Video på den morgonrutin som Fredrik berättar om i podcastavsnitt 378 om Fascia. Nedanför, om du scrollar ner här, ligger ytterligare en video där Fredrik förklarar hur fascia fungerar.
Träning
Ryggandas – övningarna (Felanpassad, inte trasig)
Den övning Rasmus Svärd gav i senaste podcastavsnittet på temat I konflikt med evolutionen – felanpassad, inte trasig får du även i ett kort videoklipp här nedan efter önskemål. Sk static back breathing / “ryggandas”. Är det ytterligare någon övning du önskar video på?
Detaljerade beskrivningar i själva avsnittet: https://4health.se/373-i-konflikt-med-evolutionen-2
Ps. Alla övningar kopplade till olika podcastavsnitt, såsom övningar i postural träning (dvs även de du fått från avsnitten med Markus Greus) hittar du genom att söka på “övningarna” här på sidan https://4health.se/?s=övningarna
Överrörlighet – övningarna
De övningar Markus Greus gav i senaste podcastavsnittet som handlade om överrörlighet; och hur uppemot en fjärdedel av oss är överrörliga trots att en del inte vet om det, eftersom de också är stela i sina muskler. Där fick du tips som är extra viktiga för den som är överrörlig, men som balanserar och stärker alla, och ger förutsättningar för en smärtfri välfungerande kropp.
Glöm inte lyssna på avsnittet (368) så att du får övningarna i ett sammanhang
Ps. Alla övningar i postural träning / Optimummetoden hittar du genom att söka på “övningarna” https://4health.se/?s=övningarna
Alla övningar kommer efter varandra i en spellista här nedanför. För att bläddra mellan övningarna, klicka på den lilla symbolen uppe till höger på videon, så ser du alla övningar och kan välja vilken du vill titta på. Så här ser symbolen ut, samt spellistan som då blir synlig: 
Fötter – övningarna och testerna (352)
De övningar Rasmus Svärd gav i senaste podcastavsnittet på temat Barfotamänniskor. Från grottor till gator – Veddafolket och världens största studie på fötter & skor får du även i ett enda kort videoklipp här nedan. Ett enda klipp på drygt 30 sekunder visar de två tester du kan göra av din fot som togs upp i avsnittet, samt de två övningar vi tog upp.
Varför? För att återfå fotens naturliga funktion och därmed påverka hela din kropp.
Detaljerade beskrivningar av testerna och övningarna i själva avsnittet: https://4health.se/352-barfotamanniskorna-fran-grottor-till-gator-varldens-storsta-studie-pa-fotter-skor
Ps. Alla övningar kopplade till olika podcastavsnitt, såsom övningar i postural träning (dvs även de du fått från avsnitten med Markus Greus) hittar du genom att söka på “övningarna” här på sidan https://4health.se/?s=övningarna
Vardagsovanor – övningarna
De övningar Markus Greus gav i senaste podcastavsnittet som bl.a. handlade om hur vi kan minska vårt behov av träning och förbättra vår hälsa, genom att göra oss av med helt vanliga små ovanor i vardagen. Där fick du tips på hur du ska stå, sitta, ligga, gå och bära; och hur små till synes obetydliga fel kan koppla bort hållningsmuskulaturen och därmed ge indirekta följder för allt från blodcirkulation, till lymfsystem, blodtryck och värk.
Glöm inte lyssna på avsnittet (342) så att du får övningarna i ett sammanhang
Ps. Alla övningar i postural träning / Optimummetoden hittar du genom att söka på “övningarna” https://4health.se/?s=övningarna
Alla övningar kommer efter varandra i en spellista här nedanför. För att bläddra mellan övningarna, klicka på den lilla symbolen uppe till höger på videon, så ser du alla övningar och kan välja vilken du vill titta på
Fötter – övningarna och testerna
De övningar Rasmus Svärd gav i senaste podcastavsnittet som handlade om fötternas betydelse för hela din kropp och hälsa får du även i korta videoklipp här nedan. Totalt ca 10 klipp a 30 sekunder som dels visar de tester du kan göra av din fot, och dels de övningar du kan göra får att återfå fotens naturliga funktion och därmed påverka hela din kropp.
Glöm inte lyssna på avsnitt 337 så att du får övningarna i ett sammanhang
Ps. Alla övningar kopplade till olika podcastavsnitt, såsom övningar i postural träning (dvs även de du fått från avsnitten med Markus Greus) hittar du genom att söka på “övningarna” här på sidan https://4health.se/?s=övningarna
Först ett antal korta klipp som visar hur du testar din fot
Och så övningarna för din fot i korta videoklipp
Därför skyddar träning mot cancer – så funkar det i kroppen
Träning förebygger cancer och återfall i cancer har flera studier pekat på, men mekanismen bakom har till stor del varit okänd. Ny forskning visar vad som faktiskt händer i kroppen.
Det man ser är att träning leder till metabolisk “omprogrammering” av inre organ. Denna omprogrammering ökar näringsbehovet och skyddar mot metastaser (celler som sprider sig från cancertumören till andra delar av kroppen) genom att begränsa näringstillgängligheten för tumören.
Forskarna pratar om att träning genererar en metabolisk sköld. Detta är intressant eftersom det är just så forskaren Valter Longo (känd för forskning på fasta och FMD, fasting mimicking diet) beskriver effekten av fasta på friska celler vs. cancerceller. Dvs de friska cellerna får en sköld, ett skydd, av fasta; vilket bl.a. kan skydda de friska cellerna vid cellgiftsbehandling och strålning (med följd att bl.a. biverkningar minskar). Medan cancercellerna försvagas av fasta och blir mer känsliga för cancerbehandlingen. Läs mer i inläggen här: https://4health.se/?s=longo
Jag brukar ofta likna fasta och träning vid varandra. De är båda hälsosamma påfrestningar för vår kropp, som friska celler kan bli starkare av, medan sjuka celler / cancerceller försvagas.
Några av sakerna man ser:
- Metaboliska kapacitetsanalyser av inre organ visade att träning sätter igång katabola processer, glukosupptag, mitokondriell aktivitet och GLUT-uttryck. Du behöver inte förstå dessa sista begrepp exakt, men allt har att göra med metabolismen, dvs ämnesomsättningen, på cellnivå.
- Analys av plasma visade ökat kolhydratutnyttjande efter träning.
- Epidemiologiska data från en 20-årig studie av en stor grupp människor som initialt var cancerfria, visade att träning före cancerstarten framförallt minskade sannolikheten för metastaserande cancer. Och i tre olika modeller av melanom hos möss skyddade träning före cancer avsevärt mot metastaser.
- De skyddande effekterna av träning var kopplade till mTOR-aktivitet. Vad mTOR är kan du läsa om i tidigare inlägg här: https://4health.se/?s=mTOR och kanske framförallt detta: https://4health.se/minska-protein-del-2-om-amnesomsattningsprocesser-och-cancer
- Aktivt stroma (stödstrukturen/bindvävsdelen i organen) förbrukade betydligt mer glukos på bekostnad av tumören. Sammantaget tyder dessa data på en konflikt mellan cancerns metaboliska plasticitet/ anpassningsförmåga, och träningsinducerad metabolisk omprogrammering av stroma, vilket ger en möjlighet att blockera metastaser genom att utmana tumörens metaboliska behov.
- Klassiska kännetecken för cancer, inklusive immunsvar, tumörvaskulatur (blodkärl), hypoxi, pH och autofagi kan alla påverkas av träning och därmed bidra till att ytterligare skapa en tumörfientlig mikromiljö.
- Glukoskonsumtion (blodsocker) hos cancerceller har visat sig metaboliskt begränsa T-cellsaktivitet (immunförsvaret alltså, mer om dessa olika immunceller i avsnitt 279-281 https://4health.se/279-immunforsvaret-sa-funkar-det-del-1-det-ospecifika-medfodda-immunforsvaret) i mikromiljön runt tumören. Man kan säga att tumören stjäl blodsockret från immuncellerna i dess närhet, så att immuncellerna får för lite energi. I forskningen såg man dock tecken på att träning stimulerar metabolismen i immuncellerna i tumörens mikromiljö, och därför skulle träning kunna förbättra immunförsvaret mot cancer. Även detta var kopplat till metabolismen i stroma, dvs stödstrukturen i organen.
Träning skyddar alltså mot cancertillväxt och metastaser genom att inducera ett högt näringsbehov i inre organ. Detta indikerar också att en minskning av näringstillgängligheten för tumörceller är en möjlig strategi för att förhindra metastaser. Helt i linje med det vi pratar om bl.a. i podcastavsnitt 272 – där vi fokuserar på hur kostupplägg och fasta kan få just dessa effekter: https://4health.se/272-bekampa-cancer-ida-johnssons-resa-fran-stadium-iv-cancer
Forskarna kommenterar klokt att det krävs mer (både forskning och annat mot cancer) – olympiska och professionella idrottare är ju inte immuna mot att utveckla cancer.
Men träning i kombination med sådant vi pratar om i poddar (avsnitt 272, 92, 92b samt 40) ang kost, fasta mm mot cancer kan vara en nyckel.
Personligen tror jag att det är viktigt med rätt sorts träning. Monoton och långvarig konditionsträning höjer ju kortisol och därmed blodsocker, vilket kan vara negativt vid cancer, särkilt när man försöker bekämpa cancern med ketogen kost och fasta (cancercellerna lever på denna glukos). Däremot kan tyngre och mer uppbyggande träning stimulera metabolismen utan att behöva höja blodsockret så som typisk cardio-träning.
Rätt tid på dygnet för bäst fettförbränning vid träning
Ny forskning visar att tiden på dygnet påverkar hur mycket fett som förbränns vid träning.
Forskningen är gjord på djur, men ger nycklar till hur den inre träningsklockan fungerar även för oss människor.
Nästan alla celler i kroppen har en inre biologisk dygnsklocka som synkroniseras av externa signaler och av huvudklockan i hypotalamus. I dina celler finns ett maskineri av molekyler, som fungerar som ett urverk. Detta maskineri bildar en feedback-loop som anpassar din fysiologi (vad som händer i kroppen) under dygnet.
En mängd olika faktorer inklusive hormoner, temperatur, matintag och träning kan påverka cellernas klockor (vävnadsspecifika perifera klockor). Detta förändrar hur gener som påverkar ämnesomsättningen uttrycker sig (hur gener uttrycker sig avgör vad som sen händer i kroppen/cellerna).
Studien testade hypotesen att tidpunkten för stressorer som påverkar glukos och energi – träning och mat – kan påverka metabolismen i fettvävnad på olika sätt.
Man såg att träning framkallar en tidsspecifik effekt på fettvävnaden. Och den effekten är oberoende av matintaget – det handlar alltså enbart om dygnsrytm.
Mer specifikt såg man att fettvävnadens känslighet för träning är beroende av timing och modulerad av cellerna själva. Transkriptionen av metaboliska gener förbättras. I klartext – med rätt träningstidpunkt kan man finjustera fettmetabolismen.
När var det då bäst att träna?
Enligt studien stack förmiddagen ut.
Detta är också i linje med din biologiska klocka av andra anledningar – såsom att din kropp vill varva ner och förbereda sig för sömn den senare delen av dagen. Så ja, jag rekommenderar träning första delen av dagen om omöjligt, och att i alla fall undvika träning sent på kvällen. Men inte främst för fettförbränningens skull, utan för att inte motarbeta din naturliga dygnsrytm och rytmen av hormoner som kortisol (stresshormon) och melatonin (sömnhormon).
Ur studien:
“The circadian clock is a cell-autonomous transcription–translation feedback mechanism that anticipates and adapts physiology and behavior to different phases of the day. A variety of factors including hormones, temperature, food-intake, and exercise can act on tissue-specific peripheral clocks to alter the expression of genes that influence metabolism, all in a time-of-day dependent manner. The aim of this study was to elucidate the effects of exercise timing on adipose tissue metabolism. We performed RNA sequencing on inguinal adipose tissue of mice immediately following maximal exercise or sham treatment at the early rest or early active phase. Only during the early active phase did exercise elicit an immediate increase in serum nonesterified fatty acids. Furthermore, early active phase exercise increased expression of markers of thermogenesis and mitochondrial proliferation in inguinal adipose tissue. In vitro, synchronized 3T3-L1 adipocytes showed a timing-dependent difference in Adrb2 expression, as well as a greater lipolytic activity. Thus, the response of adipose tissue to exercise is time-of-day sensitive and may be partly driven by the circadian clock. To determine the influence of feeding state on the time-of-day response to exercise, we replicated the experiment in 10-h-fasted early rest phase mice to mimic the early active phase metabolic status. A 10-h fast led to a similar lipolytic response as observed after active phase exercise but did not replicate the transcriptomic response, suggesting that the observed changes in gene expression are not driven by feeding status. In conclusion, acute exercise elicits timing-specific effects on adipose tissue to maintain metabolic homeostasis.“
https://www.pnas.org/doi/10.1073/pnas.2218510120
https://sverigesradio.se/artikel/tid-pa-dygnet-kan-paverka-fettforbranning-vid-traning
Hur du höjer ett lågt testosteron – Manlig hälsa i en modern värld
När vi pratar om testosteron så associeras det ofta till aggression och stora muskler. Det handlar dock om biverkningar av att ta testosteron i stora doser. I verkligheten är det oftast tvärtom. En av de stora epidemierna idag är att män har för lågt testosteron. Men även hos kvinnor är ett lågt testosteron vanligt och problematiskt (Annas kommentar😊) Lågt testosteron leder till bristande självförtroende, låg sexlust, erektil dysfunktion, trötthet, irritation, emotionell instabilitet, depression, övervikt och nedsatt reproduktionsförmåga. Men det finns både livsstilsfaktorer och kosttillskott som kan hjälpa dig att höja och normalisera ditt testosteron.
Det här är ett läsarinlägg, som svar på min önskan om gästinlägg, skrivet av Daniel Larsson
Denna artikel kommer ta upp manlig hälsa, testosteron och manlig fertilitet som en markör på generell hälsa. Och konkreta tips på vad man kan göra för att normalisera sitt testosteron.
Det har i ett flertal studier genom åren visat sig att den manliga reproduktionsförmågan sjunker kraftigt. I Europa sjunker spermiekoncentrationen enligt vissa studier med ca 1,5% per år medan i USA med nästan 3% per år och det finns studier som visar på ett femtioprocentigt tapp över två generationer. Den här forskningen är alarmerande och om det fortsätter så här finns det stor risk att kommer det sluta i katastrof och det enda sättet vi kommer kunna skaffa barn på kommer ske på konstgjord väg eller genom stödjande medicinska behandlingar.
Men för att kunna ge oss in i problemet med sjunkande testosteron och spermienivåer hos dagens män så bör vi först gå igenom hur det manliga hormonsystemet funkar.
Hpta-axeln (Hypotalamus-hypofys-testikel-axeln) och hur testosteron i kroppen regleras
Största delen av testosteronet hos män produceras i testiklarnas leydigceller. En liten del produceras i binjurarna. HPTA axeln är sen s.k. feedback loop där hypotalamus känner hur högt testosteronet är i testiklarna. Om det är för lågt så sänds GNRH (Gonadotropin releasing hormone) till hypofysen, som då sänder ut LH (lutenising hormone) och FSH (Follicle stimulating hormone )till testiklarna. Detta sänder en signal till testiklarna att producera spermier och testosteron.
Detta system är mycket känsligt för olika stressfaktorer. Och det är även så att eftersom många av våra hormoner är tillverkade av kolesterol, så om vi tex är stressade så kommer produktionen av kortisol (stresshormon) tävla om kolesterolet för att producera testosteron.
Fritt vs bundet testosteron
Testosteron kan vara i fri eller bunden form. När den är i bunden form är den bunden till albumin eller till SHBG (Sex hormon bindande globulin). När testosteronet är i bunden form så är det oanvändbart för androgenreceptorerna i kroppen. Dessa receptorer är de receptorer som ger oss de manliga egenskaperna såsom skäggväxt och större muskler samt spermieproduktion. Vi vill med andra ord ha en större mängd fritt biotillgängligt testosteron som är användbart för oss.
Aromatisering
Testosteron kan i kroppen omvandlas till östrogen. Detta sker särskilt om testosteronet når väldigt höga nivåer. Men kan även ske om man har höga mängder bukfett. Bukfett utsöndrar nämligen ett enzym som hjälper till med denna process som kallas aromatas.
Saker vi bör akta oss för och orsaker till situationen
Vad är nu orsaken till den fallande trenden för fertilitet och testosteronnivåer hos dagens män? I texten nedan så listar jag livsstilsfaktorer samt de kemikalier som misstänks vara de bakomliggande orsakerna.
Ett flertal livsstilsfaktorer ingår bland orsakerna, såsom:
- Dålig kosthållning dvs inflammatorisk kost samt brist på viktiga näringsämnen.
- Konsumtion av dåliga fetter, kom ihåg testosteron produceras av kolesterol.
- Övervikt, kroppsfett är dåligt. Det har visat sig att mycket kroppsfett ökar östrogen och sänker testosteron hos män.
- Brist på rörelse eller fel typ av rörelse. Här verkar styrketräning och intervallträning vara det som ger bäst resultat på våra testosteronnivåer. Att träna för länge ökar stress på kroppen och stress ger lägre testosteron.
- Stress producerar kortisol och kortisol gör indirekt att testosteronproduktion går ner.
- Sömnbrist. Dålig sömn påverkar vår hälsa på många sätt. Här finns det studier som visar att en timmes extra sömn kan innebära en 20% ökning av testosteron.
- Alkoholkonsumtion. Alkohol påverkar testosteronproduktionen negativt. Redan 30 min efter att man druckit så kan man se att koncentrationen av testosteron går ner.
Men även gifter och andra ämnen orsakar fallande testosteron och fertilitet:
- PFAS Teflon, Gore Tex, Scotch guard. Perflourerade ämnen finns i många saker. Undvik nonstick-pannor, kläder med ytbehandling och annat som är ytbehandlat med dessa ämnen. Denna typ av ämnen är väldigt svårnedbrytbara och kan tom finnas i vårt dricksvatten. (Läs mer om PFAS i tidigare inlägg: https://4health.se/?s=pFAS)
- Flamskyddsmedel, bromerade ämnen påverkar sköldkörtel och även våra testosteron nivåer. Finns i leksaker, madrasser mattor mm (Läs mer om brom här: https://4health.se/vi-behover-mer-jod)
- Plastmjukgörare det har pratats mycket om är BPA, men även de andra bisfenolerna börjar nu anses som farliga. Bisfenol sänker Gnrh ,LH och FSH (Läs mer om bisfenoler: https://4health.se/?s=bisfenol)
- Ftalater är också en mjukgörare men används även i parfym och i bekämpningsmedel. Det har visat sig att höga nivåer av ftalatmetaboliter i kroppen är korrelerat med lägre testosteron (https://4health.se/?s=ftalat)
- Fytoöstrogener
Soja och kikärtor är exempel på livsmedel som innehåller östrogena ämnen naturligt. Här finns det studier som visar att dessa livsmedel kan sänka testosteronproduktionen, och det finns även studier som visar att inget händer, men jag hade vidtagit försiktighet.
- Mögelgifter
Vissa mögelgifter i tex byggnader, spannmål eller kaffe har visat sig ha östrogena effekter som kan sänka testosteron hos män. Mycket av vår mat har visat sig innehålla mögelgifter. Särskilt spannmål. I en studie där man tog 5000 prov av spannmål fanns höga halter av mögelgifter i ca 30% av proven.
- EMF
Elektromagnetisk strålning eller EMF från våra mobiltelefoner eller andra elektriska apparater har visat sig sänka spermieproduktionen. Här blir det viktigt att inte ha mobil i byxfickan eller att sitta och arbete med datorn i knät. Även ditt WIFI kan vara skadligt. Se till att din router stänger av sig nattetid för att reducera exponering. (Ett mycket spännande podcastavsnitt om EMF hittar du i 232: https://4health.se/232-brian-hoyer-emf-hur-mobiltelefoner-mm-paverkar-din-halsa)
- Bekämpningsmedel
Bekämpningsmedel har visat sig ha en stor påverkan på testosteron och spermieproduktion genom att påverka FSH- och LH-signalen. I 30 av de 37 vanligaste bekämpningsmedlen har vi ämnen som påverkar våra hormoner
- Kemikalier i allmänhet
Vi vet otroligt lite om alla de kemikalier som används och vi vet ännu mindre om vad som sker när de kombineras (Läs mer om cocktaileffekten https://4health.se/?s=cocktaileffekten) Här skulle jag vara så försiktig som möjligt och verkligen föröka reducera min exponering i största möjliga mån.
- Skönhetsprodukter
Här har vi en hel cocktail med kemikalier såsom ftalater, mikroplaster och parabener. Deodoranter med aluminium har visat sig kunna bidra till att sänka ditt testosteron och tänk på att allt som innehåller lukt med största sannolikhet har en påverkan på ditt reproduktiva system.
Lösningar livsstil
De första livsstilsförändringarna för ökade testosteron nivåer är relativt enkla. Det handlar om att försöka undvika så mycket giftexponering som möjligt.
- Ät ekologiskt i så stor utsträckning som möjligt. Det finns dock vissa ekologiska livsmedel som kan innehålla mer mögelgifter än konventionella. Reducera därför din spannmålskonsumtion som är en stor källa till mögelgifter.
- Ät nyttiga mättade fetter såsom talg, smör och kokosolja (Kom ihåg alla steroidhormoner tillverkas av kolesterol).
- Plastbanta. Rensa ditt kök och undvik all plast, framför allt i kontakt med varm mat (mer i podcastavsnitt 108: https://4health.se/108-gifterna-i-din-vardag-–-sa-undviker-du-dem-och-17-satt-att-plastbanta)
- Undvik skönhetsprodukter i största möjliga mån. Använd salt-deodorant eller ett ekologiskt alternativ (mer i podcastavsnitt 170: https://4health.se/170-sara-johansson-naturlig-hud-harvard-sa-rensar-du-i-ditt-badrumsskap)
- Undvik syntetiska kläder, särskilt underkläder bör vara i bomull
- Varva ner. Stressa så lite du kan. Hitta andningsövningar, meditation eller en annan teknik som gör dig närvarande.
- Träna. Rör dig regelbundet. Träning är fantastiskt för vårt hormonsystem. Fokusera på korta intensiva pass, och om du kör styrketräning så kör tungt. Benträning är väldigt viktigt då du har mycket androgenreceptorer i benen.
- Periodisk fasta kan vara bra för ditt testosteron. Ditt testosteron är högst på morgonen och när du äter så frisätts insulin, detta kommer sänka ditt testosteron. Genom att fasta en stund så bevarar du en period med högre testosteron i kroppen.
- Bastu är ett sätt att sänka dina kortisolnivåer. Och minskat kortisol kan hjälpa till att hålla testosteronet högre. Att svettas kan även hjälpa till med att frigöra gifter ur kroppen. Bastu tränar också ditt hjärta och kärlsystem vilket kan ge indirekta effekter på dina hormoner i längden.
- Kyla. Att bada isbad eller att använda ett ispack på testiklarna är något som blivit riktigt populärt för att öka spermieproduktionen. Exponering för kyla tränar blodkärlen där nere, ger dig en boost av dopamin och adrenalin. Högre dopamin har visat sig vara korrelerat med högre testosteron.
- Filtrera ditt vatten eller ha koll på din vattenkvalitet. Det har visat sig att både spår av PFAS, läkemedel och bisfenol kan finnas i ditt dricksvatten.
Kosttillskott
Det finns massor av tillskott som kan hjälpa dig att boosta ditt testosteron. Men i denna artikel tar jag bara upp de mest grundläggande. Det första som bör göras innan man börjar med olika testosteronhöjande tillskott är de rekommenderade livsstilsförändringarna samt dessa grundläggande tillskott.
Zink men ej för mycket, det gäller att ha en bra zink till koppar ratio eftersom zink tränger undan koppar och för mycket zink kan ha motsatt effekt.
B6 är direkt inblandat i testosteronproduktionen genom att den minskar prolaktin (som utsöndras efter ejakulering) som sänder en signal till hypotalamus att skicka ut GnrH som slutligen leder till ökad testosteronproduktion. B6 hjälper även till att balansera östrogen och är en byggsten för produktion av dopamin. Högre dopamin är ofta korrelerat med högre testosteron.
Folat , vid brist minskar cirkulerande testosteron och det verkar som att testosteron kan vara inblandat i regleringen av folatmetabolism.
Vit D som egentligen är ett hormon, reglerar tillverkningen av testosteron och supplementering av vitamin D kan öka både fritt och bundet testosteron i blodet.
Vit K behövs för ett enzym som heter cyp11a. Detta enzym är inblandat i testosteronproduktion och brist på vit K leder till minskad produktion av testosteron.
Magnesium gör testosteron mer biotillgängligt och höjer mängden fritt testosteron i blodet (Lyssna gärna på podcastavsnitten med Morley Robbins, börja med 218: https://4health.se/218-morley-robbins-magnesium-mineralerna-i-din-kropp-1)
Bor ökar mängden biotillgängligt testosteron genom att sänka SHBG (Mer om bor https://4health.se/bor-sparamnet-pa-allas-lappar)
Vit C är en antioxidant som verkar skydda prostatan och spermaproduktionen genom att motverka oxidativ stress.
L-Karnitin ökar dopamin och skyddar även mot minskning av testosteron efter fysisk stress. Karnitin verkar även kunna öka antalet androgenreceptorer i kroppen alltså göra din kropp känsligare mot testosteron. (Karnitin kan du läsa mer om här https://4health.se/?s=karnitin och lyssna gärna på podcastavsnitten med Dr Marcus Gitterle, börja här: https://4health.se/183-marcus-gitterle-growing-young-hur-du-stoppar-de-9-aldrandemekanismerna)
Hoppas ni fann artikeln intressant och hör gärna av er om ni har frågor
på instagram: @biohackad
Källor:
Testosteron och reproduktion
- https://www.bmj.com/content/305/6854/609.short
- https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32168194/
- https://link.springer.com/article/10.1007/s11356-020-11589-z
- https://journals.sagepub.com/doi/full/10.1177/0960327117703690
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4691969/
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6043754/
- https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26303086/
- https://academic.oup.com/jcem/article/92/2/549/2566787
Binjurar
Bisfenol
- https://rbej.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12958-018-0447-6
- https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0015028214023516
Ftalater ,flamskyddsmedel och perflourerade ämnen
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7067547/
- https://greenally.se/ftalater
- https://cfpub.epa.gov/si/si_public_record_report.cfm?dirEntryId=348940&Lab=CCTE&subject=Health%20Research&showcriteria=0&searchall=Endocrine%20Disruptors&sortby=revisionDate
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8038605/
Alkohol
Soja
- https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/15735098/
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4270274/
- https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/11524239/
Mögel
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6784030/
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3968378/
Emf
- https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2305050015000044
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8497974/
Bekämpningsmedel
- https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2305050015000305
- https://www.scientificamerican.com/article/pesticides-may-block-male-hormones/
Skönhetsprodukter
- https://www.ajol.info/index.php/ajb/article/view/137945/127515
- https://www.menshealth.com/health/a19547802/deodorant-health-risks-fragrance-chemicals-phthalates-styrene-0/
Dopamin
Vatten
Bastu
Kyla
Vitaminer
Den verkliga(!) kopplingen mellan balans och hälsa
Som du kanske hört så finns det studier som visar en koppling mellan balans och hälsa. Bl.a. är risken för demens och dödlighet mindre om man har god balans.
Man förknippar ofta åldrande med nedsatt balans, som om det skulle vara en normal del av åldrande. Men frågan är om det verkligen är så?
Det viktiga här är att tänka några steg längre än att bara träna på att stå på ett ben när du borstar tänderna. Alltså, inget fel med att stå på ett ben, men det är betydligt mer än detta som ligger bakom, och som krävs, vilket många inte förstår.
Vad säger studierna
En av de senaste studierna på området visar att personer över 50 år som har svårt att hålla balansen, verkar ha en högre risk att dö inom tio år.
Brasilianska forskare studerade ca 1700 personer. Försökspersonerna fick genomföra ett enkelt test där de skulle stå på ett ben i tio sekunder. De fick tre försök på sig. Armarna längs med sidan och med ena foten vilandes mot vaden på det stående benet.
Risken för att avlida under de kommande tio åren var nästan dubbelt så hög hos dem som inte klarat testet, även efter att man kontrollerat för ålder, kön och kända sjukdomstillstånd. Forskarna tycker att testet borde ingå i hälsoundersökningar hos medelålders och äldre, för att flagga för eventuella framtida hälsorisker.
Tidigare studier har också visat samband mellan nedsatt balans och risk att utveckla demens/ Alzheimers.
Studierna säger dock ingenting om orsakssambandet. Dvs varför är sämre balans kopplat till nedsatt hälsa?
Orsakssamband
Balansen är kopplad till våra ögon, vår syn, vi har balansorgan i innerörat och i våra leder – tex i fotlederna. Men balans (och balansreceptorerna i lederna) kräver också att vi kan slå på våra djupast liggande hållningsmuskler – och här brister det för många.
Får vi inte ordning på de här hållningmusklerna så hjälper det bara marginellt att stå och träna på en balansplatta eller att borsta tänderna på ett ben.
Och det intressanta här är ju att en sämre hållning ger en massa andra effekter i kroppen. Om du tex hamnar i en position med krum rygg så kan inte diafragman arbeta som den ska. Fungerar inte diafragman som den ska så blir din andning ytligare och sämre. En bra andning är en av de viktigaste faktorerna för hälsa. Ytterligare en effekt av att inte diafragman kan arbeta som den ska är att lymfsystemet då inte får tillräcklig cirkulation. Diafragman är en viktig pump för att lymfa ska cirkulera i kroppen. Lymfan behövs för kroppens “renhållning”, immunförsvar mm. Diafragman påverkar även glymfsystemet, hjärnans reningssystem. Så även hjärnan blir sämre “städad” av en dålig hållning och därmed dålig balans.
Förutom diafragman och de effekterna jag beskrev ovan, så påverkas även blodcirkulationen, och de inre organen etc negativt av att bröstkorgen är stel och ihoptryckt.
Mer om lymfsystemet bl.a. i populära podcastavsnitt 119, 120, 271 https://4health.se/119-anders-lonedal-lymfa-anledningen-till-att-du-kan-andas-dig-smal-och-frisk-och-att-du-kan-vara-overviktig-utan-att-vara-fet
Och om glymfsystemet i avsnitt 277: https://4health.se/277-anders-lonedal-glymfsystemet-hjarnans-reningsverk-och-den-gemensamma-faktorn-for-stress-somn-och-hallning
Dålig balans hänger ofta ihop med krum rygg och platt rumpa – vilket är ett par av de vanligaste tecknen på dålig hållning och svag hållningsmuskulatur, bla den djupa höftmuskulaturen.
Får vi inte ordning på de här hållningmusklerna så hjälper det bara marginellt att träna på balansplatta eller borsta tänderna på ett ben🤷♀️
Vad kan man göra då?
Lyssna på podcastavsnitt 184 (bara 10 minuter) just på detta tema, på de verkliga orsakerna till försämrad balans, och hur du på riktigt kan förbättra din balans. Lyssna i din podcastapp i din telefon, eller här https://4health.se/184-balans-med-markus-greus
https://bjsm.bmj.com/content/early/2022/06/22/bjsports-2021-105360
https://www.sciencedaily.com/releases/2009/03/090310104744.htm
https://sverigesradio.se/artikel/svarighet-att-sta-pa-ett-ben-kopplat-till-okad-risk-for-tidig-dod
Senaste kommentarer