fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

immunförsvar

Ditt viktiga lymfsystem! Konkreta tips

av 5 Comments

Lymfsystemet, detta viktiga, men ack så bortglömda system i våra kroppar. Systemet som håller vätskan på rätt ställen i din kropp, och som är otroligt viktigt för immunförsvaret. I det här inlägget kommer det först lite fakta om det lymfatiska systemet, sedan lite tips på hur du håller ditt lymfsystem friskt. Det inkluderar också en rabattkod på produkter som kan vara till stor hjälp för att få igång cirkulationen i lymfsystemet (koden är sparre och gäller på hela sortimentet hos https://trendrehab.se , men mer om produkter längre ner. Det finns också mycket man kan göra utan särskilda produkter). Och så länkar till de podcastavsnitt vi gjort om lymfsystemet.

Men låt oss börja med lite fakta

Det lymfatiska systemets funktion är dels dränering av vävnaderna, så att vätska som läcker ut ur blodkärlen leds tillbaka till blodet, dels har lymfsystemet viktiga uppgifter för kroppens immunförsvar.

Systemet inkluderar själva lymfan, lymfkärlen och ett flertal organ (organ som är inblandade i lymfsystemet är mjälten, brässen, tonsillerna och benmärgen).

Lymfkärlen är ett nätverk av tunna rör (kärl) som liksom blodkärlen har grenar in i kroppens vävnader. Lymfan är en vattnig färglös vätska. Lymfkärlen bär lymfan som läckt ut ur blodet till vävnaderna, tillbaka till blodkärlen. På lymfkärlen finns också små lymfknutor (lymfkörtlar). Mycket av lymfknutorna finns i armhålorna, ljumskarna och buken. Och du har säkert känt av svullna lymfkörtlar där någon gång, i samband med en infektion.

I lymfvätskan finns lymfocyter, celler som hör till immunförsvaret. Mer om immunförsvaret och dess celler bl.a. i podcastavsnitt 279, 280, 281 och 214. Börja tex här: https://4health.se/279-immunforsvaret-sa-funkar-det-del-1-det-ospecifika-medfodda-immunforsvaret och här: https://4health.se/214-dr-cecilia-furst-immunforsvaret-och-dess-koppling-till-tarm-autoimmunitet-allergier-vaccin-etc

Lymfan avlägsnar även gamla eller skadade celler, och transporterar också fett från tarmen till blodet.

Till skillnad från det cirkulatoriska systemet, blodsystemet, är lymfsystemet inte slutet och har ingen central pump. Blodet pumpas ju runt med hjälp av hjärtat. Lymfan rör sig långsamt och under lågt tryck, mest beroende på att de vanliga musklerna, skelettmusklerna, pressar lymfan framåt i lymfkärlen när vi rör oss.

Se länkarna nedan till en hel rad bra podcastavsnitt om du vill lära dig mer om lymfsystemet.

Tyvärr har många problem med cirkulationen i sitt lymfsystem, vilket bland annat kan ge vätskeansamlingar, ödem. Men eftersom lymfsystemet är så viktigt även för andra saker i kroppen, såsom immunförsvaret och omsättningen av fetter, så är det inte någon höjdare med ett lymfsystem som inte fungerar optimalt.

Tecken på ett lymfsystem som inte fungerar optimalt

Det finns många symtom som kan vara tecken på ett icke välfungerande lymfsystem. Vissa får väldigt tydliga tecken, i form av svullnad och ödem. Lymfödem är svullnad som beror på att lymfvätska ansamlas i vävnaden – mellan huden och musklerna. Ofta syns detta mest på benen, vid anklarna. Men det kan också synas tex på magen och i ansiktet, bl.a. som påsar under ögonen. Huden ser tjockare ut och man kan känna att det spänner. Man får tydliga märken på huden efter strumpor, kläder eller smycken.  

Värk och trötthet är andra vanliga symtom. Eller att man blir kall på delar av kroppen – tex på låren eller händerna. Huvudvärk. Osv…

Tips för ett friskt lymfsystem

Några saker som är viktiga för ett friskt lymfsystem är:

  • Korrekt andning. Diafragman aktiveras när vi andas tillräckligt djupt. Och diafragman har en väldigt viktig roll i att pumpa runt lymfvätska i kroppen. Mer om andning bl.a. i podcastavsnitt 99, 119, 120, 278 och 283. Börja tex här: https://4health.se/99-anders-olsson-medveten-andning
  • Bra hållning. För att kunna andas korrekt och aktivera diafragman krävs det att du har en okej hållning. Kutar du och går ihopsjunken kan du inte andas tillräckligt djupt. Lyssna på podcastavsnitt med Markus Greus för en bättre hållning. Du hittar alla i podcastregistret, men börja tex här: https://4health.se/176-markus-greus-postural-traning-smartfri-och-rorlig-fran-dag-1
  • Rörelse / träning. Du behöver aktivera skelettmusklerna eftersom de pumpar runt lymfa i kroppen. Några viktiga muskler är vadmusklerna, så att promenera eller göra tåhävningar är en höjdare. Även att röra armarna, tex som när du gör snöänglar, är ett bra sätt, eftersom det aktiverar viktiga punkter i lymfsystemet som sitter vid nyckelbenen.
  • Avslappning / aktivering av parasympatiska nervsystemet. Lymfsystemet arbetar bäst när din kropp inte upplever stress (mer om detta i podcastavsnitten med Anna Hallén nedan). Så saker som andningsövningar, mindfulness och meditation är viktiga komponenter. Så även lugn yoga, som ju både aktiverar muskler, andning och lugn och ro.
  • Stressreducering generellt. Vi kan få problem i lymfflödet om hjärtat hela tiden pumpar ut mer blod än systemet kan hantera, som vid långvarig stress, för mycket högpulsträning och annan hård träning

Saker som kan hjälpa dig att aktivera lymfsystemet förutom ovan är tex:

  • Lymfmassage – en mjuk massage antingen av en terapeut eller som egen massage, där man masserar i lymfflödets riktning, mot armhålorna och nyckelbensgropen som brukar kallas centralstationen i lymfsystemet
  • Studsmatta – små mjuka hopp på studsmatta
  • Vibrationsplatta / Vibbplatta / wibb-platta (Kärt barn har många namn 🙂 Och mer om det nedan). Men det handlar om en platta som man tex står på, med så kallade mikrovibrationer, vilket är väldigt effektivt för cirkulation generellt
  • Stödstrumpor
  • Torrborstning
  • Jordning, dvs hudkontakt med marken. Mer om detta i podcastavsnitt 291: https://4health.se/291-clint-ober-jorda-dig-varfor-kontakt-med-marken-ar-helt-avgorande-for-din-halsa Men gå gärna barfota när du ändå tar din promenad. Eller meditera utomhus på gräset eller stranden

Podcastavsnitten nedan innehåller mycket fler tips för ett friskt lymfsystem.
Vilka är dina bästa tips? Kommentera gärna.

Jag har nu testat vibbplatta från Trend Rehab. Det är denna modell jag har: https://trendrehab.se/produkt/fitness-plate-future-3d/ och jag har även fått en rabattkod som ger dig hela 20% rabatt på hela deras sortiment. Koden är sparre (och jag gör i regel aldrig provisionsbaserad samarbeten, utan har bara “fasta” sponsorer av ffa podcasten för att kunna lägga tid på den, men den här gången får jag faktiskt en liten slant om du använder min kod)

Jättefin känsla i kroppen efter att ha använt denna vibrationsplatta. Ibland bara står jag på den några minuter, det går ju till och med att göra framför TV:n. Men man kan också passa på att använda den i sin träning – att träna mot den eller på den. Dips, armhävningar eller utfallssteg mot den, eller benböj på den tex. Det medföljer också gummiband som man fäster i själva vibrationsplattan om man vill träna tex dragövningar med det.

Jag har nog inte haft några jättesynliga tecken på lymfproblem, men tycker nog att jag vaknar med mindre påsar under ögonen om jag använt vibbplatta dagen innan.

Har du testat vibbplatta? Vad märker du?

Så här skriver företaget om den jag har: Vibrationsplattan FitnessPlate-3D passar dig som både vill uppnå högintensiv träning men även kunna använda dedikerade program för värkbehandling. Den förbättrar blodcirkulationen och stärker lymfsystemet. Detta är en vibrationsplatta med en oerhört stark motor som gör att du tar vibrationsträningen och förbränningen till en ny nivå. Microvibrationerna är oerhört bra för blodcirkulation, lymfsystem och värkbehandling.

Länkar och podcastavsnitt

Vi pratar om lymfsystemet i följande populära podcastavsnitt (och jag rekommenderar att börja uppifrån, med de första):
https://4health.se/119-anders-lonedal-lymfa-anledningen-till-att-du-kan-andas-dig-smal-och-frisk-och-att-du-kan-vara-overviktig-utan-att-vara-fet
https://4health.se/120-anders-lonedal-–-verktygen-och-ovningarna-for-att-fa-igang-lymfsystemet-forbattra-andningen-bli-av-med-odem-overvikt-och-aderbrack
https://4health.se/271-lymfan-sa-far-du-ett-friskt-lymfsystem-med-anna-hallen
https://4health.se/276-anna-hallen-act-alp-att-ata-for-lymfa-lever-vikt-och-hormoner
https://4health.se/277-anders-lonedal-glymfsystemet-hjarnans-reningsverk-och-den-gemensamma-faktorn-for-stress-somn-och-hallning
https://4health.se/283-andning-och-covid-19-under-och-efter-sjukdom-samt-forebyggande-tips-for-lungor-och-lymfa-med-markus-greus

Studie: Mycket salt i kosten motverkar tumörer / cancer. Så funkar det

av 2 Comments

En ny studie visar att mycket salt i kosten hjälper tarmfloran att motverka tumörer. Mängden bifidobakterier, men också tarmpermeabiliteten, ökar av salt i kosten. Bifidobakterierna tar sig ut i kroppen och hjälper, med hjälp av metaboliten hippurat, till att aktivera immunförsvaret vid tumören, så att det bättre bekämpar cancercellerna. Mekanismen är densamma som den nobelprisvinnande immunterapin! Så häftigt.

Tidigare observationsstudier och djurstudier har antydit att en kost med högt saltinnehåll är associerat med mindre cancer men mer autoimmunitet/inflammation. Huruvida det beror på andra faktorer, såsom att personer med mycket stress och inflammation behöver äta mer salt för att deras hormonella reglering av salt- och vätskebalansen fungerar sämre, har inte varit tydligt.

Den nya studien som gjorts på möss har funnit att en högsaltkost kan hjälpa till att bekämpa tumörtillväxt, med hjälp av en mekanism som involverar celler i immunsystemet och bakterier i tarmfloran.

Kost med mycket salt förknippas ofta med negativa hälsoutfall, som ökat blodtryck och effekter på det kardiovaskulära systemet. Men ny forskning visar att detta inte stämmer (läs bl.a. i tidigare inlägg https://4health.se/mindre-salt-hogre-risk)

Den nya studien fokuserade på salt och immunitet. Högt saltintag har som sagt tidigare antytts kunna stimulera inflammation – en studie från 2013 noterade att höga mängder salt hos möss kan driva symtom på experimentell autoimmun encefalomyelit (EAE), en modellsjukdom för MS, multipel skleros.
Men inflammation är, bortsett från autoimmunitet, också ett skyddande svar från kroppen, och forskarna ville undersöka om en salt kost kan stimulera inflammation i kroppens respons mot cancer.

Forskarna matade möss med tumörer med en kost med låg, medel eller hög salthalt. Högsaltkosten begränsade signifikant tillväxten av mössens tumörer. De minskningar av tumörer som noterades var anmärkningsvärda för att det gällde så många olika typer av tumörer. Ökad överlevnad och minskad tumörtillväxt sågs hos möss med melanom, karcinom och till och med metastatisk cancer spridd i blodomloppet.

Forskarna förklarar att teamets analys visar att de immunceller som kallas naturliga mördarceller (NK-celler) ökade med 50% i de möss som fick högsaltdiet. Dessa celler identifierar celler i kroppen som har blivit infekterade av virus eller cancerceller, och förstör dessa celler. Mer om NK-celler och andra celler i immunsystemet i mina tre podcastavsnitt om immunsystemet, avsnitt 279 och framåt: https://4health.se/279-immunforsvaret-sa-funkar-det-del-1-det-ospecifika-medfodda-immunforsvaret

Mikromiljön runt en tumör är väldigt immunsuppressiv. Dvs tumören trycker undan immunförsvaret. Tumörer har olika biokemiska försvar som gör att de kan motstå attacker från NK-celler och andra inflammatoriska processer. Terapier som undantrycker dessa försvar, såsom så kallade “immune checkpoints inhibitors” inom immunterapi / immunoterapi, har varit revolutionerande inom cancerforskning. Men ingen vet varför dessa immunterapi-behandlingar bara fungerar hos vissa patienter. Cirka 30-40% av patienterna svarar, men resten inte.

Något som man har börjat titta på är mikrobiomets (tarmflorans) inverkan på behandlingseffektivitet. Mikrobiomet är de mikrober (såsom bakterier) som lever i och på våra kroppar, och deras gener (mer via taggen microbiome: https://4health.se/tag/microbiome ). Ämnesomsättningen av läkemedel av dessa bakterier varierar från person till person och kan ha drastiska effekter på läkemedels effektivitet.

För att undersöka mikrobiomen hos mössen i den nya studien genomförde forskarna detaljerad metabolomisk- och RNA-analys av blod- och avföringsprover tagna från mössen. Teamet noterade att en art av tarmbakterier, Bifidobakterier, var tydligt högre i möss som fick mycket salt. Det högre saltintaget ökade dock också tarmpermeabiliteten (“läckande tarm”) hos mössen, vilket innebar att dessa bifidobakterier migrerade från tarmen till andra delar av kroppen, inklusive till tumörerna. Väl inne i tumörmiljön aktiverade dessa bakterier sedan de undertryckta NK-cellerna, så att de kunde förbättra sin attack mot tumören.

Men möss är inte människor; är resultaten relevanta i våra kroppar? Och måste man äta så mycket salt?
Mänskliga data fanns redo – från labbet för den nobelprisvinnande japanska forskaren Tasuku Honjo. Honjo vann sitt pris för sitt arbete med cancerimmunterapi (https://4health.se/nobelpriset-i-medicin-fysiologi-hur-immunforsvaret-battre-angriper-cancerceller) Honjos laboratorium hade undersökt varför en så betydande andel av dem som fick behandlingar med immunterapi inte svarade på dem. De hade identifierat att en metabolit från mikrobiomet, hippursyra / hippuric acid, var associerad med ett positivt svar på behandlingen.

Forskarna i den nya studien fann att när de satte mössen på en saltrik kost i ett tumörtillstånd, så ökar också hippursyra väldigt mycket. Genom att koppla ihop två saker fann forskarna att saltet kanske använder samma väg som immunterapidrogerna i mänsklig miljö. Hippurat, frisatt av Bifidobacterium, kan fungera som väckarklockan som återaktiverar undertryckta NK-celler.

Genom att gräva ytterligare i den här mekanismen, visade forskarna att en saltrik kost kunde minska uttrycket av det immunsuppressiva PD-1-proteinet. Detta är exakt samma mål som Honjos immunterapi har. Baserat på detta fick de möss som fått en saltfattig diet en kombination av lite salt och en låg dos av Honjos immunterapi. Här fungerade denna lägre saltnivå som en förstärkare för immunterapin, och minskade tumörstorleken avsevärt.

Detta kan leda till en behandling som minskar den effektiva dosen av den oerhört dyra immunterapin, vilket gör den mer tillgänglig bl.a. i fattiga länder.

Forskarna såg också att hos möss som fick sin tarmflora utarmad med antibiotika, så försvann effekterna av en högsaltdiet. Vilket tyder på att dessa bakterier är viktiga för den bakomliggande mekanismen, inte saltet i sig. Detta ökar också möjligheten till ett tillvägagångssätt som helt kringgår salt i kosten. Teamet redogjorde för detta i experiment där, i stället för att ändra saltintag, så fick möss avföringstransplantationer från andra möss som matades på högsaltdiet. Detta återställde mössens förmåga att bekämpa cancer.

Studien visar vägen för ett nytt behandlingsalternativ för cancer som är både effektivt och häpnadsväckande nytt.

Tidigare om studier på vikten av salt i kosten:
https://4health.se/du-som-ater-nyttigt-riskerar-for-lagt-saltintag-–-sarskilt-under-heta-sommardagar
https://4health.se/mindre-salt-hogre-risk
Lyssna även på läkaren Ralf Sundberg som berättar om saker som faran med lite salt, blodtryck och kolesterol i avsnitt 79 av podden

Ur den nya studien:

“High-salt diet (HSD) modulates effector and regulatory T cell functions and promotes tissue inflammation in autoimmune diseases. However, effects of HSD and its association with gut microbiota in tumor immunity remain undefined. Here, we report that HSD induces natural killer (NK) cell–mediated tumor immunity by inhibiting PD-1 expression while enhancing IFNγ and serum hippurate. Salt enhanced tumor immunity when combined with a suboptimal dose of anti-PD1 antibody. While HSD-induced tumor immunity was blunted upon gut microbiota depletion, fecal microbiota transplantation (FMT) from HSD mice restored the tumor immunity associated with NK cell functions. HSD increased the abundance of Bifidobacterium and caused increased gut permeability leading to intratumor localization of Bifidobacterium, which enhanced NK cell functions and tumor regression. Intratumoral injections of Bifidobacterium activated NK cells, which inhibited tumor growth. These results indicate that HSD modulates gut microbiome that induces NK cell–dependent tumor immunity with a potential translational perspective.”

https://www.science.org/doi/10.1126/sciadv.abg5016?_ga=2.255628744.1730523047.1630916683-668304082.1613565894&

https://www-technologynetworks-com.cdn.ampproject.org/c/s/www.technologynetworks.com/cancer-research/news/amp/high-salt-diet-helps-the-microbiome-to-suppress-tumors-finds-mouse-study-353549

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23467095/

Naturlig immunitet bäst

av 2 Comments

Jag skrev för ngn vecka sedan om att immunitet efter infektion i covid-19 är väldigt god. Av de som blev sjuka i covid-19 för ett år sedan har 80 procent kvar antikroppar mot viruset (och de andra kan ju ha immunitet även de, tex genom T-cellsskydd). De skyddas dessutom bra mot delta-varianten. (Läs mer: https://4health.se/de-flesta-har-antikroppar-i-minst-ett-ar-troligen-betydligt-langre-efter-covid )

Allt mer studier kommer på att immuniteten av vaccinet inte är lika god. En ny undersökning visar att vaccinet tappar effekt snabbare än vad man tidigare trott. Vaccinets motståndskraft minskar förvånansvärt fort. Enligt en ny studie från Oxfords Universitet minskar effektiviteten för Pfizer/BionNTechs (som är mest vanligt i Sverige) vaccin med hela 12 procentenheter efter bara 3 månader. Från att initialt vara skyddad till 90 procent efter två doser är skyddet bara 78 procent 3 månader senare. För Astras vaccin är fallet mindre, men där är skyddet å andra sidan bara 67 procent efter andra dosen.

Och Folkhälsomyndigheten spår en ökad smittspridning trots vaccin på grund av deltavarianten. Deltavarianten som naturlig immunitet ger ett bra skydd mot.

Apropå att jag skriver “trots vaccin” är det ju också viktigt att veta att vaccin framförallt skyddar mot sjukdom, inte mot smitta: https://4health.se/professorn-vaccin-skyddar-mot-sjukdom-inte-smitta

Och nej, jag är inte anti-vaccin, jag är bara för medvetna val. Och för att naturligt stärka immunförsvaret och kroppen oavsett val.

https://www.dagensps.se/investerardygnet/ny-studie-vaccinet-tappar-snabbt-effekt/
https://www.dn.se/vetenskap/studio-dn-25-augusti-sa-paverkar-deltavarianten-din-host/

Studie: Tacksamhet och kärlek kan stärka immunförsvaret med 50%

av Leave a Comment

Förhöjda känslor av tacksamhet och kärlek stärker/höjer immunförsvaret signifikant.

Joe Dispenza skriver om en studie som de gjort som snart publiceras. Salivtester togs från 117 personer och man mätte den viktiga immunparametern IgA.

De flesta av er läsare kanske har hört om IgA, liksom IgG och IgE i negativa sammanhang, såsom när det gäller antikroppar mot livsmedel och liknande. Inte att förväxla med det. När vi tex mäter SIgA (secretory IgA) så pratar vi om första linjens försvar. SIgA ser vi bl.a. är lågt i våra stressade och utmattade klienter när vi mäter det i GI map: https://4health.se/mage-tarm och detta vill vi gärna ha upp till normalhöga nivåer för att kroppen ska kunna försvara sig på ett bra sätt mot patogener.

Deltagarna i den aktuella studien upplevde förhöjda emotionella nivåer av tacksamhet eller kärlek under nio till tio minuter, tre gånger om dagen. Detta höjde deras IgA-nivåer (immunsystemet) med i genomsnitt 49,5%(!!)

“at our advanced retreat in Tacoma, Washington, we performed a study on how elevated emotions affect our immune function. We took saliva samples from 117 test subjects, both at the start of the workshop and at the conclusion four days later. We measured immunoglobulin A (IgA), which is a protein marker for the strength of the immune system. 

IgA is an incredibly powerful chemical, one of the primary proteins responsible for healthy immune function and your internal defense system. It’s so powerful that it’s much more effective than any immune system booster you could possibly take. When stress levels go up, this lowers levels of IgA, thereby downregulating the immune system’s expression of the gene that makes this protein. 

During the retreat, we asked our participants to move into an elevated emotional state such as love or gratitude for nine to ten minutes, three times a day. If we could elevate our emotions, we wondered, could we boost our immune systems?
The results amazed us. Average IgA levels shot up by 49.5 percent. The normal range for IgA is from 37 to 87 milligrams per deciliter (mg/ dL), but some people measured more than 100 mg/dL at the end of the workshop.

This means that you might not need a pharmacy or an exogenous substance to heal you—you have the power from within to upregulate the genes that make IgA within a few days. Something as simple as moving into an elevated state of joy, love, inspiration, or gratitude for five to ten minutes a day can produce significant epigenetic changes in your health and body. 

The article describing this study in Tacoma in 2016 has been submitted for peer review to the journal Brain Sciences. We are optimistic that it will be published by the end of this year. “

Upptäckten som kan bota allergier

av Leave a Comment

Våra kroppar har ett eget ämne som skyddar oss mot de misstag i kroppen som ger allergier, astma och autoimmuna sjukdomar. Fem års studier har gett oss en helt ny upptäckt om hur immunförsvaret fungerar.

Allergier är enormt vanliga. Allergi- och överkänslighetsreaktioner är onormala försvarsreaktioner med antikroppar mot ämnen, tex proteiner i olika livsmedel, som för de flesta människor är helt ofarliga (mer om detta bl.a. i podcastavsnitt 174).

Och vi känner till över 80 autoimmuna sjukdomar. Autoimmunitet innebär att vi har antikroppar som binder till våra egna vävnader och attackerar våra kroppar, istället för att rikta sig mot patogener som virus och bakterier. Så kallade autoantikroppar (mer om detta bl.a. i podcastavsnitt 281 och 83)

Men vi har ett inbyggt skydd mot dessa obalanser och misstag som ger allergier och autoimmunitet. Detta är en helt ny upptäckt som forskare hittat genom studier på möss och kulturer av celler som tagits från mänskliga halsmandlar.

Forskarna hittade ett protein som kallas neuritin, producerat av immunceller. Det fungerar lite som ett inbyggt antihistamin. Eller ett ämne som fungerar som chefen över det som ska dämpa immunsystemet.

Det forskarna såg var att neuritin fungerar som ett antihistamin och bl.a. hämmar bildandet av de plasmaceller som producerar skadliga antikroppar.

Vi visste redan att immunsystemets regulatoriska T-celler (Tregceller, mer om dessa i podcastavsnitt 281) hämmar sådana självriktade antikroppar (autoantikroppar); och immunglobulin E (IgE), antikropparna som ökar frisättning av histaminer som svar på allergier. Men man har inte vetat hur. Detta “hur” har nu forskarna studerat i fem år.

Det är en sorts celler som kallas follikulära Treg-celler (follicular regulatory T cells, Tfr) som producerar neutrin, vilket i sin tur fungerar som ett antihistamin och minskar produktionen av IgE-antikroppar. Dessutom dämpar det andra sådana här skadliga reaktioner i immunsystemet, genom att hindra och dämpa felriktade plasmaceller, och hindrar på så sätt autoimmunitet.

Möss utan förmåga att producera neuritin hade en ökad risk att dö av en anafylaktisk reaktion när de injicerades med albumin från ägg. Hos dessa möss, genetiskt uppfödda för att sakna neuritinproducerande Tfr-celler, växte felaktiga plasmaceller till sig tidigt i deras liv. Det här är cellerna som utvecklade attacker mot egna kroppen.

Men när man behandlade Tfr-fria möss genom att injicera neuritin i dem verkade de plötsligt friska. Denna behandling med neutrin ledde också till att de dåliga/skadliga B-cellerna (plasmacellerna) försvann.

Forskarna påpekar att vi ännu inte förstår hela processen som är involverad i dessa immunmekanismer eller effekterna av neuritin på andra processer i kroppen. Men för att komma närmare svaret analyserades vita blodkroppar från humant blod och mandlar i närvaro av det här proteinet, neutrin.

Resultaten kan leda till en bättre förståelse för hur vi kan använda neuritin för att behandla sjukdomar i immunsystemet. Det kan bli ett helt nytt tillvägagångssätt för att behandla allergier och autoimmuna sjukdomar. Om detta tillvägagångssätt lyckades skulle vi inte behöva dämpa hela immunförsvaret. I stället skulle vi bara behöva använda de proteiner som vår egen kropp använder för att säkerställa immuntolerans.

https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S009286742100177X

https://www.sciencealert.com/our-bodies-do-have-a-natural-answer-for-killer-allergies-and-autoimmune-diseases

Professorn: “Vaccin skyddar mot sjukdom, inte smitta”

av 16 Comments

Trots att boende på äldreboendet Gerdas Gård i Göteborg fått två doser vaccin mot covid-19, har tio personer på boendet konstaterats smittade. Även fem personer ur personalen har bekräftats vara smittade. 

De boende fick sina vaccindoser den 27 december och den 19 januari. Tio av dem är alltså smittade. Detta är dock inte så konstigt, enligt Matti Sällberg, som är professor i biomedicinsk analys. “Vaccin skyddar mot sjukdom, inte smitta”, säger han.

Jag får enormt mycket frågor kring hur jag ställer mig till vaccin, inte minst vaccin mot covid-19. Jag tänker inte ta något ställningstagande här. Jag är absolut inte “för” eller “emot” vaccinationer generellt. När vi bor i ett tätt befolkat samhälle som vi gör så tror jag att det kan vara nödvändigt med vissa vaccin mot ett antal dödliga sjukdomar. Att övervaccinera, dvs att ta väldigt många vaccinationer, verkar däremot kunna påverka kroppen negativt. Bl.a. kan det skapa obalanser i immunsystemet (jag håller på att göra en hel serie podcastavsnitt på temat “så funkar immunförsvaret”, så håll utkik). Därför är jag inte något fan av att tex vaccinera mot vanlig influensa.

Det man bör göra innan man väljer att ta ett vaccin är bl.a. att läsa på om vaccinet:

  • Hur beprövat är vaccinet? Hur mycket och hur länge har det använts?
  • Vilka effekter ger det i studier? Och ger det ett effektivt skydd mot alla varianter av sjukdomen? (Jämför tex HPV-vaccin som ger viss effekt mot ett antal stammar av viruset, men inte mot andra)
  • Vilka biverkningar kan det ge, och hur vanliga är dessa?
  • Vilken adjuvans används i vaccinet? Här kan det ju vara vettigt att se upp för riktigt giftiga ämnen som tex kvicksilver. Adjuvans är ett hjälpämne, som förbättrar effekten av vaccinet, ofta ett ämne man vet att immunsystemet reagerar på. 
  • Vilka symtom och biverkningar kan sjukdomen du vaccinerar mot ge? Det är inte orimligt att anta att ett vaccin kan ge samma biverkningar som sjukdomen, om än i betydligt mildare grad.
  • Hur mår du på dagen för vaccinationen? Se till att din kropp och ditt immunsystem är i balans innan du tar ett vaccin. Dvs gå inte och vaccinera dig med en förkylning i kroppen.
  • Hur många vaccin tar du på samma gång? Går det att dela upp så att du inte belastar kroppen och immunsystemet för mycket?
  • För allt ovan – tänk också på att jämföra olika tillverkares vaccin mot samma sjukdom. Dessa kan skilja sig mycket åt.
  • Avväg allt ovan i förhållande till riskerna om du drabbas av sjukdomen, samt eventuell samhällsnytta (dvs skyddar du många andra genom att försöka utrota eller begränsa sjukdomen, typ mässling).
  • Har du gjort allt du kan för att stärka kroppen och immunförsvaret? Bra kost/ näring för att kroppen ska kunna bygga immunceller, dagsljus för hormonell balans, rörelse, sömn på rätt tider osv osv
  • Tänk också på att vissa personer kan vara känsligare än andra – inte bara mot sjukdom, utan mot vaccination. Personer som har svårt med sin biotransformation, dvs att ta hand om toxiner, verkar i större grad få besvär efter vaccinering. Detta kan möjligen inkludera många barn med, eller med risk att utveckla, autism. Och detta gäller inte säkert alla vaccin, men bl.a. dem med tveksamma hjälpsubstanser (adjuvans).
  • Läs gärna på om hela vaccinets innehåll. Dvs hela innehållsförteckningen, inklusive konserveringsämnen, restprodukter från framställningen, stabilisatorer mm.

Vi pratar om immunförsvaret och lite om vaccination med Dr Cecilia Fürst i podcastavsnitt 214, och andra avsnitt om immunförsvaret kan du hitta via podcastregistret: https://4health.se/podcastregister

Jahapp, låt oss nu se om någon ens får möjlighet att läsa det här inlägget 🙂 Det är visserligen nyanserat, men det förekommer enormt mycket censur av personer och inlägg på facebook för närvarande. Och troligen även i en del sökmotorer. Flertalet vänner som skriver om vaccin eller munskydd eller ifrågasätter myndigheters riktlinjer på något sätt har fått kraftiga begränsningar på facebook. En del får meddelande om det, tex att de inte får kommentera inlägg under de närmaste 30 dagarna. En del upptäcker bara att de inte längre kan lägga till bilagor på facebook eller messenger. Jag förstår att det här sista kan tyckas irrelevant för ämnet det här inlägget. Men jag vill till varje pris värna om vår frihet och yttrandefrihet. Och vår respekt för varandra. Det går bra att ha olika åsikter och inställningar. Låt oss vara ödmjuka och behålla dialog.

Uppdatering: Sedan jag skrev det här inlägget har det kommit mycket data kring att covid-19-vaccinerade smittar. Läs bl.a. här https://www.cdc.gov/mmwr/volumes/70/wr/mm7031e2.htm Det är alltså viktigt att inte invigas i en falsk trygghet att du inte kan smitta andra bara för att du är vaccinerad.
Om ett vaccin fungerar, så kan du fortfarande smittas, men ditt immunförsvar har blivit upplärt av vaccinet och ska snabbt ta hand om viruset så att du inte blir sjuk av det. Det finns alltså fortfarande en risk att du kan bära på viruset och smitta andra, även om risken bör vara mindre med ett väl fungerande vaccin.
Tyvärr verkar även effekten av skyddet mot sjukdom från just covid-19-vacciner avta väldigt snabbt enligt de studier och data vi ser.

https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/flera-smittade-trots-tva-doser-vaccin

Probiotika kan stärka immunsystemet

av Leave a Comment

Många har upplevt att de är mer motståndskraftiga mot förkylningar och andra infektioner sedan de börjat använda prbiotikainnehållande livsmedel, såsom kombucha, surkål, vattenkefir eller kefir.

Inte är det så konstigt, det mesta av immunsystemet finns ju i och runt matsmältningssystemet.

Flera studier styrker också detta- bl.a. djurstudier där man ger olika probiotikastammar till djur. Se länkar nedan. Om jag ska försöka summera studierna på ett vettigt sätt så skulle jag säga att de visar att probiotika stärker tarmhälsan och balanserar immunsystemet.

Värt att ha i åtanke så här i coronatider 🙂
Fler tips via https://4health.se/?s=corona och i podcastavsnitt 252, 253 och 259 https://4health.se/category/podcast

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31461453/

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31064013/

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30003737/

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/18631345/

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29077061/

Därför drabbas inte barn så hårt av Corona

av Leave a Comment

Bara mellan en och fem procent av de som blir sjuka i det nya coronaviruset är barn, visar en sammanställning av studier från Kina, Italien och USA på nästan 100 000 smittade. De flesta får dessutom en mycket mildare variant av sjukdomen, vilket jag skrev om i tidigare inlägg https://4health.se/studie-coronaviruset-stannar-kvar-och-fardas-langre-i-luften-och-pa-foremal-an-tidigare-trott

Att barn inte drabbas så hårt kan bero på att deras immunförsvar inte är fullt utvecklat. Jag förklarar strax mer.

Forskarna har gått igenom 45 publicerade studier på sammanlagt 99 000 covid-19-patienter. I Kina var två procent av de drabbade barn (0-18 år), i Italien drygt en procent och i USA fem procent. Jag tänker personligen att den högre andelen i USA kan bero på ohälsa och övervikt, men har inte detta bekräftat.

De allra flesta av de drabbade barnen hade bara feber och hosta, och behövde ingen intensivvård. Endast en 14-åring i Kina och ett tio månader gammalt spädbarn med svåra underliggande sjukdomar avled efter att ha smittats av coronaviruset. Och som jag också skrev om i ovan nämnda inlägg, så verkar det inte som att foster smittas av sina mammor i magen. Spädbarn kan efter förlossningen drabbas av mild covid-19, visar den nya forskningsrapporten.

Det finns två huvudteorier om varför barn så sällan blir sjuka i covid-19 och att de då oftast får en mild variant.

När coronaviruset ska försöka få fäste i en kropp så binder det till ett enzym som finns på ytan av bland annat lungceller. Det här enzymet heter ACE2. Det var detta enzym jag nämnde i ett annat inlägg, med hänsyn till att typiska “immune boosters” som tex D- och A-vitamin ev kan påverka ACE2 och i teorin skulle kunna förvärra sjukdomsförloppet (åtminstone i megadoser). Hur som helst, detta enzym (ACE2) är inte färdigutvecklat hos barn. Och det skulle kunna förklara varför barn sällan blir smittade och inte blir lika sjuka.

En annan förklaring är att småbarn ofta blir förkylda av andra vanliga coronavirus. Deras immunförsvar är därför “vant” och klarar snabbare att bekämpa även det nya coronaviruset. Om så är fallet kan man ju tänka sig att även småbarnsföräldrar har ett visst ökat skydd.

Kanske är sanningen en kombination av båda teorier?

Mer om COVID-19 https://4health.se/?s=corona

https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/apa.15270

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ovanligt-att-barn-far-covid-19-visar-ny-genomgang

Torskeleverolja / fiskleverolja – en riktig hälsokur

av 13 Comments

Vi pratar om torskleverolja i flera podcastavsnitt, inte minst i avsnitten med Morley Robbins. Jag har fått en del frågor kring ämnet och vilken olja man bör välja. Så jag tänkte berätta lite mer utförligt om varför jag rekommenderar torskleverolja, och var man får tag på det.

Animaliskt fett
Många, även vi som äter en högfettskost, får för lite hälsosamt fett från animalier. I det animaliska fettet hittar vi nämligen bl.a. A-vitamin och D-vitamin.

Ett stort problem idag är att det kan vara svårt att få tag på de fetaste delarna av djuret vi äter. De säljs helt enkelt inte i affären. Och även när vi kan få tag på dem, så väljer vi bort dessa delar och äter istället filé och annat magert. Vi äter istället mer kokosolja, olivolja, avokado mm. Bra fetter, men dessa vegetabiliska fetter är fattiga på vitamin A och D. Bra källor för A-vitamin och D-vitamin är bl.a. lever, smör, fet fisk och äggula.

K-vitamin
En del av dessa animaliska livsmedel, särskilt lever från gräsbetande eller vilda djur, innehåller dessutom K-vitamin i sin bästa form, så som vi är gjorda för att få i oss det. Nämligen som vitamin K2 i formen MK-4. Tänk på att nästan alla tillskott innehåller antingen vitamin K1 eller vitamin K2 som MK-7. Dvs inte den fina MK-4-formen.
Och så är det ju alltid bäst om vi kan få i oss näringen från mat eller matbaserade tillskott, istället för i syntetiska former i tabletter och kapslar. Då får vi det i naturliga former, i bra balans och tillsammans med andra näringsämnen.

A-vitamin
A-vitamin är ett enormt viktigt fettlösligt vitamin som bl.a. samarbetar med D-vitamin i kroppen. Precis som vitamin D agerar vitamin A som ett hormon.

De fettlösliga vitaminerna är viktiga för din benhälsa, dvs för att förebygga benskörhet. A-vitamin är också viktigt för ditt immunförsvar, för sköldkörteln och andra hormoner/körtlar (exempel på studie: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23378454)

Många känner till att A-vitamin är viktigt för vår syn. När jag tänker på A-vitamin tänker jag mest på våra slemhinnor, tex i näsa/svalg och i tarmen. Eftersom retinol är viktigt för våra slemhinnor är det också viktigt för att hålla tarmen hel (motverka “läckande tarm”) och för immunförsvaret i bl.a. tarm och luftvägar.

Brist på retinol, A-vitamin, kan bl.a. uttrycka sig som problem med huden eller tandköttet. Som dermatit och akne tex. Det kan också ge ökade problem med allergier och intoleranser. Det kan ge mensvärk och PMS, nedsatt immunförsvar, håravfall mm. Andra vanliga bristsymtom är torra ögon (och torra slemhinnor generellt) samt överkänslighet mot ljus. Torr hud och hårbotten, inflammationer osv. Listan kan göras lång.

Men, hävdar en del, det finns ju karotenoider såsom betakaroten i vegetabilier som vi kan omvandla till A-vitamin. Nja. Till viss del kan vi det, men många lyckas inte göra detta i den utsträckning vi behöver. Inte minst verkar detta vara sant för de med nedsatt sköldkörtelfunktion. Vi måste inse fakta – vi är gjorda för en kost som innehåller alla delar av djuret vi äter. Inte minst organen / inälvorna. Mer om detta i avsnitt 158 av podcasten https://4health.se/158-lar-dig-ata-inalvsmat

D-vitamin
D-vitamin har vi skrivit och pratat om i massor (https://4health.se/?s=D-vitamin). Lyssna bl.a. här: https://4health.se/219-morley-robbins-d-vitamin-mineralerna-i-din-kropp-2
D-vitamin är enormt viktigt för oss, inte minst för vårt immunförsvar och vår benhälsa. Problemet som vi tagit upp i podcasts med Morley Robbins är höga doser av syntetiskt D-vitamin. D-vitamin i mat eller matbaserade tillskott kommer i god balans med A-vitamin. För hög dos D-vitamin i förhållande till A-vitamin kan bl.a. hindra de viktiga effekterna av A-vitamin som jag beskrev ovan.

Fiskleverolja
Fiskleverolja är rikt på dessa fettlösliga vitaminer i sina naturliga former, och i en naturlig balans. Inte minst är det en utmärkt källa för vitamin A, retinol. Dessutom är det en perfekt källa för omega-3 (https://4health.se/tag/omega3). Så skippa fiskoljan, som bara är omega-3, och välj istället fiskleverolja som är rikt på våra fettlösliga vitaminer.

Själv tar jag fiskleverolja i form av torskleverolja dagligen. Så även min son. Och detta är verkligen en av nycklarna till att vi står emot förkylningar och andra infektioner (Lyssna bl.a. här: https://4health.se/246-minska-vab-friska-barn-och-vuxna )

Jag har fått många frågor kring vilken fiskleverolja man bör välja. En del av er läsare och lyssnare har tipsat om Rositas.

Rosita Extra Virgin Torskleverolja är en naturlig källa till vitamin A, D och omega-3. Den har fått namnet Extra Virgin därför att den skördas på ett naturligt sätt där man inte använder någon värme alls.  När oljan skördas används en process som håller oljan kall genom hela processen och bevarar alla vitaminer och annan näring i oljan. Denna olja är också väldigt ren. Fisken som ojlan skördas från lever i de kalla vattnen utanför Norge. Oljan innehåller inga tillsatser. Här köper du den : https://www.naturshopen.se/halsa-kosttillskott/varumarken/rosita-evclo (just Naturshopen har dessutom leverkapslar för dig som inte äter lever)

Tidigare om fiskleverolja: https://4health.se/?s=fiskleverolja

Hur du minskar VAB – friska barn

av 8 Comments

Antagligen jinxar jag allt nu lagom inför VAB:uari (hjälp haha), men jag vill ändå dela med mig av lite tips.

Sonen har just klarat första terminen i skolan utan någon sjukdag, och dessförinnan alla förskoleåren med bara typ en feber, ett par korta förkylningar och en kräksjuka. Vilket väl får anses vara väldigt friskt för små barn. Men som sagt peppar peppar, ta i trä… och allt jag kan komma på.

Oavsett så har jag definitivt märkt skillnad på sjukdagar på olika barn, beroende bl.a. på deras kost och hur mycket de vistas utomhus. Men det finns såklart en massa annat som spelar in som kanske är svårare att styra över, såsom deras ärvda och befintliga tarmflora, antal antibiotikabehandlingar etc etc.

Några av mina viktigaste tips som vi själva implementerar:

  • Tvätta händerna med tvål och vatten direkt efter skola / förskola varje dag – superenkelt och effektivt tips. Går det kräksjuka och annat kan man ta det här ett steg längre och byta, vädra och tvätta alla kläder direkt när barnet kommer innanför dörren
  • Var utomhus var dag, extra mycket på lediga dagar. Detta har många fördelar. Allt från att säkerställa D-vitaminstatus för immunförsvarets skull, och optimera hormoner – och bakterieflora (!), till att man lättare smittas inomhus.
  • Ät näringstät kost. Även om man inte alltid kan styra så mycket i skola/förskola kan man runt om detta vara extra noggrann.
    Min son får oftast en avokado på morgonen, och beroende på hur hungrig han är så kan det bli ngt från gårdagens middag, och/eller en liten skål hemgjord kefir med pumpafrön och kanel el liknande.
    På kvällen blir det tex kyckling eller fisk med grönsaker och/eller rotfrukter och mycket fett i form av tex olivolja, smör, kokosolja och nötter. Alltid grönsaker till förrätt – han tuggar glatt på morötter, vitkål och annat.
    Krävs det snabbmat kan det bli en burk makrill i tomatsås med hackat äpple. Gärna en skvätt olivolja + kombucha i detta (supertips btw). Mycket mer näring än köttbullar och makaroner, men snabbare….
  • Några väl valda matbaserade och näringstäta tillskott: Min son får fiskleverolja som ger A-vitamin, lite D-vitamin och omega-3. En höjdare för immunförsvaret. Dessutom får han en sked surkål om dan och ofta en sked kallt potatismjöl (läs mer om resistent stärkelse: https://4health.se/?s=resistent+stärkelse) samt lite kombucha eller vattenkefir.
    Jag blandar kelppulver i maten, vilket är mineralrikt och bra (perfekt smakförhöjare dessutom)
  • Om barnet verkar ha en förkylning eller liknande på g, kan man testa något i stil med detta (ju tidigare desto bättre): https://4health.se/hostmedicin-diy-fungerar-mot-hosta-forkylning-och-halsfluss

Tidigare inlägg på temat: https://4health.se/slipp-vinterkraksjuka och via taggen barn