Inflammation och dålig mat är roten till depression

Inflammation i hjärnan är troligen en bidragande orsak till depression.

En ständigt pågående och låggradig inflammation i kroppen har på senare år lyfts fram som en viktig orsak till hjärtsjukdomar, diabetes, stroke, cancer och demens.

Förra året kunde forskare vid Harvard  för första gången i en stor försöksstudie visa att den västerländska matens inflammatoriska verkan också tycks ha ett samband med vår psykiska hälsa.

Forskarna följde i tolv år 43 685 kvinnor. Alla som behandlats för depression eller haft en sådan diagnos uteslöts vid studiens början för att lättare fastställa orsak och verkan. Därefter kartlades ätvanorna vid sex tillfällen samtidigt som blodprover togs för att spåra tecken på kronisk inflammation.

Under studien fick 2 594 kvinnor diagnosen depression och behandlades samtidigt med antidepressiva medel. När en bredare definition användes, med antingen diagnos eller behandling, steg antalet till 6 446. I studien kopplades depression till inflammation, och effekten av inflammationsdrivande mat var oberoende av kroppsvikt (fetma har tidigare kopplats till ökad risk för psykisk ohälsa).

De kvinnor som konsumerade mycket sockrade drycker, vitt mjöl, rött kött och margarin löpte 29 till 41 procent större risk att drabbas av depression än de som åt mat som var mindre inflammationsdrivande. Skyddande mot inflammation var bland annat vin i måttliga mängder, kaffe, olivolja och gröna bladgrönsaker. Sambandet var tydligast för den femtedel som åt mest eller minst av dieter som orsakar eller skyddar mot inflammation.

I djurstudier har resultaten varit över­tygande. Många rapporter, byggda på välgjorda studier, pekar i samma riktning – inflammation är kopplat till depression.

De starkaste fynden i människostudier är patienter med hepatit (leverinflammation) eller vissa typer av cancer. Som en del i sin behandling har de fått ett läkemedel som aktiverar kroppens immunförsvar. En väldigt stor del av dem blev deprimerade precis efter att ha fått läkemedlet.

Psykiatrin står inför en förändring.  När man tittar på vad som tas upp på vetenskapliga konferenser och vad som publiceras så handlar det mycket om kopplingen mellan immunsystemet och psykiska symtom.

Forskningen har ännu inte något svar på varför man får en depression, men kan konstatera att de senaste decenniernas fokus på serotonin och noradrenalin har stora brister. Det är med all sannolikhet inte så enkelt att den deprimerade behöver sitt serotonin på samma sätt som en diabetiker behöver sitt insulin.

Dagens serotoninreglerande läkemedel gör långtifrån alla patienter friska. Runt hälften av patienterna inte  bra med dagens läkemedel. Biverkningarna kommer ofta direkt. Dessutom har man inte riktigt kunnat bekräfta att deprimerade patienter har låga serotoninnivåer. Studier har visat många olika resultat.

Psykoneuroimmunologi är ett snabbt växande forskningsområde om sambandet mellan psykologisk funktion, hjärna och immunförsvar. Grunden är att immunförsvarets aktivitet delvis dirigeras av hjärnan via dess kontroll av hormoninsöndring och det autonoma nervsystemet. Forskningen på psykoneuroimmunologi visar att ett inflammatoriskt pådrag kan påverka serotonin-, dopamin- och noradrenalinnivåerna. De kan också öka nivåerna av substanser som är skadliga för hjärnans celler.

Man tror att inflammationen är det som kommer först i utvecklingen av depression, och att det i sin tur påverkar andra ämnen i hjärnan, exempelvis serotonin och noradrenalin. Mycket talar för att det är det inflammatoriska pådraget som orsakar en depression. En viktig fråga är dock om det är inflammationen som orsakar en depression eller om inflammationen är en biverkning.

Orsaken till den inflammation kan vara allt från  infektion till dålig mat. Så sent som igår kunde man läsa om hur även livsmedelsindustrins eget forskningsorgan Ilsi kopplar samman risken för depression och andra sjukdomar med inflammationsdrivande mat som innehåller onyttiga former av fett och kolhydrater, dvs sockrade drycker, vitt mjöl, och för mycket omega 6-fett, som solrosolja, som ökar risken för låggradig inflammation i kroppen.

Det finns också studier i vilka man har testat anti-inflammatoriska läkemedel på patienter med depression och sett att det har effekt, och i en avhandling från Sahlgrenska visar Petra Suchankova Karlsson att det finns en sårbarhet för psykisk sjukdom i gener kopplade till inflammation. Och patienter med schizofreni har höga nivåer av det inflammatoriska ämnet kynurensyra i hjärnan. De senaste åren har det kommit flera epidemiologiska studier där kopplingar även setts till bipolär sjukdom, schizofreni, adhd och autism.

Daniel Lindqvist har i en avhandling sett förhöjda nivåer av cytokiner i spinalvätskan hos självmordsnära patienter. Cytokiner utsöndras till exempel vid inflammation. Detta talar för att inflammation i hjärnan är kopplat till självmordsbeteende och depressiva symptom.

I en artikel som publicerades i oktober 2015 dras liknande slutsatser av International life science institute, Ilsi. Det globala forskningsnätverk som kontrolleras av livsmedelsindustrin (som Coca Cola, Nestlé, Procter & Gamble och Monsanto)

Slutsatsen i artikeln är att det nu är ställt utom all tvivel att låggradig inflammation kan kopplas till en lång rad välfärdssjukdomar.

Vad som är hönan och vad som är ägget är givetvis oklart. Inflammation ligger bakom de flesta väldfärdssjukdomar / nyare sjukdomar på ett eller annat sätt, såsom hjärt- och kärlsjukdom och demenssjukdomar – och depression. Samma sjukdomar är också kopplade till ett högt intag av just snabba kolhydrater, dvs mjöl och socker, och vegetabiliska oljor – som ju är inflammationsframkallande mat. Välfärdssjukdomar är också kopplade till en nedsatt tarmflora – och en nedsatt tarmflora, som producerar för lite butyrat och andra fina fettsyror och vitaminer, är kopplad till inflammation.

http://www.svd.se/inflammation-kan-vara-orsak-till-depression/om/idagsidan

http://www.svd.se/industrin-kopplar-onyttig-kost-till-depression