Vikt

Rätt tid på dygnet för bäst fettförbränning vid träning

17 februari, 2023 av Anna Sparre @ 4health.se Leave a Comment

Ny forskning visar att tiden på dygnet påverkar hur mycket fett som förbränns vid träning.

Forskningen är gjord på djur, men ger nycklar till hur den inre träningsklockan fungerar även för oss människor.

Nästan alla celler i kroppen har en inre biologisk dygnsklocka som synkroniseras av externa signaler och av huvudklockan i hypotalamus. I dina celler finns ett maskineri av molekyler, som fungerar som ett urverk. Detta maskineri bildar en feedback-loop som anpassar din fysiologi (vad som händer i kroppen) under dygnet.
En mängd olika faktorer inklusive hormoner, temperatur, matintag och träning kan påverka cellernas klockor (vävnadsspecifika perifera klockor). Detta förändrar hur gener som påverkar ämnesomsättningen uttrycker sig (hur gener uttrycker sig avgör vad som sen händer i kroppen/cellerna).

Studien testade hypotesen att tidpunkten för stressorer som påverkar glukos och energi – träning och mat – kan påverka metabolismen i fettvävnad på olika sätt.
Man såg att träning framkallar en tidsspecifik effekt på fettvävnaden. Och den effekten är oberoende av matintaget – det handlar alltså enbart om dygnsrytm.

Mer specifikt såg man att fettvävnadens känslighet för träning är beroende av timing och modulerad av cellerna själva. Transkriptionen av metaboliska gener förbättras. I klartext – med rätt träningstidpunkt kan man finjustera fettmetabolismen.

När var det då bäst att träna?
Enligt studien stack förmiddagen ut.

Detta är också i linje med din biologiska klocka av andra anledningar – såsom att din kropp vill varva ner och förbereda sig för sömn den senare delen av dagen. Så ja, jag rekommenderar träning första delen av dagen om omöjligt, och att i alla fall undvika träning sent på kvällen. Men inte främst för fettförbränningens skull, utan för att inte motarbeta din naturliga dygnsrytm och rytmen av hormoner som kortisol (stresshormon) och melatonin (sömnhormon).

Ur studien:

“The circadian clock is a cell-autonomous transcription–translation feedback mechanism that anticipates and adapts physiology and behavior to different phases of the day. A variety of factors including hormones, temperature, food-intake, and exercise can act on tissue-specific peripheral clocks to alter the expression of genes that influence metabolism, all in a time-of-day dependent manner. The aim of this study was to elucidate the effects of exercise timing on adipose tissue metabolism. We performed RNA sequencing on inguinal adipose tissue of mice immediately following maximal exercise or sham treatment at the early rest or early active phase. Only during the early active phase did exercise elicit an immediate increase in serum nonesterified fatty acids. Furthermore, early active phase exercise increased expression of markers of thermogenesis and mitochondrial proliferation in inguinal adipose tissue. In vitro, synchronized 3T3-L1 adipocytes showed a timing-dependent difference in Adrb2 expression, as well as a greater lipolytic activity. Thus, the response of adipose tissue to exercise is time-of-day sensitive and may be partly driven by the circadian clock. To determine the influence of feeding state on the time-of-day response to exercise, we replicated the experiment in 10-h-fasted early rest phase mice to mimic the early active phase metabolic status. A 10-h fast led to a similar lipolytic response as observed after active phase exercise but did not replicate the transcriptomic response, suggesting that the observed changes in gene expression are not driven by feeding status. In conclusion, acute exercise elicits timing-specific effects on adipose tissue to maintain metabolic homeostasis.“

https://www.pnas.org/doi/10.1073/pnas.2218510120

https://sverigesradio.se/artikel/tid-pa-dygnet-kan-paverka-fettforbranning-vid-traning

Forskning: Kvalitet och riktiga råvaror viktigare för viktnedgång än både kalorier och fördelning av kolhydrater och fett

5 november, 2022 av Anna Sparre @ 4health.se 1 Comment

Kostfonden redovisar preliminära resultat av en jämförande studie av tre olika dieter / kostupplägg. Det gäller kost vid fetma. Alla tre grupper gick ner ordentligt i vikt och minskade midjemåttet (mest minskning av bukomfång i lågkolhydratgruppen) – trots att de inte hade kaloribegränsning. Resultaten tyder på att det viktigaste är att äta naturlig mat med riktiga råvaror, och inte processad mat.

De tre grupperna/ kostuppläggen var två olika lågfettskoster och en lågkolhydratkost:
1. Traditionell lågfettkost men med fokus på lite tillsatt socker och mycket grovt mjöl.

2. “Cellulär lågfettkost” med minimalt processade råvaror/ hel mat. Frukt skulle exempelvis ätas hel – inte som ett mos eller en smoothie. Spannmål skulle i största möjliga mån konsumeras som hela korn.

3. Lågkolhydratkost, med 70 energiprocent fett, varav hälften mättat.

Gemensamt för alla kostuppläggen var att deltagarna åt mycket grönsaker och naturliga råvaror. Mängden tillsatt socker var minimal. Normalt energiinnehåll (eller enligt önskemål, Ad libitum).

Alla tre grupper gick ner 6-8 kg under ett år. Bukomfånget minskade mest i lågkolhydratgruppen.
Leverfettet minskade i alla tre grupperna.

Studiedeltagarna var 193 norrmän (kvinnor och män) i åldern 20–55 år. Bortfallet var stort i alla tre grupperna (mest i lågfettsgruppen). Ett problem i nästan alla koststudier. Människor har svårt att ändra vanor (men du kan, lyssna gärna https://4health.se/142-sa-blir-halsa-enklare-an-ohalsa-din-halsoresa) och studien hade stränga krav på att deltagarna skulle följa exakta recept varje måltid, vilket blev för stressigt för många i längden.

Forskarna bedömer att det är anledning till att skifta fokus från kalorirestriktion till kvaliteten på maten: naturlig oprocessad mat.
Forskarna tror att så länge du drar ner på tillsatt socker och ultraprocessad mat, och primärt äter mat som är baserad på bra råvaror, så spelar det mindre roll vad du äter. En sådan slutsats ligger i linje med flera andra studier som har publicerats de senaste åren. En av dem är den så kallade DIETFITS-studien från Stanforduniversitetet i USA. I den fick deltagarna äta antingen en lågkolhydatkost eller en lågfettkost, som båda var baserade på naturliga råvaror. Båda kostuppläggen innehöll mycket grönsaker och deltagarna skulle minimera mängden tillsatt socker, vetemjöl och annan ultraprocessad mat. Trots att ingen behövde räkna kalorier gick deltagarna ner i genomsnitt 5–6 kilo i vikt under det år som studien pågick och det var ingen signifikant skillnad mellan grupperna.

Några intressanta iakttagelser ur den nya studien:

Deltagarna tappade i genomsnitt 6–8 kilo utan några hårda kalorirestriktioner
Studien utmanar synen att man behöver skära ner på fettet och äta mer fibrer för att kunna gå ner i vikt. I lågkolhydratgruppen fick deltagarna cirka två tredjedelar av sina kalorier från fett, vilket var nästan dubbelt så mycket som i lågfettgrupperna. Mängden fibrer var ungefär hälften så stor. Ändå gick deltagarna ner lika mycket i vikt som i de andra grupperna. Under studiens första månader minskade bukomfånget till och med mer i lågkolhydratgruppen.
Mängden leverfett minskade ordentligt i alla grupper, även i lågkolhydratgruppen som åt mycket smör och grädde – liknande resultat som en annan studie finansierad av Kostfonden, där både en strikt lågkolhydratkost och en korttidsfasta motverkade fettlever mycket effektivare än den konventionella behandlingen.

Ps. Jag och 4Health stöttar Kostfonden, gör du?

Ur studien:

Background & aims
Visceral adipose tissue (VAT) volume is associated with common lifestyle diseases. Dietary quality, including food matrix and degree of carbohydrate cellularity, as well as the carbohydrate/fat ratio, may influence VAT volume. We aimed to determine the effects of isocaloric diets differing in either “cellularity”, a novel marker of dietary carbohydrate quality, or carbohydrate amount on visceral fat volume and anthropometric measures in adults with obesity.
Methods
In a randomized controlled trial of 193 people with obesity/central adiposity, we compared changes in VAT volume after 6 and 12 months, measured by abdominal computed tomography, on three isocaloric eating patterns based on “acellular” carbohydrate sources (e.g., flour-based whole-grain products; comparator arm), “cellular” carbohydrate sources (minimally processed foods with intact cellular structures such as fruits, potatoes/tubers, and rice), or low-carbohydrate high-fat (LCHF) principles. Outcomes were compared by an intention-to-treat (ITT) analysis using constrained linear mixed-effects modelling (cLMM) providing baseline-adjusted change scores and proper missing data handling without imputation.
Results
78 and 57 participants completed 6 and 12 months, respectively, with similar intakes of energy (females: 1820−2060 kcal, males: 2480−2550 kcal) and protein (16–17 energy percent, E%) throughout the intervention, and only modest reductions in energy from baseline. Reported dietary intakes were 42–44, 41–42, and 11–15 E% carbohydrate and 36–38, 37–38, and 66–70 E% fat in the acellular, cellular and LCHF groups, respectively. There were no significant between-group differences in VAT volume after 6 months (cellular vs. acellular [95% CI]: −55 cm³ [−545, 436]; LCHF vs. acellular [95% CI]: −225 cm³ [−703, 253]) or after 12 months (cellular vs. acellular [95% CI]: −122 cm³ [−757, 514]; LCHF vs. acellular [95% CI]: −317 cm³ [−943, 309]). VAT volume decreased significantly within all groups by 14–18% and 12–17% after 6 and 12 months, respectively. Waist circumference was reduced to a significantly greater degree in the LCHF vs. acellular group at 6 months (LCHF vs. acellular [95% CI]: −2.78 cm [−5.54, −0.017]).
Conclusions
Despite modest energy restriction, the three isocaloric eating patterns, differing in carbohydrate cellularity and amount, decreased visceral fat volume significantly and to a similar clinically relevant degree.

https://www.clinicalnutritionjournal.com/article/S0261-5614(22)00322-3/fulltext

https://www.kostfonden.se/carbfunc/

Hur du höjer ett lågt testosteron – Manlig hälsa i en modern värld

10 augusti, 2022 av daniel414@gmail.com 4 Comments

När vi pratar om testosteron så associeras det ofta till aggression och stora muskler. Det handlar dock om biverkningar av att ta testosteron i stora doser. I verkligheten är det oftast tvärtom. En av de stora epidemierna idag är att män har för lågt testosteron. Men även hos kvinnor är ett lågt testosteron vanligt och problematiskt (Annas kommentar😊) Lågt testosteron leder till bristande självförtroende, låg sexlust, erektil dysfunktion, trötthet, irritation, emotionell instabilitet, depression, övervikt och nedsatt reproduktionsförmåga. Men det finns både livsstilsfaktorer och kosttillskott som kan hjälpa dig att höja och normalisera ditt testosteron.

Det här är ett läsarinlägg, som svar på min önskan om gästinlägg, skrivet av Daniel Larsson

Denna artikel kommer ta upp manlig hälsa, testosteron och manlig fertilitet som en markör på generell hälsa. Och konkreta tips på vad man kan göra för att normalisera sitt testosteron.

Det har i ett flertal studier genom åren visat sig att den manliga reproduktionsförmågan sjunker kraftigt. I Europa sjunker spermiekoncentrationen enligt vissa studier med ca 1,5% per år medan i USA med nästan 3% per år och det finns studier som visar på ett femtioprocentigt tapp över två generationer. Den här forskningen är alarmerande och om det fortsätter så här finns det stor risk att kommer det sluta i katastrof och det enda sättet vi kommer kunna skaffa barn på kommer ske på konstgjord väg eller genom stödjande medicinska behandlingar.

Men för att kunna ge oss in i problemet med sjunkande testosteron och spermienivåer hos dagens män så bör vi först gå igenom hur det manliga hormonsystemet funkar.

Hpta-axeln (Hypotalamus-hypofys-testikel-axeln) och hur testosteron i kroppen regleras

Största delen av testosteronet hos män produceras i testiklarnas leydigceller. En liten del produceras i binjurarna. HPTA axeln är sen s.k. feedback loop där hypotalamus känner hur högt testosteronet är i testiklarna. Om det är för lågt så sänds GNRH (Gonadotropin releasing hormone) till hypofysen, som då sänder ut LH (lutenising hormone) och FSH (Follicle stimulating hormone )till testiklarna. Detta sänder en signal till testiklarna att producera spermier och testosteron.

Detta system är mycket känsligt för olika stressfaktorer. Och det är även så att eftersom många av våra hormoner är tillverkade av kolesterol, så om vi tex är stressade så kommer produktionen av kortisol (stresshormon) tävla om kolesterolet för att producera testosteron.

Fritt vs bundet testosteron

Testosteron kan vara i fri eller bunden form. När den är i bunden form är den bunden till albumin eller till SHBG (Sex hormon bindande globulin). När testosteronet är i bunden form så är det oanvändbart för androgenreceptorerna i kroppen. Dessa receptorer är de receptorer som ger oss de manliga egenskaperna såsom skäggväxt och större muskler samt spermieproduktion. Vi vill med andra ord ha en större mängd fritt biotillgängligt testosteron som är användbart för oss.

Aromatisering

Testosteron kan i kroppen omvandlas till östrogen. Detta sker särskilt om testosteronet når väldigt höga nivåer. Men kan även ske om man har höga mängder bukfett. Bukfett utsöndrar nämligen ett enzym som hjälper till med denna process som kallas aromatas.

Saker vi bör akta oss för och orsaker till situationen

Vad är nu orsaken till den fallande trenden för fertilitet och testosteronnivåer hos dagens män? I texten nedan så listar jag livsstilsfaktorer samt de kemikalier som misstänks vara de bakomliggande orsakerna.

Ett flertal livsstilsfaktorer ingår bland orsakerna, såsom:

Dålig kosthållning dvs inflammatorisk kost samt brist på viktiga näringsämnen.
Konsumtion av dåliga fetter, kom ihåg testosteron produceras av kolesterol.
Övervikt, kroppsfett är dåligt. Det har visat sig att mycket kroppsfett ökar östrogen och sänker testosteron hos män.
Brist på rörelse eller fel typ av rörelse. Här verkar styrketräning och intervallträning vara det som ger bäst resultat på våra testosteronnivåer. Att träna för länge ökar stress på kroppen och stress ger lägre testosteron.
Stress producerar kortisol och kortisol gör indirekt att testosteronproduktion går ner.
Sömnbrist. Dålig sömn påverkar vår hälsa på många sätt. Här finns det studier som visar att en timmes extra sömn kan innebära en 20% ökning av testosteron.
Alkoholkonsumtion. Alkohol påverkar testosteronproduktionen negativt. Redan 30 min efter att man druckit så kan man se att koncentrationen av testosteron går ner.

Men även gifter och andra ämnen orsakar fallande testosteron och fertilitet:

PFAS Teflon, Gore Tex, Scotch guard. Perflourerade ämnen finns i många saker. Undvik nonstick-pannor, kläder med ytbehandling och annat som är ytbehandlat med dessa ämnen. Denna typ av ämnen är väldigt svårnedbrytbara och kan tom finnas i vårt dricksvatten. (Läs mer om PFAS i tidigare inlägg: https://4health.se/?s=pFAS)
Flamskyddsmedel, bromerade ämnen påverkar sköldkörtel och även våra testosteron nivåer. Finns i leksaker, madrasser mattor mm (Läs mer om brom här: https://4health.se/vi-behover-mer-jod)
Plastmjukgörare det har pratats mycket om är BPA, men även de andra bisfenolerna börjar nu anses som farliga. Bisfenol sänker Gnrh ,LH och FSH (Läs mer om bisfenoler: https://4health.se/?s=bisfenol)
Ftalater är också en mjukgörare men används även i parfym och i bekämpningsmedel. Det har visat sig att höga nivåer av ftalatmetaboliter i kroppen är korrelerat med lägre testosteron (https://4health.se/?s=ftalat)

Fytoöstrogener

Soja och kikärtor är exempel på livsmedel som innehåller östrogena ämnen naturligt. Här finns det studier som visar att dessa livsmedel kan sänka testosteronproduktionen, och det finns även studier som visar att inget händer, men jag hade vidtagit försiktighet.

Mögelgifter

Vissa mögelgifter i tex byggnader, spannmål eller kaffe har visat sig ha östrogena effekter som kan sänka testosteron hos män. Mycket av vår mat har visat sig innehålla mögelgifter. Särskilt spannmål. I en studie där man tog 5000 prov av spannmål fanns höga halter av mögelgifter i ca 30% av proven.

Elektromagnetisk strålning eller EMF från våra mobiltelefoner eller andra elektriska apparater har visat sig sänka spermieproduktionen. Här blir det viktigt att inte ha mobil i byxfickan eller att sitta och arbete med datorn i knät. Även ditt WIFI kan vara skadligt. Se till att din router stänger av sig nattetid för att reducera exponering. (Ett mycket spännande podcastavsnitt om EMF hittar du i 232: https://4health.se/232-brian-hoyer-emf-hur-mobiltelefoner-mm-paverkar-din-halsa)

Bekämpningsmedel

Bekämpningsmedel har visat sig ha en stor påverkan på testosteron och spermieproduktion genom att påverka FSH- och LH-signalen. I 30 av de 37 vanligaste bekämpningsmedlen har vi ämnen som påverkar våra hormoner

Kemikalier i allmänhet

Vi vet otroligt lite om alla de kemikalier som används och vi vet ännu mindre om vad som sker när de kombineras (Läs mer om cocktaileffekten https://4health.se/?s=cocktaileffekten) Här skulle jag vara så försiktig som möjligt och verkligen föröka reducera min exponering i största möjliga mån.

Skönhetsprodukter

Här har vi en hel cocktail med kemikalier såsom ftalater, mikroplaster och parabener. Deodoranter med aluminium har visat sig kunna bidra till att sänka ditt testosteron och tänk på att allt som innehåller lukt med största sannolikhet har en påverkan på ditt reproduktiva system.

Lösningar livsstil

De första livsstilsförändringarna för ökade testosteron nivåer är relativt enkla. Det handlar om att försöka undvika så mycket giftexponering som möjligt.

Ät ekologiskt i så stor utsträckning som möjligt. Det finns dock vissa ekologiska livsmedel som kan innehålla mer mögelgifter än konventionella. Reducera därför din spannmålskonsumtion som är en stor källa till mögelgifter.
Ät nyttiga mättade fetter såsom talg, smör och kokosolja (Kom ihåg alla steroidhormoner tillverkas av kolesterol).
Plastbanta. Rensa ditt kök och undvik all plast, framför allt i kontakt med varm mat (mer i podcastavsnitt 108: https://4health.se/108-gifterna-i-din-vardag-–-sa-undviker-du-dem-och-17-satt-att-plastbanta)
Undvik skönhetsprodukter i största möjliga mån. Använd salt-deodorant eller ett ekologiskt alternativ (mer i podcastavsnitt 170: https://4health.se/170-sara-johansson-naturlig-hud-harvard-sa-rensar-du-i-ditt-badrumsskap)
Undvik syntetiska kläder, särskilt underkläder bör vara i bomull
Varva ner. Stressa så lite du kan. Hitta andningsövningar, meditation eller en annan teknik som gör dig närvarande.
Träna. Rör dig regelbundet. Träning är fantastiskt för vårt hormonsystem. Fokusera på korta intensiva pass, och om du kör styrketräning så kör tungt. Benträning är väldigt viktigt då du har mycket androgenreceptorer i benen.
Periodisk fasta kan vara bra för ditt testosteron. Ditt testosteron är högst på morgonen och när du äter så frisätts insulin, detta kommer sänka ditt testosteron. Genom att fasta en stund så bevarar du en period med högre testosteron i kroppen.
Bastu är ett sätt att sänka dina kortisolnivåer. Och minskat kortisol kan hjälpa till att hålla testosteronet högre. Att svettas kan även hjälpa till med att frigöra gifter ur kroppen. Bastu tränar också ditt hjärta och kärlsystem vilket kan ge indirekta effekter på dina hormoner i längden.
Kyla. Att bada isbad eller att använda ett ispack på testiklarna är något som blivit riktigt populärt för att öka spermieproduktionen. Exponering för kyla tränar blodkärlen där nere, ger dig en boost av dopamin och adrenalin. Högre dopamin har visat sig vara korrelerat med högre testosteron.
Filtrera ditt vatten eller ha koll på din vattenkvalitet. Det har visat sig att både spår av PFAS, läkemedel och bisfenol kan finnas i ditt dricksvatten.

Kosttillskott

Det finns massor av tillskott som kan hjälpa dig att boosta ditt testosteron. Men i denna artikel tar jag bara upp de mest grundläggande. Det första som bör göras innan man börjar med olika testosteronhöjande tillskott är de rekommenderade livsstilsförändringarna samt dessa grundläggande tillskott.

Zink men ej för mycket, det gäller att ha en bra zink till koppar ratio eftersom zink tränger undan koppar och för mycket zink kan ha motsatt effekt.

B6 är direkt inblandat i testosteronproduktionen genom att den minskar prolaktin (som utsöndras efter ejakulering) som sänder en signal till hypotalamus att skicka ut GnrH som slutligen leder till ökad testosteronproduktion. B6 hjälper även till att balansera östrogen och är en byggsten för produktion av dopamin. Högre dopamin är ofta korrelerat med högre testosteron.

Folat , vid brist minskar cirkulerande testosteron och det verkar som att testosteron kan vara inblandat i regleringen av folatmetabolism.

Vit D som egentligen är ett hormon, reglerar tillverkningen av testosteron och supplementering av vitamin D kan öka både fritt och bundet testosteron i blodet.

Vit K behövs för ett enzym som heter cyp11a. Detta enzym är inblandat i testosteronproduktion och brist på vit K leder till minskad produktion av testosteron.

Magnesium gör testosteron mer biotillgängligt och höjer mängden fritt testosteron i blodet (Lyssna gärna på podcastavsnitten med Morley Robbins, börja med 218: https://4health.se/218-morley-robbins-magnesium-mineralerna-i-din-kropp-1)

Bor ökar mängden biotillgängligt testosteron genom att sänka SHBG (Mer om bor https://4health.se/bor-sparamnet-pa-allas-lappar)

Vit C är en antioxidant som verkar skydda prostatan och spermaproduktionen genom att motverka oxidativ stress.

L-Karnitin ökar dopamin och skyddar även mot minskning av testosteron efter fysisk stress. Karnitin verkar även kunna öka antalet androgenreceptorer i kroppen alltså göra din kropp känsligare mot testosteron. (Karnitin kan du läsa mer om här https://4health.se/?s=karnitin och lyssna gärna på podcastavsnitten med Dr Marcus Gitterle, börja här: https://4health.se/183-marcus-gitterle-growing-young-hur-du-stoppar-de-9-aldrandemekanismerna)

Hoppas ni fann artikeln intressant och hör gärna av er om ni har frågor

på instagram: @biohackad

Källor:

Testosteron och reproduktion

Binjurar

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK278929/

Bisfenol

Ftalater ,flamskyddsmedel och perflourerade ämnen

Alkohol

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6571549/

Soja

Mögel

Emf

Bekämpningsmedel

Skönhetsprodukter

Dopamin

https://neuroendoimmune.wordpress.com/2013/11/13/dopamine-and-testosterone-two-important-pieces-of-the-neuroendocrine-puzzle/

Vatten

https://www.aktuellhallbarhet.se/miljo/vatten-och-hav/eu-kommissionen-lagger-fram-ny-bevakningslista-for-hormonstorande-amnen-i-dricksvatten/

Bastu

https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/15579883211008339

Kyla

https://link.springer.com/article/10.1007/s004210050065

Vitaminer

https://www.spectracell.com/blog/posts/bid-88027-nutrient-correlation-chart-on-testosterone

Varningstext på läsk fungerar

9 februari, 2022 av Anna Sparre @ 4health.se Leave a Comment

Amerikansk forskning visar att föräldrar köper 17 procent mindre läsk till sina barn om flaskorna har uppseendeväckande varningsbilder för hjärtinfarkt och diabetessår.

Den metabola sjukliga epidemin fortsätter att öka. Idag lider två miljarder människor av metabol ohälsa, inklusive fetma/övervikt, insulinresistens, typ två diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Varav nästan 40 miljoner är småbarn.

Läsk och processad mat i kombination med alltmer stillasittande pekas ut av WHO som den främsta orsaken. Ett 50-tal länder har redan infört extra skatt på läsk, och forskning visar att ett högre pris minskar konsumtionen.

Forskare vid University of North Carolina i USA byggde upp en ”riktig” butik i ett labb och sedan lät de 325 föräldrar handla i butiken. Frågeställningen var hur mycket de skulle reagera på läskflaskor med varningsbilder föreställande fotsår och skadade hjärtan.

De föräldrar som slumpades att se sådana flaskor på hyllan köpte 17 procent mindre läsk till sina barn.

Varningstexter eller märkning på skräpmat har redan införts i flera länder och har visat viss effekt på köpbeteende, men inget land har ännu testat varnande bilder liknande dem som finns på cigaretter. De otäcka sjukbilderna som numer finns på cigarettpaket i de flesta länder är mer effektiva än bara varningsord visar många studier.

Vad tycker du? Bör vi införa varningstexter och bilder på läsk och/eller annan ultraprocessad mat?

Ur studien:

Children in the US consume more than the recommended levels of sugary drinks, increasing their risk of a variety of chronic diseases, including type 2 diabetes and heart disease.
Experimental studies of text-only sugary drink warning labels indicate that warnings reduce sugary drink consumption.
To our knowledge, studies have not yet examined the effects of pictorial warnings on parents’ purchases of sugary drinks for their children or on purchases in naturalistic settings.

Parents of children aged 2 to 12 years (n = 325) participated in a randomized trial. Participants were randomized to a pictorial warnings arm (sugary drinks displayed pictorial health warnings about type 2 diabetes and heart damage) or a control arm (sugary drinks displayed a barcode label). Participants completed a shopping task in a naturalistic store laboratory, where sugary drinks had the assigned label, and completed a survey.
Exposure to pictorial warning labels on sugary drinks led to a 17% absolute reduction in the purchasing of sugary drinks compared to exposure to the barcode control label.

Pictorial warnings are a promising option for reducing purchases of sugary drinks for children.
Implementation of pictorial warning label policies could be an effective strategy for reducing sugary drink purchases and sugary drink–related health outcomes.
Future studies should evaluate the long-term effects of warning labels on children’s sugary drink consumption and prevalence of diet-related chronic disease.

https://journals.plos.org/plosmedicine/article?id=10.1371%2Fjournal.pmed.1003885

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/varningsbilder-pa-lask-minskar-kop

Ny studie: vinterbad ökar fettförbränning och aktiverar brunt fett

3 november, 2021 av Anna Sparre @ 4health.se Leave a Comment

Vinterbad kan ha positiva effekter för hälsan – inklusive för fettförbränningen.

Forskarna till en ny studie har undersökt vad som hände med män i Danmark som kombinerade bad i iskallt vatten med värmande bastu.

I studien deltog åtta unga och friska män som hade badat kallt och bastat regelbundet de senaste två åren. 2-3 ggr per vecka kallbadade männen. För att jämföra resultaten fanns det en kontrollgrupp med sju män som även de var unga och friska, men som inte brukade vinterbada.

Forskarna upptäckte att vinterbadarna förbrukade mer energi och hade mindre fett på kroppen. Det bruna fettet i kroppen aktiverades hos vinterbadarna. Det bruna fettet reglerar kroppstemperaturen och gör att kroppen bränner mer energi när det aktiveras. Och forskarna kunde mycket riktigt se att vinterbadarna förbrände mer energi. Läs mer om brunt fett: https://4health.se/?s=brunt+fett

Men det är inte bara det bruna fettet i sig som är det viktigaste enligt forskarna, utan de beskriver det som “Our data suggest a lower thermal comfort state in the winter swimmers compared with controls, with a lower core temperature” och ” a lower thermal set point in winter swimmers, reflected by lower core temperature“

Det forskarna ser hos vinterbadarna är att när de befinner sig i kontrollerad kyla så höjer de sin ämnesomsättning mer än kontrollgruppen och det består dels av värmeproduktionen i den bruna fettvävnaden, och sannolikt även från huttring.

Regelbundna vinterbad i kombination med bastubad kan vara en strategi för att öka energiförbränningen, menar forskarna bakom studien. Men forskarna påpekar att det inte är helt säkert att det är vinterbadet som leder till den ökade fettförbränningen eller om det kan finnas andra orsaker. Dvs trots att det är en välgjord studie, så är det inte en RCT, så man kan ju inte veta säkert om dessa skillnader fanns innan de började bada, och om de började vinterbada för att de hade en viss fysiologi.

Framförallt bebisar och även unga människor har gott om brunt fett, men med åldern så försvinner det mer och mer. Men det går att öka det bruna fettet, vilket vi bla pratat om i podcastavsnitt 63: https://4health.se/63-brunt-fett-kyla-och-fettforbranning-intervju-med-gustaf-sorensen
Det går att öka brunt fett med hjälp av kyla. Det kan man se i studier av både människor och djur.

Vinterbadar du? Jag älskar det! Helst surfar jag, men försöker hoppa i vattnet utan våtdräkt de dagar det inte är surfväder 😊 Hittade nedan bilder i arkivet på Instagram 😅

Ur studien:

Altered brown fat thermoregulation and enhanced cold-induced thermogenesis in young, healthy, winter-swimming men
Winter-swimming men, combining cold-water immersion with hot sauna, burn more calories during cooling than controls, despite similar activation of brown fat. The authors propose a lower thermal set point in winter swimmers, reflected by lower core temperature and inactive brown fat at a thermal comfort state.
d Winter swimmers have a lower core temperature at a thermal comfort state than controls
d Winter swimmers had no BAT glucose uptake at a thermal comfort state
d Winter swimmers have higher cold-induced thermogenesis than control subjects
d Human supraclavicular skin temperature varies with a diurnal rhythm
The Scandinavian winter-swimming culture combines brief dips in cold water with hot sauna sessions, with conceivable effects on body temperature. We study thermogenic brown adipose tissue (BAT) in experienced winter-swimming men performing this activity 2–3 times per week. Our data suggest a lower thermal comfort state in the winter swimmers compared with controls, with a lower core temperature and absence of BAT activity. In response to cold, we observe greater increases in cold-induced thermogenesis and supraclavicular skin temperature in the winter swimmers, whereas BAT glucose uptake and muscle activity increase similarly to those of the controls. All subjects demonstrate nocturnal reduction in supraclavicular skin temperature, whereas a distinct peak occurs at 4:30–5:30 a.m. in the winter swimmers. Our data leverage understanding of BAT in adult human thermoregulation, suggest both heat and cold acclimation in winter swimmers, and propose winter swimming as a potential strategy for increasing energy expenditure.

https://www.cell.com/cell-reports-medicine/pdfExtended/S2666-3791(21)00266-4

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/vinterbad-okar-fettforbranningen

Studie: Periodisk fasta ej för viktnedgång?

15 november, 2020 av Anna Sparre @ 4health.se 7 Comments

Nu skriver medier om en ny studie med rubriker som “Periodisk fasta fungerar inte för viktminskning”. Det finns ytterligare en studie, som jag nämnt i något av höstens podcastavsnitt, som pekar åt samma håll. Jag kommer med en hel del synpunkter och rekommendationer i slutet av det här inlägget.

Enligt den nya studien verkar periodisk fasta i form av tex 16:8-fasta, dvs att man fastar 16 av dygnets 24 timmar, inte fungera för viktnedgång.

Forskare som tidigare har försökt undersöka viktnedgång relaterat till fasta har inte kontrollerat antalet kalorier. Så det har varit svårt att fastställa om resultatet beror på förändring av ätfönstret / själva fastan, eller på energiintaget. I denna studie var det enda man ändrade tiden när deltagarna åt. Energiintaget var samma.

I studien åt alla deltagare exakt samma mat (relativt hälsosam) varje dag under tolv veckor. Men halva gruppen åt under en tidsbegränsad tid och den andra utspritt under dagen.

Personer i båda grupperna förlorade vikt och hade sänkt blodtryck – oavsett när de åt. Forskarna trodde att de som åt tidsbegränsat skulle förlora mer i vikt. Men det hände inte. Båda grupperna förlorade ungefär lika mycket i vikt. Man såg heller inga skillnader i blodtryck.

I studien ingick 41 överviktiga vuxna där 90 procent hade prediabetes eller diabetes. Under tolv veckor åt deltagarna samma mat varje dag. Hälften av deltagarna åt under en begränsad tid under dygnet och större delen av kalorierna var fördelade före klockan 13 på eftermiddagen. Den andra hälften åt under en tolv timmar lång period där 50 procent av kalorier åts efter klockan 17. Vikten och blodtrycket mättes i början studien, efter fyra veckor, åtta veckor och tolv veckor.

Om studien:

Restricting meals to early in the day did not affect weight among overweight adults with prediabetes or diabetes, according to preliminary research to be presented at the American Heart Association’s Scientific Sessions 2020
Time-restricted eating, which restricts eating to specific hours of the day, did not impact weight among overweight adults with prediabetes or diabetes. Adults in the 12-week study ate the same healthy, pre-prepared foods, however, one group ate the bulk of their calories before 1 p.m. each day, versus the other group that ate 50% of their calories after 5 p.m.
Maruthur and colleagues followed 41 overweight adults in a 12-week study. Most participants (90%) were Black women with prediabetes or diabetes, and average age of 59 years. Twenty-one of the adults followed a time-restricted eating pattern, limiting eating to specific hours of the day and ate 80% of their calories before 1 p.m. The remaining 20 participants ate at usual times during a 12-hour window, consuming half of their daily calories after 5 p.m. for the entire 12 weeks. All participants consumed the same pre-prepared, healthy meals provided for the study. Weight and blood pressure were measured at the beginning of the study; then at 4 weeks, 8 weeks and 12 weeks.
The analysis found that people in both groups lost weight and had decreased blood pressure regardless of when they ate.

I en annan studie som publicerades tidigare i år fick man inte heller någon signifikant skillnad i viktnedgång. Den studien var designad så att den ena gruppen åt tre gånger per dag och fastegruppen fick äta fritt mellan klockan 12 och 20 var dag. Fastegruppen tappade lite mer i vikt, men det var inte någon signifikant skillnad, och fastegruppen förlorade dessutom mer muskelmassa (dvs önskvärt är ju att förlora fett).

Ur denna studie:

In this prospective randomized clinical trial that included 116 adults with overweight or obesity, time-restricted eating was associated with a modest decrease (1.17%) in weight that was not significantly different from the decrease in the control group (0.75%).
Objective  To determine the effect of 16:8-hour time-restricted eating on weight loss and metabolic risk markers.
Interventions  Participants were randomized such that the consistent meal timing (CMT) group was instructed to eat 3 structured meals per day, and the time-restricted eating (TRE) group was instructed to eat ad libitum from 12:00 pm until 8:00 pm and completely abstain from caloric intake from 8:00 pm until 12:00 pm the following day.
Design, Setting, and Participants  This 12-week randomized clinical trial including men and women aged 18 to 64 years with a body mass index (BMI, calculated as weight in kilograms divided by height in meters squared) of 27 to 43 was conducted on a custom mobile study application. Participants received a Bluetooth scale. Participants lived anywhere in the United States, with a subset of 50 participants living near San Francisco, California, who underwent in-person testing.
Main Outcomes and Measures  The primary outcome was weight loss. Secondary outcomes from the in-person cohort included changes in weight, fat mass, lean mass, fasting insulin, fasting glucose, hemoglobin A_1clevels, estimated energy intake, total energy expenditure, and resting energy expenditure.
Results  Overall, 116 participants (mean [SD] age, 46.5 [10.5] years; 70 [60.3%] men) were included in the study. There was a significant decrease in weight in the TRE (−0.94 kg; 95% CI, −1.68 to −0.20; P = .01), but no significant change in the CMT group (−0.68 kg; 95% CI, -1.41 to 0.05, P = .07) or between groups (−0.26 kg; 95% CI, −1.30 to 0.78; P = .63). In the in-person cohort (n = 25 TRE, n = 25 CMT), there was a significant within-group decrease in weight in the TRE group (−1.70 kg; 95% CI, −2.56 to −0.83; P < .001). There was also a significant difference in appendicular lean mass index between groups (−0.16 kg/m²; 95% CI, −0.27 to −0.05; P = .005). There were no significant changes in any of the other secondary outcomes within or between groups. There were no differences in estimated energy intake between groups.
Conclusions and Relevance  Time-restricted eating, in the absence of other interventions, is not more effective in weight loss than eating throughout the day.

Jag tror definitivt att det finns en poäng med dessa resultat, men vill betona några viktiga saker här:

Fasta kan ha många häftiga effekter för hälsan, vikten är inte det primära syftet med att fasta (Läs tidigare inlägg via taggarna fasta och periodisk fasta) . Vi pratar om saker som att förebygga cancer och effekter på kognitiv förmåga (dvs hjärnan). Dessutom ger fasta tarmvila och en paus även för andra organ, vilket är hälsosamt av många anledningar. Lyssna även på: https://4health.se/268-fasta-autofagi-hur-fasta-haller-dig-frisk-sa-funkar-det
Tidpunkten för fastan spelar roll. Vid korttidsfasta är det betydligt hälsosammare att fasta kväll/natt än morgon/dag. I den nya studien åt man merparten av maten tidigt på dagen, vilket är bra, men jag har ännu inte sett detaljer kring vad eller när resten av maten intogs. I den tidigare studien i år, åt man mellan klockan 12 och 20 i fastegruppen, vilket är alldeles för sent enligt mig.
Jag har länkat till en tredje studie nedan som tyder på att intaget av mat tidigare på dagen är fördelaktigt (man drar där slutsatsen att “High‐calorie breakfast with reduced intake at dinner is beneficial and might be a useful alternative for the management of obesity and metabolic syndrome.”)
Alla, och i synnerhet kvinnor i fertil ålder generellt och stressade/utmattade personer specifikt, mår inte bra av frekvent korttidsfasta. 90% av deltagarna i den nya studien är kvinnor (dock är flertalet troligen postmenopausala). Lyssna gärna på: https://4health.se/265-vulverine-jenny-koos-den-unika-kvinnokroppen-hormoner-stress-kost-traning-och-mycket-annat
För många är det hälsosammare att fasta längre men mer sällan. Längre fasta ger också andra effekter än kortare. Det är väldigt viktigt att skilja på fasta och fasta när vi drar slutsatser från dessa studier. Valter Longo har gjort väldigt häftiga studier på längre fasta som visar på fantastiska hälsoresultat (inklusive effekter på att reversera metabola problem som bukfetma och diabetes typ 2)
Den viktnedgång en del upplever av regelbunden korttidsfasta / litet ätfönster (i huvudsak män i min erfarenhet) kan även bero på att man får i sig mindre energi totalt. I denna senaste studie åt båda grupperna lika mycket energi
Annat att anmärka på här är att det var korta studier – endast 12 veckor. Inte säkert att alla effekter framträder på mindre än tre månader.
Den nya studien var en liten studie, man vill helst även se större studier innan man drar slutsatser. Den tidigare studien var något större, men fortfarande relativt liten.

Så vad skulle jag personligen dra för slutsatser av allt det här. Troligen att:

Viktnedgång bör inte vara huvudsyftet med att fasta
Det finns viss risk att förlora muskelmassa, tänk på att styrketräna och gärna relativt tungt för att förebygga detta. Man behöver inte överdriva proteinintaget, men det kan vara effektivt att inta merparten av dagens proteinintag vid en och samma måltid.
För många kan det vara hälsosammare att fasta mer sällan men längre, tex 4-5 dagar. Eller att använda sig av så kallad fasting mimicking diet, fastehärmande kost: https://4health.se/fasta-och-fasting-mimicking-diet
Om du korttidsfastar så förlägg ätandet tidigare på dagen och fastan till kväll/natt.

Missa inte nästa podcastavsnitt där Ida, som diagnostiserats med stadie-IV-cancer (dvs cancer som spritt sig med metastaser i kroppen) bekämpar cancern bl.a. med fasta i kombination med konventionell behandling. Där pratar vi också mer om forskning på fasta. Lyssna gärna också på avsnitt 268 om fasta.

https://www.sciencedaily.com/releases/2020/11/201109074119.htm

https://jamanetwork.com/journals/jamainternalmedicine/article-abstract/2771095

https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1002/oby.20460

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ny-forskning-periodisk-fasta-fungerar-inte-for-viktminskning

Barn som får antibiotika drabbas oftare av övervikt / fetma

12 maj, 2020 av Anna Sparre @ 4health.se 3 Comments

Det är framförallt djurstudier som hittills visat att störningar i tarmfloran leder till metabola störningar, och bl.a. kan bidra till fetma och diabetes. En ny studie visar att barn som behandlas med antibiotika under sitt första levnadsår oftare har en störd tarmflora, har mer kroppsfett och oftare drabbas av fetma.

Ur studien:

In animal studies early life antibiotic exposure causes metabolic abnormalities including obesity through microbiota disruption, but evidence from human studies is scarce. We examined involvement of gut microbiota in the associations between infant antibiotic exposure and childhood adiposity.
Infant antibiotic exposure in the first year of life was ascertained using parental reports during interviewer-administered questionnaires. Primary outcomes were childhood obesity [body mass index (BMI) z-score > 95th percentile] and adiposity [abdominal circumference (AC) and skinfold (triceps + subscapular (SST)) measurements] determined from ages 15–60 months. At age 24 months, when the gut microbiota are more stable, stool samples (n = 392) were collected for the gut microbiota profiling using co-abundancy networks. Associations of antibiotic exposure with obesity and adiposity (n = 1016) were assessed using multiple logistic and linear mixed effects regressions. Key bacteria associated with antibiotics exposure were identified by partial redundancy analysis and multivariate association with linear models.
Antibiotic exposure was reported in 38% of study infants. In a fully adjusted model, a higher odds of obesity from 15–60 months of age was observed for any antibiotic exposure [OR(95% CI) = 1.45(1.001, 2.14)] and exposure to ≥3 courses of antibiotics [2.78(1.12, 6.87)]. For continuous adiposity indicators, any antibiotic exposure was associated with higher BMI z-score in boys [β = 0.15(0.01, 0.28)] but not girls [β = −0.04(−0.19, 0.11)] (P interaction = 0.026). Similarly, exposure to ≥3 courses of antibiotics was associated with higher AC in boys [1.15(0.05, 2.26) cm] but not girls [0.57(−1.32, 2.45) cm] (P interaction not significant). Repeated exposure to antibiotics was associated with a significant reduction (FDR-corrected P values < 0.05) in a microbial co-abundant group (CAG) represented by Eubacterium hallii, whose proportion was negatively correlated with childhood adiposity. Meanwhile, a CAG represented by Tyzzerella 4 was positively correlated with the repeated use of antibiotics and childhood adiposity.
Infant antibiotic exposure was associated with disruption of the gut microbiota and the higher risks of childhood obesity and increased adiposity.

https://www.nature.com/articles/s41366-020-0572-0

Studie: Stressätande ger övervikt pga förändrat insulinsvar i hjärnan

20 april, 2020 av Anna Sparre @ 4health.se Leave a Comment

En relativt ny studie visar att det under tider av stress kan vara viktigare än någonsin att se över vad du äter. Trots detta gör många tvärtom – slarvar mer med maten vid stress.

Forskarna upptäckte en nyckelväg i hjärnan som stimulerar både ökat kaloriintag och ökad energilagring under stress.

Med hjälp av en djurmodell fann forskarna att möss exponerade för kronisk stress ökade betydligt mer vikt än möss som äter samma diet i en stressfri atmosfär. Författarna spekulerar i att denna stressinducerade viktökning beror på en molekyl i hjärnan som kallas neuropeptid Y (NPY), som kontrollerar “stressätande”.

Vid analys av neuronerna i mössens amygdala (nervcellerna i hjärnans alltså 🙂 ) upptäckte forskarna att NPY-neuronerna har receptorer för insulin och att denna NPY-väg uppregleras av stress. De fann att stress ökar insulin i nervceller, vilket med tiden gör att de blir insulinresistenta. När neuronerna blir resistenta mot insulin ökar NPY-nivåerna ytterligare i nervcellerna vilket leder till ökat energiintag och inlagring. Omvänt, när forskarna stängde av produktionen av NPY i amygdala hos mössen, fann de att viktökningen minskades avsevärt.

Det du äter, och hur mycket du äter, under stress är alltså viktigare än någonsin. Studien visar att kronisk stress kan orsaka neuroner att bli resistenta mot insulin, producera mer NPY och i slutändan stimulera ökad viktökning. Författarna drog slutsatsen att “it is the diminished insulin signaling capacity on central amygdala NYP neurons under combined stress [..] conditions that leads to exaggerated development of obesity”.

Central amygdala NPY neurons control feeding
Stress combined with a high-caloric diet increases NPY expression in the central amygdala•
Insulin controls NPY expression in central amygdala neurons•
Stress combined with a high-caloric diet causes insulin resistance in central amygdala

“Neuropeptide Y (NPY) exerts a powerful orexigenic effect in the hypothalamus. However, extra-hypothalamic nuclei also produce NPY, but its influence on energy homeostasis is unclear. Here we uncover a previously unknown feeding stimulatory pathway that is activated under conditions of stress in combination with calorie-dense food; NPY neurons in the central amygdalaare responsible for an exacerbated response to a combined stress and high-fat-diet intervention. Central amygdala NPY neuron-specific Npy overexpression mimics the obese phenotype seen in a combined stress and high-fat-diet model, which is prevented by the selective ablation of Npy. Using food intake and energy expenditure as readouts, we demonstrate that selective activation of central amygdala NPY neurons results in increased food intake and decreased energy expenditure. Mechanistically, it is the diminished insulin signaling capacity on central amygdala NPY neurons under combined stress and high-fat-diet conditions that leads to the exaggerated development of obesity.”

https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1550413119301858

Ämnen i äpplen kan öka din fettförbränning och stimulera det hälsosamma bruna fettet

10 mars, 2020 av Anna Sparre @ 4health.se Leave a Comment

Ett äpple om dagen håller läkaren borta (an apple a day keeps the doctor away), åtminstone enligt en ny studie som visar att äppelpolyfenoler ökar aktiviteten av 5′-adenosinmonofosfataktiverat proteinkinas (AMPK).

Aktivering av AMPK kan vara ett bra sätt att gå ner i vikt, balansera blodfetter, öka fettförbränning och hålla blodsockret i schack.

AMPK är en sensor för adenosinnukleotidnivåer. I grund och botten övervakar den energitillgång och aktiveras när ATP-produktionen (cellenergi) minskar. Eftersom AMPK hämmar fettsyrasyntes, dvs bildning av fett, och ökar fettförbränningen, undersöker forskarna det som en möjlig väg för viktminskning. AMPK påverkar också enzymet HMG Co-A-reduktas, vilket påverkar kolesterolsyntesen.

Träning är ett sätt att öka AMPK, enligt studier. Det finns också olika fytokemikalier som kan öka AMPK, bl.a. polyfenoler i grönt te. I den här studien användes polyfenoler från äpple. Man undersökte hur äppelpolyfenolerna påverkar stumlering av brunt fett och den process som kallas “beiging” som vi bl.a. pratat om med Deanna Minich i podcasten med henne.

Resultatet av studien visar att polyfenoler i äpplen kan öka insulinkänslighet och minska kroppsfett.

“Dietary apple polyphenols promote fat browning in high-fat diet-induced obese mice through activation of adenosine monophosphate-activated protein kinase”
“BACKGROUND: Promoting brown and beige adipogenesis contributes to adaptive thermogenesis, which provides a defense against obesity and related disorders. Apple polyphenols (APs) play a significant role in treating variety of metabolic diseases. This study was conducted to determine the effects of APs on the development of brown and beige adipocytes and thermogenesis and investigate whether these effects are mediated by adenosine monophosphate-activated protein kinase (AMPK). High-fat diet (HFD)-induced obese mice and differentiated 3T3-L1 adipocytes were subjected to APs treatment. The thermogenic program and associated regulatory factors, and the involvement of AMPKα was assessed.
RESULTS: Dietary APs supplementation reduced adiposity and improved insulin sensitivity in HFD-induced obese mice. Moreover, APs increased the oxygen consumption and heat production and decreased respiratory exchange ratio, which were accompanied by the upregulation of thermogenic genes expression and the activation of AMPKα in brown fat and inguinal white fat. Further, APs treatment directly increased expression of brown adipogenic markers and induced phosphorylation of AMPKα in differentiated 3T3-L1 adipocytes, whereas the beneficial effects of APs were reversed by AMPK inhibition.
CONCLUSION: Our results provide new insights into the function of APs in regulating brown/beige adipogenesis and adaptive thermogenesis and suggest the potential application of APs in the prevention and therapeutics of obesity and associated metabolic diseases.”

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/31916584

Studie: Ät som man gjorde i Japan för 45 år sedan – ät syrade grönsaker, havsmat och undvik socker, juice etc

25 februari, 2020 av Anna Sparre @ 4health.se Leave a Comment

Traditionell japansk kost från 1975 har i studier på både människor och möss visat sig kunna motverka fetma och förbättra hälsan.

Japansk mat som var typisk för 45 år sedan, 1975, visade sig ge försöksmöss halverad bukfetma jämfört med maten som japaner äter nu. Mössen hade betydligt mindre risk för diabetes och fettlever, de var piggare i huvudet och levde 20 procent längre. Nu är möss inte gjorda för människomat, men även en uppföljande studie på människor visar liknande resultat. Först testades kosten på ett 30-tal överviktiga försökspersoner och sedan lika många normalviktiga.

Personerna i studien fick färdiga maträtter hemkörda. De som åt 1975-maten tappade mellan tre och sex kilo i vikt. Dessutom förbättrades blodsockernivåerna, kolesterolnivåerna förbättrades så att HDL ökade och LDL minskade. Även tarmfloran påverkades positivt.

1975 var kosten betydligt mer varierad än idag, med mycket grönsaker, frukt, syrade grönsaker och havsmat som alger och fisk. På den tiden dracks dessutom knappt någon läsk och juice.

“In our previous study, the health benefits of the 1975 Japanese diet were shown to be the highest, since the diet suppressed visceral and liver fat accumulation, and hyperglycemia. In addition, the 1975 Japanese diet promoted maintenance of learning memory ability and a lengthened life span. However, the effect of the 1975 Japanese diet has not been ascertained in humans. In the current study, a diet with the characteristics of the 1975 Japanese diet was prepared to examine if this diet is beneficial for human health. The purpose of this randomized controlled trial was to determine effects of the 1975 Japanese diet (JD) in comparison with a modern Japanese diet (MD). Subjects aged 20~29 years old were randomly assigned to the MD (n=16) and JD (n=16) groups. Each subject consumed the diet three times a day for 28 days. Changes in physical conditions, including body composition and blood biochemistry, from before to after the study period were evaluated. As a result, body weight (p < 0.05), body fat percentage (p < 0.05), body fat mass (p < 0.05), serum triglyceride level (p < 0.05), and serum low-density lipoprotein cholesterol level (p < 0.05) were significantly decreased and serum high-density lipoprotein cholesterol (p < 0.05) and serum magnesium levels (p < 0.05) were significantly increased in JD group. These results showed that a diet with the characteristics of the 1975 Japanese diet has a beneficial effect on lipid metabolic parameters.“

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29710042

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26431631

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7406375

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Vikt

Rätt tid på dygnet för bäst fettförbränning vid träning

Forskning: Kvalitet och riktiga råvaror viktigare för viktnedgång än både kalorier och fördelning av kolhydrater och fett

Hur du höjer ett lågt testosteron – Manlig hälsa i en modern värld