Det finns en risk för att du som inte äter processad mat får i dig för lite salt. Och det här är speciellt viktigt under heta sommardagar
Debatten kring hur mycket salt människor bör få i sig har du säkert inte missat. Länge har den dominerande åsikten varit att vårt saltintag ska begränsas. Livsmedelsverket rekommenderar max 6 gram salt per dag Äter du större mängder än så menar de att det riskerar att höja blodtrycket. Högt blodtryck är i sin tur en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar.
Långt ifrån alla håller med Livsmedelsverket och nya studier visar inte några risker med ett högt saltintag. Det finns bevis som till och med tvärtom pekar på att ett för LÅGT intag kan vara skadligt för hälsan. Det här är viktigt för dig som inte äter så mycket processad mat, eftersom det är i den processade maten som saltet ofta gömmer sig.
Men först – vad är salt?
Ordet salt härstammar från latinets salus – som betyder hälsa. Salus var också hälsans och välgångens gudinna i Romarriket. När vi pratar om salt menar vi vanligtvis natriumklorid, som är det som oftast används som bordssalt. Det finns andra mineralsalter som våra smaklökar kan uppfatta som salta, till exempel magnesiumsulfat och kaliumklorid. 1 gram salt av natriumklorid (vanligt bordssalt) innehåller 0,4 gram natrium. Natrium är absolut nödvändigt för oss och har funktioner för nervimpulser, tillväxt och vätskebalans – bara för att nämna några.
Saltintag då och nu
Saltintaget har varierat under evolutionen och det varierar en hel del över jordklotet än idag. I kulturer som till exempel norra Skandinavien, där vi delvis varit beroende av att konservera fisk i salt, har vi förstås ätit mer salt. Samtidigt finns det populationer på Nya Guinea som äter väldigt lite salt per dag, och som har lägre dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar än det globala genomsnittet.
Idag får svenskarna i sig cirka 12 gram salt per dag, och processad mat står för 80% av intaget. I de processade livsmedlen fungerar saltet som smakförstärkare och konserveringsmedel. Till det kommer saltet som vi använder när vi lagar mat (buljonger, fonder och liknande) och när vi saltar på maten. Den minsta delen, ungefär 10% är det som finns i maten naturligt.
Du som kanske inte äter så mycket processad mat, hur mycket salt får du i dig per dag? En kost enbart baserad på grönsaker innehåller ca 0,7 g salt per dag, och äter du enligt paleolitiska principer får du i dig ungefär 1-1,5 g per dag om du inte saltar extra på din mat.
Ny saltforskning ifrågasätter gamla rekommendationer
2014 kom en av de största studierna som undersökt kopplingen mellan intag av natrium och kalium och deras effekt på blodtryck, dödlighet, hjärtsjukdomar och stroke. I studien deltog 100 000 människor, däribland 4 000 svenskar, och resultaten fick forskarna att ifrågasätta de nuvarande rekommendationerna om saltintag. Man såg inga negativa effekter på hälsan vid ett saltintag som motsvarar genomsnittssvenskens.
En uppföljningsstudie till denna studie har tidigare tagits upp här på bloggen: https://4health.se/mindre-salt-hogre-risk. I den har forskarna kunnat visa att det ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar att äta för lite salt (mindre än 7,5 g salt/dag). Hos de med för högt blodtryck kunde man se att ett riktigt högt saltintag (över 17,5 gram/dag) var associerat med ökad hjärt- och kärlsjukdom. Ett sånt samband fanns inte hos de med normalt blodtryck.
För dig som äter en kost med lite processad mat kan det vara värt att tänka på att salta maten och laga mat med buljong eller liknande. En paleolitisk kost innehåller ungefär 1,25 mg salt per dag (osaltad), och forskningen har visat att ett intag under 7,5 g kan medföra risk för hjärt- och kärlsjukdom. 1 tsk salt väger 5-6 gram. Lita på dina smaklökar – om maten du lagar smakar lagom salt, så är det ofta en bra nivå på salthalten.
Personligen saltar jag efter smak och så väljer jag ett salt som även innehåller andra mineraler, såsom himalaysalt eller havssalt.
Lyssna även på läkaren Ralf Sundberg som berättar om saker som faran med lite salt, blodtryck och kolesterol i avsnitt 79 av podden
Detta inlägg är skrivet i samarbete med Katarina Hagberg
Några källor:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2491403/#R37
http://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa1311889?query=featured_home&#t=abstract
http://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(16)30467-6/abstract
Lämna ett svar