver enzymerna är magnesium och natrium, dessa mineraler är mycket viktiga för binjurarna. När människor blir utbrända tyder det på att de förlorat magnesium och natrium. Vi har förlorat kunskapen om vad binjurarnas och sköldkörtelns riktiga jobb är, dvs. att svara på oxidativ stress i kroppen. Det är väldigt centralt för vår funktion.  

Inflammatorisk respons 

Anna summerar med frågan om kolesterolnivåer som är avvikande beror mer på kopparstatus än på sköldkörtelhormonerna? 

Morley menar att tre olika saker kan hända vid en inflammatorisk respons.  

Vad är inflammation? Inflammation är steg två av oxidativ stress. Nivåerna av väteperoxid stiger eftersom mitokondrierna inte kan omvandla syre till vatten på ett “rent” sätt, så istället för att tillverka två molekyler H20 (vatten) så produceras H2O2 (väteperoxid). Så ökande inflammation betyder ökande väteperoxid och vad händer då? Vi får 

• hyperglykemi, högt blodsocker
• Hypertension, högt blodtryck 
• Hyperkolesterolemi, höga kolesterolnivåer 

Så allt detta ovan beror på ökad oxidativ stress i en kropp som inte kan aktivera/omvandla syre.  

Lesley Clevey, en känd kopparexpert visade 1973 att brist på koppar får kolesterol att öka i kroppen. Brist på koppar betyder nämligen att syre inte omvandlas rätt så kroppen ställer om till att producera kolesterol så att hormoner kan produceras för att hantera stressen, stresshormoner. Det är därför de kallas stresshormoner! De är oxidativa stresshormoner och det som hänt är att den primära funktionen, att reagera på syre, har förknippats med sköldkörteln men det är en korrelation och inte ett orsakssamband. Så sköldkörteln svarar bara på oxidativ stress och driver inte tillverkningen av kolesterol. Det är levern som tillverkar kolesterol.  

Det ingen tänkt igenom är; varför lämnar kolesterolet levern och går ut i blodet? Det är ett viktigt skeende. Kolesterolet är tänkt att stanna i levern för att bli konverterat till hormoner, men istället går det ut i blodet. Det är inte naturligt!  

Lesley Cleveys forskning replikerades många gånger i många laboratorier runt världen, men ingen brydde sig. Statiner existerar bara för att ingen ville erkänna hur viktigt koppar är för att reglera kolesterolstatus.  

Anna nämner två saker som Morley mailat henne om.  

1. Kolesterol och särskilt LDL korrelerar med sköldkörtelfunktion men det betyder inte att sköldkörtelhormoner reglerar kolesterolstatusen.  
2. Dessutom finns det ett kopparbaserat enzym som konverterar HDL till LDL. Det heter Lecithin–cholesterol acyltransferase (LCAT) och är ett viktigt enzym för att omvandla LDL till HDL. 

Trodde någon att kroppen bestämde sig för att bara attackera sig själv? Nej, vi saknar en viktig mineral som reglerar kolesterolstatus i kroppen.  

Ingen berättade för oss att järnberikningen av mjöl och andra spannmålsprodukter (vilket vi slutade med i Sverige 1994) fick koppar att sjunka och kolesterol att öka. Det var aldrig kolesterols fel utan järnet som får kolesterol att oxidera, får LDL att oxidera vilket orsakar ateroskleros. Dessutom började vi äta mindre retinol (pga. margarin, fröoljor och råd om fettsnål kost).  

Processad mat och mediciner skyddar oss inte, de försvagar oss.  

I avsnitt 139 och 140 av podden 4health berättar Anna mer om kolesterol.  

Anna sammanfattar: Vi kommer in på kolesterolets koppling till sköldkörteln. Kolesterol är ju bland annat det vi bygger många av våra hormoner från, våra steroidhormoner som tex våra könshormoner. Och då behöver vi sköldkörtelhormonet T3 för att kolesterol ska omvandlas till hormoner. 

Morley ser på processen som att kroppen känner av användningen av syre. Om syre inte används effektivt och de skadliga bieffekterna av syre inte tas om hand på ett bra sätt så skickas signaler om att vi behöver mer biotillgänglig koppar och att kroppen, om den inser att den inte kan ta hand om syret på ett bra sätt, kommer att börja förstöra syret och att det är där kolesterolet kommer in. Och att alla steroidhormoner har en relation till syre, och att vi behöver börja titta mer på just detta, dvs hormonernas relation till vår syreanvändning.  

Morley betonar också att vi borde lägga mer vikt på binjurarna och inte stirra oss blinda på själva sköldkörteln och att just de mineraler och vitaminer som vi tagit upp i de här samtalen är enormt viktiga för just binjurarna, C-vitamin, koppar, magnesium, natrium, osv. Utbrända personer har dränerats på just magnesium och natrium. Morley tycker att vi inte ser de här hormonproducerande körtlarna på rätt sätt, vilket borde vara att körtlarnas verkliga uppgift är att svara på oxidativ stress i kroppen.  

Morley beskriver inflammation som steg två av oxidativ stress. En ökande nivå av väteperoxid eftersom mitokondrierna inte klarar av en ren omvandling av syre till vatten. Vi får högt blodsocker, högt blodtryck och högt kolesterol. Alla dessa kan kopplas till oxidativ stress i en kropp som inte kan omsätta syre.  

Morley hänvisar till en forskare som visar att brist på ceruloplasmin, biotillgänglig koppar, orsakar en ökning av kolesterol. Bristen på koppar gör att syre inte omsätts korrekt så kroppen svarar med att producera kolesterol så att den kan skapa hormoner för att hantera stressen. Och kolesterolet bildas i levern.  

Att avvikande kolesterolvärden kan korrelera med sköldkörtelhormoner och sköldkörtelfunktion, det är inte samma sak som att det finns ett orsakssamband. Sköldkörteln svarar bara på den oxidativa stressen enligt Morley.  

Det finns också ett kopparberoende enzym som konverterar LDL, alltså det här som vi i vardagligt tal kallas för det onda kolesterolet, till det skyddande HDL.  

För mer om detta, lyssna på avsnitt 139 och 140 där Anna berättar i stort sett allt om kolesterol, kolesterolvärden och kolesterolmedicinering.  

Det man vet är skadligt med kolesterol är ju inte kolesterolet i sig utan oxiderat kolesterol. Morley menar att problemet med oxidation av kolesterol beror på överskott av järn.  

Binjurarna 

Innan vi får sköldkörtelproblem har vi ofta problem med binjurarna. Anna ber Morley berätta mer om binjurarnas koppling till sköldkörteln och vilka mineraler som är involverade.  

Det är viktigt att balansera de viktigaste elektrolyterna i kroppen. I binjurarna är magnesium och natrium prioriterade och i sköldkörteln är kalcium och kalium prioriterade. De kommer att kommunicera med varandra. Om vi tittar på det periodiska systemet så sitter dessa fyra mineraler bredvid varandra och de är också ömsesidigt beroende av varandra. Koppar och järn hanterar de här elektrolyterna och Morley tror att järn ökar kalcium och natrium och koppar är känt för att kunna skydda magnesium och kalium.  

Så det finns en spänning i kroppen och syre spelar en stor roll här också. Kroppen har de här körtlarna som övervakar syrestatus, övervakar energistatus så att vi kan hantera vår omgivning. När vi kan producera nog mycket energi är livet mindre stressigt. När världen blir stressigare och vi inte kan producera mer energi så griper de här körtlarna in och försöker stötta energiproduktionen och balansera de här mineralerna i kroppen. Vid akut stress är det ingen fara, vi kan reagera på det. Det är när det blir kronisk stress som det blir problem. Morley har pratat med så många klienter som haft kronisk stress sen de föddes och som lever obalanserade liv som adderar till deras stress.  

Vi är menade att kunna producera energi för att hantera vår stress och binjurarna och sköldkörteln övervakar kroppens förmåga att reagera på stress. Det är deras jobb men de behöver tas om hand och stöttas med bra mat och mineraler för att kunna upprätthålla den här rollen.  

Förhållandet mellan natrium och magnesium är viktigt för binjurarna och ska idealiskt ligga på 4:1 natrium till magnesium. Kalcium och kalium ska vara 4,2:1 för sköldkörteln.  

Stress orsakar ju magnesiumbrist men vad händer med natrium när vi är stressade?  

Stress har tre faser (enligt Hans Selye som forskade på stress);  

1. en akut fas,  
2. en motståndsfas och  
3. en utmattningsfas gällande hur organ och körtlar reagerar på stress.  

I den akuta fasen är det en “explosion av natrium”. Det här hänger ihop med binjurarnas funktion (adrenals) och adrenalin. Det är en explosion av adrenalin.  

I en motståndsfas utsöndras kalium för att balansera natrium och försöka återställa en hälsosam relation mellan natrium och kalium. Det här kan kroppen klara av i flera månader och i vissa fall flera år men vid någon punkt kollapsar kroppen och mineralerna är helt slut. Det är det här vi kallar för utmattning eller utbrändhet.  

Det här är också en anledning till varför det är viktigt att se till att få i sig nog med kalium och natrium när man tar magnesium som tillskott. (Se binjuredricka – adrenal cocktail som är en del av Root cause protocol).  

Anna sammanfattar: Orsaker till sköldkörtelbesvär är som vi pratat om i de här intervjuerna väldigt relaterade till våra mitokondriers funktion och till våra mineraler. Men ofta föregås sköldkörtelbesvär av problem med binjurarna. Eller till och med så förväxlas de här symptomen som man tror är sköldkörtelsymptom med stress och utmattning som ju är relaterat till bland annat binjurarna.  

Morley beskriver hur koppar och järn också är involverade i kroppens hantering av elektrolyter som kalcium, kalium, magnesium och natrium. Järn har kapacitet att öka kalcium och natrium och koppar har kapacitet att skydda magnesium och kalium.  

Morley beskriver hur våra körtlar som tex binjurarna och sköldkörteln monitorerar energistatus och syrestatus, alltså övervakar det här, för att hjälpa kroppen att svara på stress och att vi är duktiga på att hantera akut kortvarig stress men att kronisk stress är ett problem.  

Och ett stort problem är också att inte ge dessa körtlar näringstät mat med mineraler och andra viktiga näringsämnen.  

Morley nämnde redan i förra intervjun att kvoten mellan de här mineralerna om man tittar i en hårmineralanalys, kan säga något om statusen på körteln.  

När det gäller binjurarna så är kvoten mellan natrium och magnesium optimal om den är 4:1 och när det gäller sköldkörteln så är kvoten mellan kalcium och kalium optimal om den är 4,2:1.  

Vid stress så förbrukar kroppen mer magnesium. När det gäller natrium så är det knutet bland annat till adrenalin så vid akut stress har vi ett kraftigt adrenalinpåslag och också en ökning av natrium. I nästa fas av stress så utsöndras kalium för att försöka balansera det här natriumpåslaget. Natrium och kalium måste ju vara i balans i kroppen. Men den här processen håller inte för alltid. Kroppen kör slut på mineraler och blir utmattad.  

Sköldkörteln och autoimmunitet 

Sköldkörtelproblem föregås alltså ofta av binjureproblem. Vi har också nämnt att autoimmunitet är en vanlig orsak till sköldkörtelproblem, dvs när kroppen attackerar sig själv. Morley har nämnt att järn är involverat i detta. Hur hänger det ihop?  

Det finns en sofistikerad process för järnåtervinning som diskuterats i tidigare avsnitt. Detta sker i sköldkörtelvävnaden men framförallt i levern. Ansamling av järn och kroppens oförmåga att göra sig av med väteperoxid är viktigt för hur kroppen svarar på den processen. 

Det som egentligen händer när vi menar att kroppen attackerar sig själv är att makrofagerna tappar “kompassriktningen”. Makrofagerna har två primära funktioner; 

1. En inflammatorisk funktion 

2. En sårreparerande funktion 

När makrofagerna är fulla med järn fastnar de i den inflammatoriska fasen. Makrofagerna förlorar sin förmåga att ställa om till reparerande funktion, pga mineralobalanser och framförallt för mycket järn vilket börjar påverka vävnadens funktioner och fokus, och makrofagerna är en del av vävnaden.  

Anna sammanfattar: Som sagts här tidigare är ofta också binjurarna påverkade när man har typiska symptom på underfunktion i sköldkörteln men som jag pratar om tidigare, bland annat i avsnitt 111 så ligger ofta autoimmunitet bakom sköldkörtelbesvär.  

Morley menar att ansamlingen av järn i kroppen och oförmågan att ta hand om väteperoxid är en viktig mekanism bakom autoimmunitet. Makrofagerna i immunförsvaret slutar att fungera optimalt. Makrofagerna har två viktiga funktioner, en inflammatorisk funktion och en läkande, sårläkande funktion. Makrofager som är fulla av järn fastnar i en inflammatorisk nedbrytningsfunktion och det menar Morley, är vad autoimmunitet är. Makrofagerna har förlorat sin förmåga att slå om från nedbrytning till reparation pga för mycket järn.  

Medicinering av sköldkörteln 

Många medicineras mot sköldkörtelproblem med i Sverige Levaxin och i USA Synthroid.  

Morley menar att de här medicinerna nog inte gör det de flesta tror att de gör. Vi har blivit lärda att fokusera på olika siffor, energifunktion, mm eller vad nu symptomet på sköldkörtelproblem är och vi har tappat faktumet att mineraler påverkas. Varje medicin påverkar mineraler och det här måste vi titta på.  

Många som följt Root cause protocol har kunnat trappa ner eller sluta med sin sköldkörtelmedicinering. Medicinering kan nog spela en roll initialt men deras syfte är inte att återuppbygga vävnaden, då skulle de inte behövas för alltid. Om vävnaden inte får den näring som behövs kommer den alltid att vara beroende av medicin och det är inte så kroppen fungerar. Kroppen återuppbygger sig själv konstant men den behöver näringsämnen och energi för att göra det.  

Morley rekommenderar att titta på problemet från ett annat håll och fokusera på mineralerna.  

Morley vet inte exakt hur sköldkörtelmedicineringen påverkar mineraler men många av hans klienter som tar medicin har också mycket stress och har också blivit tillsagda att inte ta magnesium samtidigt med sin sköldkörtelmedicin.  

Vad händer med signaleringen, körtelns energi, funktionalitet? Det kommer hela tiden tillbaka till om vävnaden kan producera energi och för det krävs viktiga mineraler.  

Morley tror inte på sjukdom utan det är metabol dysfunktion som beror på obalans i våra mineraler pga. stress. Den största stressen är överskottsjärn och oreglerat syre! Vi måste förstå att kroppen är tänkt att kunna reglera stress med hjälp av mineraler. Konventionell sjukvård fokuserar inte på det här.  

Morley har nämnt att sköldkörtelmedicinering förstör koppar- och magnesiummetabolismen och att ta syntetisk T4 kan sänka ATP-produktionen.  

I forskningslitteraturen står att thyroxin kopplar bort oxidative phosphorylation, ett komplicerat sätt att säga att T4 reglerar hur mycket ATP som produceras. Så varför ska vi tillsätta T4 till en kropp som kämpar med att producera ATP (cellenergi)?  

Det är inte logiskt. En del mediciner har T4 och T3 eller någon annan aktivator men ingen tänker igenom vad problemet faktiskt är. Kroppen har för mycket stress och är undernärd och vi förstår inte hur energi produceras.  

Anna sammanfattar: Väldigt många personer världen över medicinerar med sköldkörtelmediciner med hormonet T4 och de här läkemedlen har namn som tex svenska Levaxin eller amerikanska Synthroid.  

Morley beskriver hur många personer som återställer mineralbalansen i kroppen och på så sätt då även mitokondriernas funktion, kan trappa ner eller sluta med medicinering.  

Han betonar att medicinering inte återuppbygger vävnaden i sköldkörteln. Kroppen och dess vävnader återuppbygger och förnyar sig själv konstant och den behöver mineraler och andra näringsämnen för att göra det och den behöver ha förmågan att producera cellenergi för att göra det.  

Morley betonar att han inte vet exakt hur sköldkörtelmedicinering påverkar andra funktioner i kroppen inklusive mineraler men det finns saker att ha i åtanke, tex att det finns patienter som avråds från att ta magnesiumtillskott för att det kan påverka medicineringen negativt och det här tycker inte han låter riktigt klokt.  

Morleys syn är att det inte finns sjukdom så som vi ser på den idag. Det finns metabol dysfunktion och den här dysfunktionen skapas av felreglerade mineraler, obalans bland mineraler och den här obalansen skapas av stress. Den värsta stressen för kroppen är just det vi pratat om i form av överskott av järn och oreglerat syre.  

Morley har även sagt att sköldkörtelmedicinering förstör magnesium- och kopparmetabolismen i kroppen och att syntetisk T4 kan minska produktionen av cellenergi, ATP, den som är så viktig för allt i hela kroppen. Anledningen till det här är att T4 reglerar mängden ATP som tillverkas, alltså mängden cellenergi. Morley frågar sig varför ska man då stoppa ned T4 i en kropp som redan kämpar med att tillverka ATP? Vi måste fokusera på förståelsen av hur energi tillverkas i kroppen.  

Reverse T3 

Reverse T3 är ett hett ämne och Anna undrar vad Morley har att säga om det?  

När ”hypoxia-inducible factors”, HIF ökar, vilket är ett tecken på ökande inflammation, vilket i sin tur är ett tecken på ökande järn så ökar också reverse T3 väldigt mycket. Det är ett svar på att metabolismen i kroppen inte kan reglera järn och inte heller kan reglera syre. Då är det logiskt anser Morley, att kroppen har den här mekanismen att konvertera T3 till reverse T3 eller T4 till reverse T3, eftersom kroppen vet att den inte kan jobba rätt och är ur balans.  

Hypoxia inducible factor (HIF) ändrar funktionen på 65 gener i kroppen som alla har att göra med en inflammatorisk respons baserad på dålig syreomsättning. HIF ändrar produktionen av ceruloplasmin, den ändrar konverteringen av en massa kemikalier i kroppen. Det är en mycket kraftfull agent som också har en speciell dragning till konverteringen av T4 till T3 och ändrar den omvandlingen till reverse T3.  

Anna sammanfattar: Reverse T3, RT3 eller på svenska även kallat omvänt T3, det här är en inaktiv form av det här aktiva sköldkörtelhormonet T3. Reverse T3, omvänt T3, liknar rent kemiskt det aktiva hormonet T3 men det är inaktivt och produktionen av omvänt T3 minskar alltså den mängd aktivt sköldkörtelhormon som finns tillgängligt för kroppens celler.  

Med inflammation, vilket är ett tecken på ansamling av järn, så ökar någonting som kallas för HIF, hypoxia inducible factor. Detta är något som utsöndras som svar på minskade syrenivåer och med detta så ökar också reverse T3, omvänt T3, markant. Och det är ett svar på dålig ämnesomsättning i kroppen, dålig energiproduktion. En kropp som inte kan reglera järn och inte kan reglera syre. Kroppen har den här funktionen att omvandla T4 till omvänt T3 istället för aktivt T3 för att den känner av att saker inte fungerar som det ska.  

HIF har signifikant betydelse för många saker som händer i kroppen. Det påverkar 65 olika gener i kroppen vilka alla relaterar till inflammation pga dålig syremetabolism. Det har en stark koppling till att slå om kroppens omvandling av T4 till T3 till att omvandla mer reverse T3, omvänt T3 istället.  

Root cause protocol, rcp 

Rcp är baserat på mineraler, vitaminkomplex och näringsrik kost och är utvecklat för att ge bättre mineralbalans i kroppen med särskild fokus på att återställa biotillgänglig koppar som sen kan reglera järn vilket förhindrar oxidativ stress vilket i sin tur förhindrar konstant magnesiumförlust. Det är det som protokollet är utvecklat för att göra.  

Det finns en lista med saker att sluta med, Stopp. Många blir nog förvånade över vad som är med på listan med saker att sluta med, tex järn, zink, askorbinsyra/c-vitamin, fiskolja, kalcium, D-vitamin, mm. Det här är väldigt viktigt om många mår mycket bättre när de slutar med allt på listan.  

Efter detta kommer listan med saker att börja med, tex. ”riktig c-vitamin” (från matkällor), riktiga källor till A-vitamin (retinol), torskleverolja som har A- och D-vitamin, mm. Kroppen börjar ”humma” med en helt annan vibration eftersom energi produceras på ett helt annat sätt.  

Tre saker kan blockera protokollets effektivitet;  

• Känsligheter för mat och annat i omgivningen (tex pollen) som producerar histaminer. Det här behöver vi göra oss av med och Morley rekommenderar NAET (som inte finns i Sverige tyvärr. Bioresonans kan vara ett alternativ.) 
• Rädsla för att vi är ”trasiga” och har kronisk sjukdom. EFT, tapping, Bowen therapy, emotion code, mm är mycket bra för att släppa på rädslor vi har. Vi behöver bli av med de här rädslorna som faktiskt attraherar järn (genom att försura oss). Rädsla förändrar vår biokemi.  
• Bli av med överskottsjärn (i vävnaderna) genom att donera järn fyra gånger per år kvinnor efter menopausen och för män och två gånger per år för kvinnor som har mens. Det är ett mycket bra sätt att ge kroppen energin att producera nytt blod och är mycket effektivt för att få återvinningssystemet för järn att fungera bättre.  

I avsnitt 218-221 och avsnitt 242 finns mer information om Root cause protocol. I avsnitt 253 pratade Anna med Markus Greus om EFT och Emotion code.  

Histmain är det verkliga stresshormonen i våra kroppar. Det har en kraftfull kemisk effekt. Ceruloplasmin har 24 olika enzymfunktioner och en av dem är histaminas, också kallad diaminoxidas (DAO). De svenska forskarna Holmberg och Laurel som upptäckte ceruloplasmin betonade i en artikel från 1948 att människor med optimala nivåer av ceruloplasmin har 400% ökad funktion av histaminas (DAO), dvs. en fyra gånger bättre förmåga att göra sig av med/bryta ner histamin. Så människor som blivit mycket känsliga mot olika födoämnen och ämnen i sin omgivning har låg biotillgänglig koppar och låg histaminas-funktion (DAO). De har för lite koppar och retinol i sin diet och kan inte bygga biotillgänglig koppar för att kunna svara på dessa problem från omgivningen.  

Anna sammanfattar: RCP-protokollet som Morley har nämnt kan du lyssna mer om i våra tidigare intervjuer, särskilt då avsnitt 218-221 men även avsnitt 242. I korthet handlar det om att äta näringstät mat och att sluta med ett antal saker och tillskott, inklusive tillskott av järn, D-vitamin, zink, askorbinsyra och kalcium. Och sen att med mat och matbaserade tillskott få kroppen att öka tillgång på magnesium och biotillgängligt koppar, vilket i sin tur kan reglera järnet i kroppen, vilket i sin tur kan förebygga oxidativ stress, vilket i sin tur förebygger konstant magnesiumförlust.  

Och det här görs genom bland annat tillskott av magnesium i rätt former, det görs med mineraldroppar och det görs med retinol, alltså med riktig A-vitamin i balans med D-vitamin från torskleverolja. Och dessutom med hjälp av vitaminer och mineraler från att äta lever.  

Att lämna blod för att bli av med överskottsjärn, det är en annan viktig komponent i det här protokollet.  

Det är också viktigt att se till att det inte finns andra saker som kan sätta käppar i hjulet och det här inkluderar bland annat emotionell stress, rädslor och histaminpåslag pga. intoleranser. Histamin stressar kroppen och DAO, diaminoxidas eller histaminas, det är det enzym som är viktigt för att ta hand om histamin. Histamin har ju att göra med intoleranser och allergier. Morley beskriver hur en av ceruloplasmins viktiga enzymfunktioner är just som enzym, alltså som histaminas. Så att återställa ceruloplasmin gör att kroppen börjar kunna ta hand om histamin igen. Det här är ju mycket intressant för alla med intoleranser och histaminintolerans.  

Morely avslutar med att säga att vi ska sluta tro att sköldkörteln är ansvarig för att utföra en massa funktioner i kroppen. Det är baserat på korrelation och inte baserat på orsakssamband. Kroppens funktioner utförs med hjälp av cellenergi som måste kunna produceras av mitokondrierna och den gemensamma faktorn, den röda tråden, det är inte sköldkörtelhormonerna, det är biotillgänglig koppar.  

Tack!  

Se rcp123.org och FB-gruppen Magnesium advocacy group (och FB-gruppen Magnesium och hälsa på svenska).  

Man kan också bli medlem i the RCP Community för 9.97 $ per månad och får då tillgång till frågestunder.  

Det är gratis att anmäla sig till webinarier som man kan titta på när de sänds men också i efterhand. https://thercp.kartra.com/page/webinar-signup