fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

tillsatser

Glass vs glass…

av 5 Comments

Sommarlovsglassen gör vi antingen själva, eller köper på de (få) ställen som faktiskt har riktigt glass…

👉Innehållsförteckning riktig glass: grädde, äggula, socker och smak (tex vaniljstång)

🤔Hur kommer det sig då att alla “vanliga” glassar görs på skummjölk, tillsatser och med innehållsförteckningar på 10-30 ingredienser?

👉På bilderna nedan ser du några av många varianter på glass som jag och min son gör själva. Vi mixar oftast ihop det som finns i trädgården.
✅Söta grejer som plommon och vattenmelon (eller banan) kan man mixa ihop och frysa in som det är – dvs med en enda ingrediens.
✅När vi använder bär tillsätter vi oftast lite stevia.
✅Gräddglass kan man göra mha kokosgrädde eller vanlig grädde eller mha nötter.
✅Det går t.o.m att göra riktigt god glass på ärtor.
Har du inte glassformar? Använd isbitsformar tills du skaffat
👉Alla dessa glassrecept och många fler finns om du söker på glass här på sidan (https://4health.se/?s=glass )

🍉 Gav också några tips i senaste nyhetsbrevet – tex att skära upp vattenmelon i lagom stora fyrkanter eller trianglar. Stick in en pinne i varje bit och frys – klart!

❓Vilket är ditt bästa tips på glass? 🙋‍♀️

Maskindiskmedel och sköljmedel kan ge läckande tarm

av 4 Comments

Maskindiskmedel och särskilt sköljmedel (spolglans etc) skadar tarmbarriären visar en ny studie.

Många inflammatoriska sjukdomar (om inte alla) är kopplade till ökad tarmpermeabilitet, dvs läckande tarm. Särskilt viktigt är detta i autoimmuna tillstånd, och allergier och intoleranser.

I en ny studie undersökta forskarna effekterna av diskmaskiner – både för professionellt bruk och hushållsdiskmaskiner samt sköljmedel – på tarmens integritet. Man tittade på cytotoxicitet (dvs om det är giftigt för cellerna), barriärfunktion, transkriptom (typ ritningarna/instruktionerna från cellernas DNA) och proteinuttryck i gastrointestinala epitelceller.

Man såg att den koncentration, dos och utspädning av sköljmedel som används i diskmaskiner för professionellt bruk förändrade genuttryck involverade i cellöverlevnad, epitelbarriär, cytokinsignalering (immunförsvarets signalämnen för inflammation) och metabolism. Alkoholetoxylaterna som finns i sköljmedel identifierades som den skyldige komponenten som orsakade inflammation och barriärskada. Alkoholetoxylaterna, “Ethoxylated alcohol”, är rengöringsmedel/ ytaktiva ämnen, som finns i en rad olika produkter, bland annat tandkräm och schampo. 

Diskmedelsrester från professionella diskmaskiner på färdigdiskade tallrikar etc fanns kvar i en betydande mängd. DVs en mängd som är cytotoxisk och epitelskadande.

Helt plötsligt fick jag fog för mitt smått neurotiska beteende att skölja av alla glas och tallrikar som diskats i maskin innan jag använder dem… 😄🙈🙉

Ur studien:

“Background
The increased prevalence of many chronic inflammatory diseases linked to gut epithelial barrier leakiness has prompted us to investigate the role of extensive use of dishwasher detergents, among other factors.

Objective
We sought to investigate the effects of professional and household dishwashers, and rinse agents, on cytotoxicity, barrier function, transcriptome, and protein expression in gastrointestinal epithelial cells.

Methods
Enterocytic liquid-liquid interfaces were established on permeable supports, and direct cellular cytotoxicity, transepithelial electrical resistance, paracellular flux, immunofluorescence staining, RNA-sequencing transcriptome, and targeted proteomics were performed.

Results
The observed detergent toxicity was attributed to exposure to rinse aid in a dose-dependent manner up to 1:20,000 v/v dilution. A disrupted epithelial barrier, particularly by rinse aid, was observed in liquid-liquid interface cultures, organoids, and gut-on-a-chip, demonstrating decreased transepithelial electrical resistance, increased paracellular flux, and irregular and heterogeneous tight junction immunostaining. When individual components of the rinse aid were investigated separately, alcohol ethoxylates elicited a strong toxic and barrier-damaging effect. RNA-sequencing transcriptome and proteomics data revealed upregulation in cell death, signaling and communication, development, metabolism, proliferation, and immune and inflammatory responses of epithelial cells. Interestingly, detergent residue from professional dishwashers demonstrated the remnant of a significant amount of cytotoxic and epithelial barrier–damaging rinse aid remaining on washed and ready-to-use dishware.

Conclusions
The expression of genes involved in cell survival, epithelial barrier, cytokine signaling, and metabolism was altered by rinse aid in concentrations used in professional dishwashers. The alcohol ethoxylates present in the rinse aid were identified as the culprit component causing the epithelial inflammation and barrier damage.

https://www.jacionline.org/article/S0091-6749%2822%2901477-4/fulltext

Uppdatering: Länken till studien verkar ha slutat fungera, men en sammanfattning finns även på pubmed, här: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/36464527/och där hittar man även länkar vidare till fulltext

Sötningsmedel påverkar både ditt blodsocker och tarmfloran

av 4 Comments

Sötningsmedel, som du bl.a. får i dig från läsk och andra sötade drycker, förändrar både tarmfloran och påverkar blodsockernivåerna hos oss människor.

En ny studie av hög kvalitet (randomiserad kontrollstudie) visar att intag av sötningsmedlen apartam, stevia, suckralos och sackarin både kan förändra tarmfloran hos människor och påverka blodsockernivåerna – Apropå vad vi tar upp i senaste podcastavsnittet om socker – är sötningsmedel bättre än socker… (https://4health.se/316-ewa-meurk-varfor-socker-ar-farligare-an-andra-snabba-kolhydrater)

Den nya studien

Studien undersökte om det finns en koppling mellan intag av sötningsmedel, förhöjda blodsockervärden och förändrad tarmflora hos människor.

De sötningsmedel som studien undersökte var: aspartam, sackarin, stevia och sukralos. Alla är vanligt förekommande i sötade drycker och andra livsmedel.

120 friska vuxna, som inte vanligtvis konsumerar sötningsmedel, delades in i sex grupper. Fyra av grupperna fick inta antingen aspartam, sackarin, stevia eller sukralos. Resterande två grupper fungerade som kontrollgrupper och fick antingen glukos eller inget alls. 
Doserna av sötningsmedel som deltagarna fick är mindre än det som räknas som acceptabelt dagligt intag.

Studien pågick under fyra veckor. Under första veckan genomfördes kontrollmätningar och tester av försökspersonernas blodsockervärden och tarmflora, under vecka två och tre började deltagarna med sötningsmedlen. Under vecka fyra gjordes uppföljning och kontrollmätningar.

Man tittade även på möss som fick tarmflora från de olika grupperna (se även bild längst ner i inlägget).

Resultatet

Alla fyra sötningsmedel förändrade tydligt mikrobiomet (bakteriefloran) både i munnen och i tarmen.

De deltagare som fick sackarin (E954) respektive sukralos (E955) fick signifikant försämrade glykemiska svar – de fick större förändring i sina blodsockermätningar än de som fick aspartam (E951) eller stevia (steviaglykosider, E960).

Även förändringen i tarmfloran var störst hos de som fick sackarin och sukralos.

Möss som fick tarmflora från de olika grupperna visade på ett liknande glykemiskt svar. Dvs det glykemiska svaret är kopplat till påverkan på tarmfloran.

Studien uttrycker ett så kallat kasualt samband, dvs orsakssamband mellan det glykemiska svaret (blodsockret) och påverkan på tarmfloran av de olika sötningsmedlen.

Forskarna summerar att sammantaget kan sötningsmedel inducera personspecifika, mikrobiomberoende glykemiska förändringar.

En vecka efter att deltagarna hade slutat med sötningsmedlen hade både förändringarna i tarmfloran och i blodsockernivåer återgått till ursprungsläget hos samtliga, vilket inger hopp för den som vill lägga om sin kost och livsstil.

Vad kan vi ta med oss

Att hålla sig till vatten som dryck är alltid bästa lösningen. Och kan vi helt enkelt vänja oss vid mindre söt smak så som jag och Ewa diskuterar i senaste podcastavsnittet, 316? Vi båda upplever att vi fått tydligt förhöjd smakupplevelse när vi vant oss av vid den söta smaken.

Många vet faktiskt inte ens om att de får i sig sötningsmedel. Numera är det inte bara light-varianterna som innehåller sötningsmedel. Även originalen av t ex. Fanta och Pepsi, innehåller både socker och sötningsmedel (acesulfam K, aspartam, sukralos). 

Jag har skrivit en hel del tidigare om forskning på sötningsmedel. Läs mer genom att söka på sötningsmedel https://4health.se/?s=sötningsmedel och särskilt tex här https://4health.se/sotningsmedel-lightprodukternas-baksida, och lyssna gärna även på https://4health.se/151-sota-naturligt-om-socker-sotningsmedel-och-konkreta-tips-och-recept-pa-hur-du-istallet-sotar-naturligt-sommartips-del-1
Mer om tillsatser generellt via taggen: https://4health.se/tag/tillsatser

Ur den nya studien

  • Randomized-controlled trial on the effects of non-nutritive sweeteners in humans
  • Sucralose and saccharin supplementation impairs glycemic response in healthy adults
  • Personalized effects of non-nutritive sweeteners on microbiome and metabolome
  • Impacts on the microbiome are causally linked to elevated glycemic response

Non-nutritive sweeteners (NNS) are commonly integrated into human diet and presumed to be inert; however, animal studies suggest that they may impact the microbiome and downstream glycemic responses. We causally assessed NNS impacts in humans and their microbiomes in a randomized-controlled trial encompassing 120 healthy adults, administered saccharin, sucralose, aspartame, and stevia sachets for 2 weeks in doses lower than the acceptable daily intake, compared with controls receiving sachet-contained vehicle glucose or no supplement. As groups, each administered NNS distinctly altered stool and oral microbiome and plasma metabolome, whereas saccharin and sucralose significantly impaired glycemic responses. Importantly, gnotobiotic mice conventionalized with microbiomes from multiple top and bottom responders of each of the four NNS-supplemented groups featured glycemic responses largely reflecting those noted in respective human donors, which were preempted by distinct microbial signals, as exemplified by sucralose. Collectively, human NNS consumption may induce person-specific, microbiome-dependent glycemic alterations, necessitating future assessment of clinical implications.

https://www.cell.com/cell/fulltext/S0092-8674(22)00919-9

https://www.dn.se/sverige/studie-sa-paverkar-sotningsmedel-din-halsa/

När det inte fanns något mer att göra… Att gå från sjuk till frisk

av 14 Comments

Sjukhusvistelser & piller var vardag förr

Idag har jag en egen katt och en bebis i magen, 2 fantastiska mirakel som jag faktiskt inte trodde jag skulle få uppleva!
I det här inlägget får ni läsa om min pågående hälsoresa och hur jag på egen hand sökte en bättre väg och knäckte koden till ett friskare liv. Genom att gå till botten med många bekymmer och komma till roten med hur en människa faktiskt fungerar och hur vi är skapade.

Dagens sjukvård kan hjälpa oss med väldigt mycket och vi hade aldrig klarat oss utan den. Men något de inte kan är helhetsperspektiv. Fler och fler lider idag av diverse åkommor, problem & sjukdomar som uppkommit av olika anledningar. Orsaker som går att råda bot på med rätt verktyg, kunskap & vilja.

Det här är ett läsarinlägg, som svar på min önskan om gästinlägg, skrivet av Julia Wallin

Jag har sedan jag var väldigt liten haft bekymmer med min hälsa på olika sätt. Allt ifrån krånglig mage till atopiska eksem. Det har varit många vändor in och ut från både sjukhus, specialistmottagningar och vårdcentraler. Min journal är LÅNG. Som barn hade jag mycket besvär med öronen, halsen, magen, huden och inte minst allergier.

Jag minns specifikt en gång när jag för första gången skulle få testa att sitta på en häst och rida lite, jag var ca 5 år. Hela mitt ansikte blossade upp, fick klåda överallt, utslag på hela kroppen och det såg ut som att mina ögonvitor skulle ploppa ut. Den ridningen slutade med ett hastigt besök till akuten! Jag har sedan den åldern knaprat allergimedicin vid behov, som senare blev en daglig dos. Pollensäsongen var ett h*lvete och i skolan fick jag lov att vara inne på rasterna och vi fick ha stängt fönsterna till klassrummet. Allergimedicinen var alltså inte supereffektiv heller…

5-åriga jag som varit i kontakt med häst och på väg till sjukhuset. En bild från nuläget när jag gosar med min älskade Ture. Tidigare kunde jag inte klappa en katt utan att få en allergisk reaktion. Jag har än inte vågat vara i närheten av häst så kan inte svara för om den reaktionen skulle vara annorlunda nu eller inte, men jag kommer nog testa i framtiden då jag är nyfiken! 

Längre upp i tonåren började magen reagera mer och mer på maten jag stoppade i mej. Det första mina föräldrar fick tips om från sjukvården var att utesluta laktos. Magen blev lugnare, dock inte bra. Med åren blev det tyvärr bara värre och värre och fler problem uppkom.

Vid 15 års ålder mådde jag så dåligt att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Jag kände inte att någon förstod eller kunde hjälpa mej. Sjukvården testade ”allt” och hittade inget fel på mej, så där fick jag ingen mer hjälp. Mer än att de sa ”du får försöka hitta egna trix för att underlätta dina symtom, prova alla receptfria läkemedel på apoteket så hittar du säkert något som funkar till slut!”. Eller jo förresten, det var en läkare på vårdcentralen som skrev ut en receptbelagd medicin till mej som skulle få väck mina magproblem. Tack & bock sa jag såklart, jag tog ju emot allt som mot förmodan skulle kunna hjälpa. Oj, så lite jag visste då om vad jag faktiskt stoppade i min kropp… Det var inte förrän något år senare, när jag fick träffa en läkare via psykiatrin, som jag fick mer förståelse för vilken medicin jag faktiskt fått utskrivet. Hans ord var ”Vet du vad detta är för slags medicin? Hur länge har du ätit den? Vad äter du den ens för, du har väl inte epilepsi? Detta är en väldigt starkt beroendeframkallande narkotikaklassad medicin, har läkaren som skrev ut denna informerat dej om detta?”. Jag var i CHOCK. Jag började trappa ut den direkt efter det mötet, i samråd med den nya läkaren. Dock ville den nya läkaren bara trycka i mej antidepressiva och efter att ha tackat nej i över 1 år så föll jag till slut för det också, desperat som man var.

Besvär jag led av dagligen eller ofta:

  • Mycket huvudvärk (på gränsen till hemsk migrän) 
  • Värk i hela kroppen 
  • Illamående
  • Ingen aptit 
  • Uppblåst mage samt mycket gaser 
  • Magkrämpor 
  • Diarré
  • Orkeslöshet
  • Extrem trötthet som inte gick att sova bort 
  • Grava sömnbesvär 
  • Hjärndimma 
  • Tinnitus
  • Dåligt minne 
  • Svårt med koncentration/fokus 
  • PMS 
  • Humörsvängningar 
  • Kraftig mensvärk
  • Allergier 
  • Akne
  • Jag hade även mycket ångest, depression & panikattacker samt utvecklade en form av ätstörning och tappade mycket i vikt (var redan väldigt smal sen innan). All social kontakt gjorde mej dränerad och jag var överkänslig mot alla typer av ljud, ljus, lukter & rörelser.
Min vikt i februari 2021 vs min vikt idag, juli 2022! Är tacksam att bebis hjälper mej öka vikten en del i dagsläget, hoppas kunna behålla det mesta även när bebis är på utsidan. 

Januari 2019 gick jag dessutom in i väggen och i och med det tillkom det ju ännu fler besvär såklart, och många av mina symtom jag redan hade blev värre. Min kropp stängde helt enkelt av. Under 2 års tid var jag sjukskriven på 100%. Det var inte förrän i början av 2021 som vändningen ÄNTLIGEN kom. Efter år av bortkastade pengar, tid och inte minst energi.

Jag kom i kontakt med en livsstilscoach som öppnade mina ögon för en helt ny värld. Ett helhetsperspektiv jag aldrig hört om tidigare. Något så självklart men ack så bortglömt i dagens sjuka samhälle. Jag gick som en liten kurs hos henne, där hon gick igenom hur kroppen faktiskt fungerar, hur vi egentligen är skapta och vad vi är skapta för, vad våra organ & sinnen behöver för att må bra och kunna fungera optimalt osv. Detta gjorde mej så inspirerad och i samma veva startade jag ett Instagram-konto där jag enbart började följa hälsoprofiler med samma tänk, som gav mej ännu mer inspiration, pepp & kunskap.

Med hjälp av livsstilscoachen, mitt Instagram-konto och en jäkla vilja så började mitt ”nya liv” ta form. Successivt fasade jag ut inflammatoriska livsmedel ur kosten, rensade hemmet på giftiga kemiska produkter, tog till nya rutiner och köpte hem kvalitativa kosttillskott.

Att ställa om kosten var inte lätt. Jag åt sen innan glutenfritt och för det mesta mjölkfritt, undvek även vitt socker i största möjliga mån. Men nu var det en hel del som skulle förändras ytterligare. Jag skulle nu fokusera på en mer REN kosthållning, utan innehållsförteckning, inget halvfabrikat, inget socker och inga tillsatser. Det glutenfria skulle bytas ut till NATURLIGT glutenfritt. Jag som aldrig ens tittat åt en broccoli liksom?! (idag är grönsaker och rotfrukter det bästa jag vet!!)

Detta var utan tvekan det bästa jag gjort för min hälsa. Samtidigt som jag tog bort och bytte ut köksredskap (från plast till trä/glas/rostfritt), min tandkräm (från Colgate till naturlig fluorfri), hud- & hårprodukterna ersattes med naturliga likaså städ-, tvätt- & diskmedel. Att konstant omge sej av icke naturliga, hormonstörande, cancerframkallande kemikalier påverkar oss mer än vad många tror. Bara det skulle jag kunna skriva massor om!

Jag testade även min fettsyrabalans (efter att ha läst på mycket om vad som händer i kroppen vid Omega-3 brist) och insåg att här går det också göra en stor förändring. Jag hade väldigt mycket mer Omega-6 än Omega-3 i kroppen, mina celler var totalt stängda och kroppens skyddsvärde låg på 0%. Det var efter jag började med en ren & stabil Omega-3-olja som hälsovinsterna bara kom till mej som på löpande band. Jag tror verkligen att det var den sista pusselbiten för mej och min resa mot ett friskare liv.

Efter endast 4 månaders intag försvann bland annat min hjärndimma, jag blev piggare, började arbeta 75%, fick mer drivkraft, kunde koncentrera mej längre stunder och min mage blev i princip felfri. Men den största vinsten var att jag blev gravid, en dröm som gick i uppfyllelse efter månader av försök.

Bananbröd. Sötpotatismos, sparris, morot & entrecote. Blåbärsgröt. Grönsak- och kantarellpaj med kikärtsbotten. Dadelbollar. Kycklingfärs-, zucchini- och morotsbullar. Magiskt gott alltihop, äter detta ofta sen jag lade om kosten! Många ingredienser kunde jag inte ens tänka mej att äta för bara 2 år sedan. Det är verkligen inte så svårt som man kan tro att laga bra & god mat från grunden!

Nu har det gått 1,5 år sedan jag ställde om min kost och snart 1 år sedan jag började med ett stabilt Omega-3-tillskott. Det är garanterat en kombo av dessa som gjort att jag idag slipper i princip alla mina tidigare besvär, som jag nämnt ovan.

Jag har inte längre några magproblem, går inte på antidepressiva eller allergimediciner och har inga menstruationsbesvär. Min hy har förbättrats avsevärt, naglar & hår växter som aldrig förr och har fått väldigt mycket bättre kvalité och det bästa av allt: min hårbotten blir inte längre oljig några timmar efter dusch (idag kan jag duscha håret två gånger i veckan istället för varje dag)!

Kostens påverkan på vårt mående är ENORMT stort och viktigt. Vi kan dämpa och till och med bota många av dagens livsstilssjukdomar och åkommor genom vad vi stoppar i vår mun.

Min resa har gjort mej så mycket klokare och medveten och inte minst mer välmående. Givetvis har jag fortfarande en bit kvar, men oj så långt jag kommit redan. Allt jag lärt mej genom åren tar jag med mej in i framtiden, till mina kommande barn, barnbarn och försöker under tiden på jorden sprida medvetenhet kring de i min närhet. Jag är så tacksam över den väg jag fann när jag inte trodde att jag någonsin skulle kunna få hjälp och börja må bättre.

Jag hoppas att med detta inlägg få fler att förstå vikten av en ren och balanserad kost samt mer giftfri livsstil. Nu väntar ett helt nytt äventyr för mej framöver, mammalivet, och jag är så glad över att kunna ge mitt barn fina förutsättningar för ett långt och friskt liv!

Avslutande tips från mej till dej:

* Ibland är det mycket mer värdefullt att tänka bortom sjukvården
* Läs på om helhetsperspektivet & vårt naturliga ursprung
* Investera i en stabil Omega-3-olja
* Se över vilka gifter du lever med dagligen i ditt hem
* Tänk på att det du stoppar PÅ huden faktiskt går IN I kroppen (mer i podcastavsnitt 170: https://4health.se/170-sara-johansson-naturlig-hud-harvard-sa-rensar-du-i-ditt-badrumsskap)
* Sätt dej in i kostens påverkan
* Vi kan alla optimera vår hälsa & vårt mående genom att förändra vår livsstil

Tack för mej ❤

Kemikalier kan vara mycket mer skadliga än tidigare trott, visar ny testmetod

av Leave a Comment

Ditt proteom är alla olika proteiner, från alla olika celler i din kropp. Begreppet genom har du tidigare kunnat läsa och höra om här. Genomet är din arvsmassa, dina samtliga gener. Proteomet utgörs av alla olika proteinmolekyler som ett genom kodar för.

Forskare från Linköpings universitet använder nu en metod där man testar kemikalier på proteomet. Med den här testmetoden visar sig giftiga ämnen påverka olika typer av proteiner, och därmed celler, som inte visats i tidigare studier.

Exempelvis har man testat ett välstuderat miljögift, TCDD, som man sett påverkar flera proteiner som man inte tidigare vetat om skadas av giftet.

Man testar även kombinationer av ämnen, cocktaileffekten, med denna nya metod.

https://liu.se/nyhet/metod-avslojar-kemikaliers-oonskade-biologiska-effekter

Harvardprofessorn: Sänk gränsvärdet för PFAS i dricksvatten – De flestas vatten ligger över denna gräns!

av 1 Comment

Kanske har du hunnit läsa om skandalen i Danmark med kött förorenat med hälsofarliga och hormonstörande PFAS-kemikalier? Detta var en av orsakerna till att Danmark kraftigt sänkte gränsvärdet för PFAS-ämnen i dricksvatten från 100 ng/L till 2 ng/L.

PFAS är industriellt framställda ämnen som är extremt svårnedbrytbara i naturen – och i kroppen! De finns i allt möjligt – allt från rengöringsmedel till impregnerade textilier. Vi blir aldrig av med dem, de ansamlas. Så om exponeringen fortsätter får man till slut toxikologiska effekter.

Jag har tidigare skrivit hur över två miljoner av oss svenskar har höga nivåer av PFAS i vårt kranvatten (https://4health.se/over-tva-miljoner-svenskar-har-pfas-i-dricksvattnet-ansamlas-i-kroppen)

För två år sen sänkte experterna i Europeiska Livsmedelssäkerhetsmyndigheten, EFSA rekommendationen för hur mycket PFAS som är säkert att få i oss – det tolerabla veckointaget. Det som var avgörande var ny forskning som visar att immunförsvaret hos barn kan försämras med PFAS i blodet.

Livsmedelsverket ska nu ska sätta ett nytt gränsvärde, som idag är väldigt högt – 90 ng/L. Detta bör sänkas till Danmarks nivå, anser Philippe Grandjean, professor i miljömedicin vid syddanska universitetet och Harvard.Dvs till 2 ng/L. I 15 av våra svenska vattenverk, som tillsammans försörjer 2,2 miljoner människor, ligger PFAS-halterna över 10 ng/L.

Livsmedelsverket har nu svarat och föreslår nya gränsvärden för fyra PFAS-ämnen, arsenik, bly och kadmium i dricksvatten. Man föreslår ett gränsvärde på 4 nanogram per liter dricksvatten för dessa fyra PFAS-ämnen. Det innebär att dricksvattnet inte får innehålla mer av dessa PFAS än så.Och notera att man endast pratar om fyra av många olika PFAS-ämnen.

Tidigare om vårt kranvatten: https://4health.se/?s=kranvatten
Tidigare om PFAS: https://4health.se/?s=pfas

Vad kan man göra? Ja, kanske hjälper det med eget vattenfilter. Men i huvudsak måste vi visa vad vi tycker så att dessa frågor prioriteras politiskt.

https://sverigesradio.se/artikel/harvardprofessor-sank-gransvardet-for-pfas-i-dricksvatten-kraftigt

https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/press/nyheter/pressmeddelanden/livsmedelsverket-foreslar-nya-gransvarden-i-dricksvatten-for-pfas-arsenik-bly-och-kadmium

Äntligen förbjuds Titandioxid / E171! Men bara i mat. Samt sökfunktion för tillsatser

av 2 Comments

Titandioxid (E171)

Tillsatsen och färgämnet titandioxid (E 171) är ett vitt färgämne som hittills varit godkänt som livsmedelstillsats – trots att det inte finns någon säker gräns för hur mycket titandioxid som mat kan innehålla utan risk för hälsan. Problemet är att nanopartiklarna av titandioxid kan ta sig till ställen i kroppen där de inte ska vara. Och att det visat sig genotoxiskt. Genotoxiskt betyder att det kan skada kromosomer (genetik) och orsaka mutationer. Titandioxid i pulverform är också misstänkt cancerframkallande hos människor. Forskningsresultat på djur visar att nanopartiklar kan ta sig genom cellvävnad och skapa cellförändringar, celldöd och skador på inre organ.

Även Livsmedelsverket har sedan tidigare varnat för att äta mat med titandioxid (E171).

Titandioxid används i huvudsak i tuggummin, läsk och godis som vitt färgämne. Även om många som läser här varken dricker läsk eller äter godis, så vet jag att det slinker ner något sockerfritt tugummi hos många. Och tänk på att det även används i helt andra produkter än mat. Det används i smink, solkrämer, betong, målarfärg (titanvitt), tandkräm och läkemedel.

Men godkännandet för tillsatsen E171 i mat tas nu bort av EU. Man anser att titandioxid inte längre är säker att använda som tillsats i mat. Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, Efsa, gjorde 2021 en ny bedömning där de konstaterade att titandioxid inte är säker. Som en följd av den nya bedömningen har EU beslutat att godkännandet för tillsatsen tas bort. Det  innebär att det inte längre är tillåtet att använda titandioxid vid tillverkning av livsmedel i EU.  Livsmedel som innehåller titandioxid får inte heller importeras till och säljas i EU.

Fortsätt läsa innehållsförteckningen

Företag får fortsätta tillverka och släppa ut livsmedel på marknaden som innehåller titandioxid under en övergångsperiod på 6 månader, fram till 7 augusti 2022. Efter detta datum får de finnas kvar på marknaden till och med datumet för deras minsta hållbarhetstid eller sista förbrukningsdag. Så fortsätt att läsa innehållsförteckningen och försäkra dig om att du känner till samtliga ingredienser. Så att du kan ta medvetna val! Det finns ju tyvärr många fler tillsatser som vi helst vill undvika för vår hälsa…

Om det finns en tillsats i ett livsmedel ska det framgå av ingrediensförteckningen.  På förpackningen ska du kunna läsa tillsatsens funktion, tex färgämne, samt tillsatsen namn eller E-nummer (dvs det kan tex stå E 171 eller titandioxid)

Sökfunktion för tillsatser

Undrar du över en viss tillsats när du står i affären, så använd sökfunktionen här: https://www.aktavara.org/enummer

Mer om tillsatser via taggen tillsatser: https://4health.se/tag/tillsatser och glöm inte den gamla klassiska boken ”Den hemlige kocken” av Mats-Eric Nilsson.

https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/press/nyheter/pressmeddelanden/titandioxid-inte-langre-tillaten-tillsats-i-eu
https://malarnasfacktidning.se/2019/12/titandioxid-vanligt-fargpigment-misstanks-ge-cancer/

Över två miljoner svenskar har PFAS i dricksvattnet – ansamlas i kroppen

av 1 Comment

En ny kartläggning som Livsmedelsverket gjort visar att i 15 av våra vattenverk, som tillsammans försörjer 2,2 miljoner människor, låg PFAS-halterna över 10 nanogram per liter vid provtillfällena.
Detta är under nuvarande gränsvärde, men detta gränsvärde menar toxikologer måste ändras eftersom ämnena är mycket farliga.

PFAS är industriellt framställda ämnen som är extremt svårnedbrytbara i naturen – och i kroppen! Vi blir aldrig av med dem, de ansamlas. Så om exponeringen fortsätter får man till slut toxikologiska effekter.

PFAS består av kemiskt framställda kolkedjor bundna till flouratomer, en av de starkaste kemiska bindningarna som finns – och som troligen aldrig bryts ner. De är motståndskraftiga mot nedbrytning och ackumuleras i naturens näringskedjor. Ett stort antal PFAS är reproduktionsstörande och misstänkt cancerframkallande.

Användningsområdena är många eftersom de har en förmåga att bilda släta ytor som är vatten-, fett- och smutsavvisande. Exempel på produkter där ämnena kan förekomma är rengöringsmedel, brandskum, smink, impregnerade textilier (som soffor och kläder). Det finns alltså också i dina dammråttor.

Läs mer om PFAS i tidigare inlägg: https://4health.se/?s=pfas

Totalt finns cirka 3000 olika PFAS-ämnen, varav ca 200 är förbjudna. Kemikalieinspektionen och fyra andra europeiska myndigheter har lämnat in en avsiktsförklaring till EU:s kemikaliemyndighet om att förbjuda alla PFAS-kemikalier. Men innan ett förbud återstår arbete att kartlägga användningen, bedöma risker och hitta alternativ.

Livsmedelsverkets kartläggning visar att i 15 vattenverk, som tillsammans försörjer 2,2 miljoner människor, låg PFAS-halterna över 10 nanogram per liter vid provtillfällena, men inte i något fall över Livsmedelsverkets gräns på 90 nanogram per liter. Kartläggningen och en ny riskbedömning av Europeiska Livsmedelssäkerhetsmyndigheten ligger till grund för Livsmedelsverkets arbete med att ta fram ett nytt gränsvärde. 

Halterna av PFAS i dricksvattnet runt om i Sverige ligger under Livsmedelsverkets gräns. Men den gränsen är otidsenlig menar experter som vill se en gräns på 10 nanogram per liter istället för dagens 90. Det här är farliga ämnen och därför måste gränsen vara så låg det bara går.

Lösningen – ställ krav! Påverka med din åsikt om att detta är en viktig fråga som måste prioriteras

Får som alltid frågan om vattenfilter. Men är personligen inte expert på detta. Tror dock att alla är bättre än inget.. Och att det är bra att få i sig mkt vätska via grönsaker hellre än kranvatten för att få i sig de mineraler man bör få med vatten.
se även kommentarer på Facebook vid inlägget 14 oktober 2021. Där hade flera följare tips på vattenfilter.

https://sverigesradio.se/artikel/over-tva-miljoner-svenskar-har-pfas-i-dricksvattnet

https://sverigesradio.se/artikel/toxikologen-sank-livsmedelsverkets-grans-for-pfas-halter-i-dricksvatten

https://sverigesradio.se/artikel/snart-kan-alla-pfas-amnen-forbjudas-i-eu

Växande hot mot vårt kranvatten

av 2 Comments

Miljögifter, läkemedelsrester och klimatförändringar påverkar vattenkvaliteten. I en ny rapport identifieras flera växande hot mot Sveriges vattenförsörjning. Stora investeringar krävs för att säkra tillgången till rent vatten.

Jag har tidigare skrivit om vårt kranvatten (https://4health.se/?s=kranvatten) och hur vårt dricksvatten innehåller allt fler kemikalier och rester av läkemedel. 
Bekämpningsmedel, mediciner och andra kemikalier har under de senaste decennierna nått en nivå som enligt ny forskning och expertis gör vattnet direkt skadligt för de som dricker det.

I åratal har forskare, vattentjänstföretag och läkemedelsindustrin hävdat att giftmängderna är för små för att utgöra någon fara för oss. Men med växande befolkning och en ökande mängd kemikalier i olika mediciner upptäcker forskare allt större skador.

Av de 33 000 kemiska substanser som förekommer i vardagsprodukter, testas dricksvattnet bara för ett trettiotal av dem. Experter som studerar de skador som drabbat miljön hävdar att det bara är en tidsfråga innan vi börjar se följder hos människor.

70% av antiobiotika vi stoppar i oss passerar rakt igenom och blir en del av vårt vatten. 100% av diabetetsmedicinen metformin passerar igenom. Mediciner, gifter från plaster och från kosmetika innehåller hormonstörande ämnen som kan göra dig sjuk, infertil osv. Dessa ämnen finns i våra vatten… Men bara ett fåtal av alla tusentals giftiga ämnen mäts och kontrolleras.

Trots detta anser IVA att kvaliteten på svenskt dricksvatten idag är bra. Det är IVA Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien som satt samman den nya rapporten om hur hoten mot det svenska dricksvattnet utvecklas. De är oroade över att olika hot kan komma att påverka dricksvattnets kvalitet i framtiden. Hur illa det då blir vågar jag inte tänka på…

Giftfri miljö, ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag samt grundvatten av god kvalitet. Det är de fyra av Sveriges miljömål som är mest relevanta för att säkra tillgången till ett hälsosamt dricksvatten. Redan 2019 konstaterade Naturvårdsverket att inget av målen kommer att uppnås (målåret var 2020).

Övergödning av vattendrag och sjöar har länge påverkat vattenkvaliteten negativt. När kväve och fosfor tillförs vattnet från bland annat motortrafik, jordbruksläckage, industriutsläpp eller enskilda avlopp rubbas balansen i de ekosystem varifrån dricksvattnet hämtas.

I dag ökar också föroreningar i form av miljögifter, läkemedelsrester, bakterier, virus och parasiter. 50–100 avloppsreningsverk i Sverige ska byggas ut för läkemedelsrening de närmaste 20 åren. Men IVA konstaterar att det handlar om 1 000 olika substanser i 7 600 olika läkemedel, med olika kemisk struktur, och nya som tillkommer varje år.

Problemen förvärras av klimatförändringarna. Bakterier trivs i varmare vatten. Och när regnoväder och skyfall blir kraftigare ökar risken för bräddning, vilket innebär att avloppsvatten från överbelastade ledningsnät rinner rakt ner i vattendrag, utan rening.

Klimatförändringarna är en utmaning för en hållbar vattenförsörjning, både i form av mer torrperioder och mer häftiga regn. Det svenska systemet av vatten- och avloppsledningar är föråldrat och i stort behov av upprustning. När ledningarna inte håller standarden kan föroreningar i marken läcka in vid häftiga skyfall.

Till de allvarligaste miljögifterna i dricksvattnet hör högfluorerade ämnen (PFAS läs mer: https://4health.se/?s=pfas). Här beskriver IVA situationen som ”akut”. PFAS används till exempel i impregnerade kläder och en mängd andra konsumentprodukter för sina fett-, smuts- och vattenavvisande egenskaper, men finns i större koncentration i framför allt brandskum. De är motståndskraftiga mot nedbrytning och ackumuleras i naturens näringskedjor. Ett stort antal PFAS är reproduktionsstörande och misstänkt cancerframkallande, enligt Kemikalieinspektionen, som menar att det finns starka skäl att betrakta alla PFAS som hälsoskadliga.

En av de viktigaste åtgärderna som IVA föreslår är att samla ansvaret för vattenförvaltningen, som i dag är utspridd på sammanlagt nio departement och 30 expertmyndigheter. IVA ser risk för att problem med vattnet hamnar mellan stolarna.

https://www.iva.se/globalassets/bilder/projekt/vattenprojektet/202106-iva-hallbar-vattenforsorjning-syntesrapport-n.pdf

https://www.kemi.se/kemiska-amnen-och-material/hogfluorerade-amnen—pfas#h-Effekterpahalsa

https://www.dn.se/vetenskap/vaxande-hot-mot-kvaliteten-pa-sveriges-dricksvatten/

Varning för alvedon och panodil

av Leave a Comment

Forskare varnar nu för paracetamol, dvs alvedon och panodil, vid graviditet. Jag har tidigare både pratat och skrivit om faran med vanliga värktabletter, lyssna på avsnitt 64: https://4health.se/64-huvudvarkstabletter-en-giftig-berattelse och läs här: https://4health.se/?s=värktablett

En grupp forskare har nu analyserat ett stort antal studier och går ut med en varning. Detta eftersom fosterutvecklingen kan påverkas av dessa helt vanliga febernedsättande huvudvärkstabletter – som för övrigt också är en av de vanligaste anledningarna till leverskada.

De verksamma substanserna i de vanligaste värktabletterna är acetylsalicylsyra, ibuprofen och paracetamol. Paracetamol är i första hand smärtlindrande. De andra kan man klassa som NSAID-substanser (antiinflammatoriska läkemedel). Acetylsalicylsyra retar magens/tarmens slemhinna och påverkar blodets koaguleringsförmåga. Även ibuprofen påverkar tarmen.

När det gäller smärtstillande och inflammationshämmande läkemedel som innehåller ibuprofen, naproxen – så kallade NSAID (Ipren, Ibuprofen och Voltaren med flera) och acetylsalicylsyra, finns sedan tidigare en tydligt bevisad risk för att fostret kan påverkas.

De rekommendationer som finns i Sverige är att gravida kvinnor helst ska undvika smärtstillande läkemedel. Men man säger att när det ändå föreligger behov är rådet att endast använda läkemedel som innehåller just paracetamol (t ex Alvedon och Panodil). Men detta är alltså inte heller någon god idé.

Den nya studien har dock fått kritik. Man tittar i huvudsak på de som själva har valt att ta paracetamol. Det handlar alltså inte om randomiserade kontrollerade blindstudier (RCT).

Ur forskarnas uttalande:

“Paracetamol (N-acetyl-p-aminophenol (APAP), otherwise known as acetaminophen) is the active ingredient in more than 600 medications used to relieve mild to moderate pain and reduce fever. APAP is widely used by pregnant women as governmental agencies, including the FDA and EMA, have long considered APAP appropriate for use during pregnancy when used as directed. However, increasing experimental and epidemiological research suggests that prenatal exposure to APAP might alter fetal development, which could increase the risks of some neurodevelopmental, reproductive and urogenital disorders. Here we summarize this evidence and call for precautionary action through a focused research effort and by increasing awareness among health professionals and pregnant women. APAP is an important medication and alternatives for treatment of high fever and severe pain are limited. We recommend that pregnant women should be cautioned at the beginning of pregnancy to: forego APAP unless its use is medically indicated; consult with a physician or pharmacist if they are uncertain whether use is indicated and before using on a long-term basis; and minimize exposure by using the lowest effective dose for the shortest possible time. We suggest specific actions to implement these recommendations. This Consensus Statement reflects our concerns and is currently supported by 91 scientists, clinicians and public health professionals from across the globe.”

https://www.nature.com/articles/s41574-021-00553-7

https://www.cbc.ca/news/health/acetaminophen-pregnancy-risks-1.6187013