Nu lanseras en nästan komplett atlas över var i människokroppen våra byggstenar, proteinerna, är aktiva. Ett av Sveriges största forskningsprojekt någonsin där man i elva år undersökt var i kroppen vart och ett människans proteiner är verksamt.
Varje gen i arvsmassan innehåller konstruktionsritningen för ett visst protein. Med kartläggningen av människans hela dna-spiral för drygt tio år sedan blev det möjligt att gå vidare och göra en fullständig kartläggning också av människans alla proteiner.
Kartläggningen görs med speciella antikroppar, var och en riktad mot ett bestämt protein. Forskarna använder sedan antikropparna för att spåra förekomsten av varje enskilt protein i olika celler, vävnader och organ – och i de 20 vanligaste cancertumörerna.
Med denna teknik har man nu tagit fram 13 miljoner bilder som täcker in ungefär 85 procent av våra cirka 20 000 proteiner. Med hjälp av en annan avancerad teknik, så kallad transkriptionsprofilering som visar var gener är aktiva, vet vi också i vilka vävnader i kroppen som resterande proteiner tillverkas.
För första gången går det att säga hur många byggstenar det finns i komplexa organ som lever och njure, men också vilka som skiljer dem åt.
En upptäckt var att hälften av kroppens proteiner är basproteiner som finns i alla celler i kroppen. Dvs att vi har ganska få byggstenar som används överallt, men i olika mängder. Vi människor tycks ha ett basmaskineri av proteiner som verkar i alla celler. De ser till att cellen får energi, kopierar arvsmassan och bildar rätt proteiner. I runda slängar handlar det om runt 10 000 proteiner som verkar överallt i hela kroppen.
Den största nyheten är att det är så få proteiner som utmärker ett organ. I njuren är det endast 68 proteiner som det finns mer av än i andra delar av kroppen och som gör att njuren gör det den gör. Men inget av proteinerna är unikt. Insikten går på tvärs med den vedertagna uppfattningen att organ är uppbyggda av vävnadsspecifika proteiner; njuren av njurproteiner, levern av leverproteiner etc. Oavsett om det handlar om en Ferrari eller Volkswagen så är komponenterna i bilarna inte unika. Skillnaden ligger i hur de sätts ihop.
Proteiner som är unika för ett visst organ är sällsynta. Insulin i bukspottkörteln hör dit, liksom det prostataspecifika proteinet PSA och troponin i hjärtat.
Proteinatlasen är ett unikt verktyg för forskare över hela världen att ta fram nya kunskaper om proteinernas roll. Till varje bild i proteinatlasen finns en kort text, som beskriver vilken vävnad och vilket protein som visas. Där kan man också se om halten av proteinet är högre eller lägre än vad som ses i andra vävnader.
Här hittar du atlasen: http://www.proteinatlas.org
http://www.nyteknik.se/tekniknyheter/article3860995.ece
http://www.unt.se/uppland/uppsala/alla-proteiner-i-kroppen-kartlagda-3448816.aspx
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6010519
Lämna ett svar