protein

Protein är byggstenar som behövs för att bygga celler, enzymer och hormoner. Men kroppen återvinner mycket protein och vi behöver därför inte äta så mycket. Ett för stort intag av protein kan snarare bli ett problem eftersom överskottet omvandlas till blodsocker och har visat sig påverka mTor och annat spännande, som du kan läsa mer om i den serie inlägg jag gjorde för några år sen, eller lyssna på i ett podcastavsnitt. Här hittar du det: https://4health.se/avsnitt-16-bor-du-minska-pa-proteinet-och-lite-om-fettdrift-vs-sockerdrift och läs även via taggen protein

Nu rapporterar även SVT:s konsumentmagasin Plus om detta. De säger att trots att vi svenskar med god marginal får i oss tillräckligt med protein marknadsförs många produkter med att de ger ett extra proteintillskott.

Livsmedelsverket rekommenderar att 10 till 20 procent av kalorierna som en vuxen person upp till 65 år äter ska komma från protein. Det motsvarar mellan 50 och 100 gram protein per dag. Vilket stämmer väl överens med beräkningen 0,75-1 g protein per kilo kroppsvikt (upp till 1,5 g per kilo kroppsvikt om vi tränar hårt etc)

I snitt får svenska kvinnor i sig 72 gram protein per dag. För män är den siffran 92. Men trots att vi alltså får i oss tillräckligt med protein så råder det just nu en stor hype kring proteinberikade produkter.

Det finns ett stort önskemål från konsumenter, och livsmedelsföretagen är inte sena att haka på. Men i stort sett alla får i sig det de behöver via kosten. Undantagen kan vara de med magproblem som inte tar upp aminosyror som de ska, samt veganer.

Trots detta marknadsförs många produkter med att de innehåller extra mycket protein. Och bönderna gör allt för att höja proteininnehållet (gluten alltså) i mjölet.

Plus undersökning visade bl.a. att det i Coops större butiker finns över 200 produkter där proteinmängden lyfts fram på förpackningen.

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/vi-behover-inte-proteinberikade-produkter-1

Nu tror du säkert att jag ska skriva om att fett är bra och att du inte behöver pilla bort skinnet. Det är visserligen sant, men den stora vinningen med att äta kycklingskinn, och även brosk och ben, har med något helt annat att göra.

Våra kroppar har utvecklats långsamt under en evolution då vi ätit hela djuret, alla delar, inte bara kycklingfilé. Vi har ätit djurhud, brosk, inälvor, fötter och öron.

Det är nämligen så att när du bara äter själva köttet, själva muskeln på djuret, så får du en onaturlig fördelning av aminosyror (protein alltså). I muskeln finns det bl.a. mycket av aminosyrorna tryptofan och cystein, medan det i skinn, brosk och ben finns protein i form kollagen, dvs protein som innehåller rikligt med helt andra aminosyror, såsom glycin. När du bara äter “muskelkött” så får du i dig lite av bl.a. glycin i förhållande till tryptofan.

Det här ger en signal till kroppen om stress och låg sköldkörtelfunktion. Varför? Jo, därför att både vid hypotyreos, och när du är stressad och kortisol utsöndras, så bryts just muskelprotein i din kropp ner snabbare än vanligt, och stora mängder tryptofan och cystein frigörs. Att äta den här fördelningen i kosten kan ge en liknande effekt som vid stress.

Glycin, som finns i kollagen, har både skyddande egenskaper och fungerar som en lugnande signalsubstans.

Kollagen, eller den nerkokta versionen av detta, gelatin, innehåller rikligt med aminosyror som prolin, glycin, glutaminsyra, alanin och arginin. Kollagen eller gelatin, eller ren glycin, kan hjälpa dig med allt från magbesvär, till bättre sömn. Det kan hjälpa mot näsblod och värk, är bra för din hud och kan som sagt motverka en del av effekterna av stress.

Glycin kommer du dessutom få läsa mer om i detox-serien, eftersom glycin är viktigt för leverns avgiftning (glycin konjugerar med gifter i leverns avgiftning fas 2)

En annan som har satt sig in i det här, och som dessutom gjort lite egna tester och experiment ed just gelatin är Anna Hallén. Och jag kommer att intervjua Anna om detta snart, så att du kan få lyssna på mer av detta spännande ämne i podcasten. Har du några frågor som du vill att jag och Anna tar upp i den här intervjun så kommentera gärna här nedanför (idag).

Tills dess, kasta inga skinn och ben, och gör dig gärna en nyttig benbuljong. 😀

Jag får ibland frågan om det där med att äta efter sin blodgrupp.  Jag har egentligen ingen stark åsikt kring det, men ska ge lite fakta här så att ni själva kan ta ställning istället 🙂 .

Blodgruppsdieter handlar om att man äter olika beroende på om man tillhör blodgrupp A, B, AB eller 0. Det finns inga vetenskapliga belägg för blodgruppsdieter, men det finns ju stora individuella skillnader i vilken kost som passar en person bäst, hur mycket kolhydrater man tål, hur mycket protein man mår bra av och så vidare. En del hänvisar dessa skillnader till blodgrupper. Personligen skulle jag kanske snarare hänvisa åtminstone en del av de individuella skillnaderna till hur man levt sitt liv så långt (vilket bland annat påverkar hur hormonkänslig man är och därmed hur effektivt tex insulin och leptin är i kroppen), och genetiska och epigenetiska faktorer (hur våra gener uttrycker sig beroende på din, dina föräldrars och din mormors livsstil). Men kanske ligger också en del av skillnaderna i vilken blodgrupp du tillhör.

Skillnaderna mellan olika blodgrupper ska enligt denna teori ligga i antigenerna på de röda blodkropparnas yta. Det är dessa antigener som gör att man inte kan lämna blod hur som helst mellan olika blodgrupper. Det funkar lite som att kroppen är allergisk mot vissa antigener. En del livsmedel innehåller ämnen som liknar någon blodgrupps antigener, vilket då skulle göra att kroppen reagerar på just dessa livsmedel. Dvs beroende på vilken blodgrupp man tillhör så tål man olika livsmedel olika bra.

Peter J D’Adamo ses som grundaren av det här tänket och har skrivit böcker om blodgruppsdieten.  I sina böcker menar han att vi tål olika sorters lektiner, dvs proteiner som finns i olika livsmedel (rikligt bl.a. i bönor och spannmål, men finns även i djur), beroende på vår blodgrupp. Att vissa lektiner är oförenliga med en viss blodgrupp eftersom lektiner som intas via födan kan binda till blodgruppsantigener i blodet och orsaka problem.

Blodgrupp 0,  jägaren, anses vara den äldsta blodgruppen. Personer med denna blodgrupp ska äta en köttrik diet, men undvika bl.a. fläskkött, mejeriprodukter, vegetabiliska oljor som tex solrosolja, citrusfrukter och vissa sorters nötter. Mår bra av ägg, fisk, grönsaker
Blodgrupp A, jordbrukaren, anses vara en blodgrupp som uppstått då människan blev bofast och startade jordbrukssamhällen. Dessa människor ges bl.a rådet att avstå från kött, mejeriprodukter mm, och äta mycket grönsaker.
Blodgrupp B, nomaden, anses ha ett flexibelt matsmältningssystem. Tål det mesta och tål  mejeriprodukter bäst av blodgrupperna, men bör undvika skaldjur och kyckling.
Blodgrupp AB, gåtan, anses vara den senaste blodgruppen. Skall vara ett mellanting mellan jordbrukaren och nomaden. Mår bra av mycket grönsaker och fisk.

Det är lätt att hitta frälsta personer som skriver lyriskt om blodgruppsdieten, men tex här kan du hitta en kritisk artikel som publicerats i Läkartidningen http://ltarkiv.lakartidningen.se/2004/temp/pda29236.pdf