fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: processad mat

Forskarna: Sätt varningstext på processad mat!

av Leave a Comment

Nu måste världen ta krafttag mot ohälsosam ultraprocessad mat, och föra en liknande kampanj mot den som man gjort mot tobak, betonar fyra forskare i en debattartikel.

“Maten” (som inte bör anses vara mat) utsätter miljarder människor på jorden för ökad risk för diabetes typ 2, hjärtkärlsjukdomar, stroke, depression och död. Forskarna vill därför se tydliga varningar på framsidan av dessa matförpackningar.

Branschorganisationen Livsmedelsföretagen motsätter sig varningsmärkning av mat och menar att industriprocessad mat inte behöver vara onyttig.

Forskarna skriver I artikeln “Warning: ultra-processed’ — A call for warnings on foods that aren’t really foods” bl.a.:

  • It’s high time that consumers had the opportunity to see ultra-processed foods for what they are: foods that are not real foods, containing nutrients but not real nutrition
  • The health harms of ultra-processed foods are well documented, but consumers are not informed or warned about these risks.
  • Government action and public education should articulate that diets high in ultra-processed foods are harmful, and policies should aim to reduce that harm.
  • Introducing warnings as part of existing or new front-of-package nutrient labels on food packages would specifically identify ultra-processed foods and give consumers important information at the point of purchase.
  • Tobacco-style campaigns on the harms of ultra-processed foods might help to avert the looming threat to consumers’ health by quickly building their awareness.

Mer om processad mat här: https://4health.se/?s=processad+mat och https://4health.se/fetmaforskaren-dr-giles-yeo-forklarar-ett-par-av-problemen-med-kaloriraknande

https://gh.bmj.com/content/6/12/e007240

https://sverigesradio.se/artikel/forskare-vill-se-varningstext-pa-processad-mat

Forskning: Mjölk, gluten, och processad mat till små barn ökar risken för autoimmuna sjukdomar

av 7 Comments

Om man väntar med att introducera gluten och komjölk till små barn så minskar risken för dem att drabbas av diabetes typ 1 och andra autoimmuna sjukdomar senare i livet. Detta visar en ny metaanalys från Karolinska. Samma analys visar också att man bör undvika att ge bebisar / små barn en stor andel kolhydrater och chark och korv mm.

Olika kostfaktorer har kopplats till utvecklandet av typ 1-diabetes, men trots mycket forskning har man inte riktigt slagit fast några samband. En metaanalys innebär att man sammanställer forskning som gjorts på ämnet. För att få en övergripande och uppdaterad bild av kunskapsläget har forskare sammanställt tillgänglig forskning kring kost och risken att utveckla typ 1-diabetes.

5 935 vetenskapliga artiklar identifierades relaterade till kost och typ 1-diabetes eller autoimmunitet. Av dessa var 96 av tillräckligt hög kvalitet. Totalt omfattades 26 kostfaktorer relaterade till amning, ålder vid introduktion samt exponering under fosterstadiet, spädbarnsåldern eller barndomen.

Den starkaste evidensen fanns för en skyddande effekt av en längre periods amning samt senare introduktion av gluten och komjölk. Högre intag av mjölk, nitrit (finns i processade köttprodukter som chark och korv) och kolhydrater under barndomen var förknippade med ökad risk för typ 1-diabetes. Amning verkar skydda genom gynnsamma effekter på tarmflora och immunsvar, samt för att längre amningsperiod innebär senare introduktion av andra kostfaktorer som skulle kunna trigga en autoimmun reaktion.

Sverige hör till länderna med högst förekomst av typ 1-diabetes (autoimmun diabets) i världen, och risken att insjukna har ökat under de senaste decennierna. Studien talar för att kosten, särskilt under första levnadsåret, skulle kunna påverka risken för typ 1-diabetes.

Mer om mat för barn via taggen barn: https://4health.se/tag/barn och i podcasten:

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34656932/

https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/nya-ron/2021/12/kostfaktorer-under-forsta-levnadsaret-kopplades-till-risk-for-typ-1-diabetes/

Studie: Processad mat ger viktuppgång, medan oprocessad kan ge viktnedgång

av Leave a Comment

Att så kallad ultraprocessad mat leder till sjuklig fetma, har aldrig riktigt bevisats i en tydligt utformad studie med just detta syfte. Men i en ny studie från NIH, National Institute of Health, i USA ser forskarna nu ett tydligt samband mellan viktuppgång och processad mat.

20 stycken friska volontärer lades in på en klinik i Washington DC och fick under en månad äta två olika dieter med samma näringsvärde.

Dieten med oprocessad mat innehöll ren eller minimalt processad mat som grönsaker, frukt, gryn och kött. Efter två veckor bytte deltagarna till en kost med ultraprocessad mat, det vill säga mat där ingredienserna tillverkats industriellt och blivit förbehandlade på kemiskt eller mekaniskt vis, till exempel kycklingnuggets, hamburgare, chips och cornflakes. Utöver grundmåltiderna hade deltagarna även tillgång till ultraprocessade eller oprocessade snacks, beroende på vilken diet de åt för tillfället.

Försökspersonerna tyckte att båda dieterna smakade lika gott vilket kunde utesluta smakpreferens som en faktor.

Under studien såg man att när deltagarna åt ultraprocessad mat åt de mer energi. De satte då i genomsnitt i sig 508 kalorier mer per dag och ökade i vikt i snitt 1 kilo under två veckor. När de åt den oprocessade maten minskade de istället vikt med ca 1 kilo.

Tidigare har diskussionerna handlat om att det är det är kombinationen av salt, socker och fett i ultraprocessad mat som leder till viktökning. Men eftersom näringsvärdet i grundmåltiderna i den här studien var detsamma, kunde man istället se att det var det ökade intaget av mat som ledde till viktökningen. Forskarna la även märke till att de som åt ultraprocessad mat åt snabbare. Enligt en av författarna till studien skulle det delvis kunna ha att göra med konsistensen på ultraprocessad mat som gör att du äter den fortare. Om du äter väldigt snabbt kanske magen inte hinner signalera till hjärnan att den är mätt. När det händer är det lätt att överäta.

Man känner igen ultraprocessade livsmedel på att de ofta har en lång innehållsförteckning. Maten behandlas för att hålla längre eller för att du ska kunna tillaga den snabbt, vilket gör att näringsämnen och fibrer försvinner.  Ultraprocessade livsmedel definieras i studien som livsmedel huvudsakligen baserade på beståndsdelar utvunna ur olika råvaror som kombinerats ihop. Livsmedel som forskarna klassificerade som ultra-processade var tex sötade frukostflingor, muffins, margarin, ravioli, kakor, vitt bröd, industriellt bearbetat kött, potatismos, och fiberberikad lemonad.

Oprocessade livsmedel definieras strikt som ätliga delar av växter eller djur, svampar, alger och vatten som endast plockats, samlats eller slaktats. I studien har oprocessade livsmedel som färsk frukt, grönsaker, obearbetade nötter och fröer blandats med processade livsmedel som tex olivolja, kött (ugnsbakat) och kokt bulgur.

”

  • 20 inpatient adults received ultra-processed and unprocessed diets for 14 days each
  • Diets were matched for presented calories, sugar, fat, fiber, and macronutrients
  • Ad libitum intake was ∼500 kcal/day more on the ultra-processed versus unprocessed diet
  • Body weight changes were highly correlated with diet differences in energy intake

Summary

We investigated whether ultra-processed foods affect energy intake in 20 weight-stable adults, aged (mean ± SE) 31.2 ± 1.6 years and BMI = 27 ± 1.5 kg/m2. Subjects were admitted to the NIH Clinical Center and randomized to receive either ultra-processed or unprocessed diets for 2 weeks immediately followed by the alternate diet for 2 weeks. Meals were designed to be matched for presented calories, energy density, macronutrients, sugar, sodium, and fiber. Subjects were instructed to consume as much or as little as desired. Energy intake was greater during the ultra-processed diet (508 ± 106 kcal/day; p = 0.0001), with increased consumption of carbohydrate (280 ± 54 kcal/day; p < 0.0001) and fat (230 ± 53 kcal/day; p = 0.0004), but not protein (−2 ± 12 kcal/day; p = 0.85). Weight changes were highly correlated with energy intake (r = 0.8, p < 0.0001), with participants gaining 0.9 ± 0.3 kg (p = 0.009) during the ultra-processed diet and losing 0.9 ± 0.3 kg (p = 0.007) during the unprocessed diet. Limiting consumption of ultra-processed foods may be an effective strategy for obesity prevention and treatment.”

https://www.cell.com/cell-metabolism/fulltext/S1550-4131(19)30248-7

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/processad-mat-kopplas-for-forsta-gangen-till-okad-fetma

Studie: Oprocessad mat och Fettrik kost ger viktnedgång och förbättrar blodmarkörer

av 2 Comments

Personer som åt högfettskost minskade rejält i fettprocent och förbättrade även sina riskmarkörer för hjärtsjukdom. Som vanligt alltså 🙂
Före årsskiftet kom en studie där en högfettskost jämfördes med en mer kolhydratrik kost.
Det som var intressant att se var att högfettsgruppen gick ner i genomsnitt 12 kg utan att reducera energiintaget. Viktnedgången skedde också till stor del som reducering av fettprocent. Muskelmassan bevarades bättre än vid traditionell svältbantning.
Både bukfetma och fettet kring organen minskade rejält.

Högfettsgruppen åt så mycket som 73% av energin från fett. Fettet skulle vara så oprocessat fett som möjligt och i huvudsak mättat fett (samt en hel del enkelomättat), inklusive avokado, smör, kallpressad olivolja, kokosolja, nötter och grädde. Fleromättat fett begränsades.

Även gruppen som åt mer traditionellt gick ner i vikt. Fokus i den gruppen var dock också på oprocessad mat och kolhydraterna var av “långsam” natur. En intressant skillnad är att personer på högfettskost visade sig ta längre tid på sig innan viktnedgången börjar ske, medan kosten med mindre fett fick effekt mer direkt (men det är ju inte säkert så hållbart) Det visar också att studier som jämför olika sorters kost för viktnedgång bör pågå längre tid för att inte ge ett missvisande resultat.

Det verkar alltså också som att “whole foods”, alltså riktig oprocessad mat, kan ge hälsofördelar och viktnedgång oavsett fördelning av makronäringsämnen. Som vanligt är alltså det viktigaste att skippa mjöl och socker…

http://ajcn.nutrition.org/content/early/2016/11/30/ajcn.115.123463.abstract

http://www.divergent.no/2016/12/02/ny-studie-avliver-myten-om-mettet-fett-og-helsefare/

Vecka 4 – del 6: Mättnad & aptit

av

Ja, vad är det egentligen som styr vår aptit och våra mättnadskänslor? Det enkla svaret är att det är massor med hormoner och signalsubstanser.

 

Först och främst så finns det en skillnad på hunger och sug. Är man hungrig så kan man tänka sig att äta riktig mat som t.ex. fisk med broccoli och smält smör. Är man sugen så är det något kolhydratrikt man är ute efter, t.ex. en smörgås eller något sött. Givetvis ska man äta när man är hungrig, och så länge man äter mat som vi är gjorda för att äta (och inte är extremt överviktiga – mer om det nedan) så fungerar aptit- och mättnadssignalerna bra. Det är suget vi vill undvika.

 

Protein är det energiämne som mättar bäst under måltiden. Det är stora komplexa molekyler som tar tid och energi för kroppen att bryta ner. Kolhydrater mättar bra för stunden, bl.a. genom att stimulera insulin och serotonin, medan fett mättar i längden genom att det fördröjer magsäckstömningen. Fiberrik mat som grönsaker hjälper också till att mätta för stunden.

Söt smak stimulerar aptiten och har under evolutionen betytt ”ofarligt” och ”passa på att äta”.

 

Aptit och mättnad regleras av många signalämnen. Några av de viktigaste hormonerna är ghrelin, leptin, insulin och ett antal signalsubstanser i hjärnan.

 

Ghrelin ger glupsk hunger när magen blir tom. Undvik alltså att bli vrålhungrig, annars är det lätt att du blir så hungrig att du överäter.

 

Leptin är ett långsiktigt ”fetthormon” som ger mättnad. Hormonnivån ökar om man går upp i vikt eftersom den ökade fettväven ökar utsöndringen. Dvs. pendlar man ca 1-2 kg i vikt, vilket är normalt, så blir man mätt snabbare om man lagt på sig ett kilo. Dock kan riktigt överviktiga personer till slut bli leptinresistenta eftersom systemet slits ut. I sådana fall måste man lära sig vilka mängder man kan äta. Leptinet har också en stark koppling till insulinet, men det är lite överkurs just nu.

 

Insulin stimuleras av kolhydrater och ger en kortsiktig mättnad. Dock signalerar insulinet till cellerna att ta hand om blodsockret, och det sjunkande blodsockret leder då till ett ökat sug efter mat.

 

I hjärnan finns det många olika signaler som talar om när man ska äta. Framför allt styrs mättnaden av protein och fett. Det finns dock ett antal signaler om sug och hunger som ökar vid andra obalanser än just matintaget, såsom sömnbrist, näringsbrist eller depression. Även stillasittande kan öka aptiten eftersom kroppen tror att något är fel och vill uppmana dig att ”gå ut och samla mat”.

 

Det är alltså ett komplext system som reglerar vår aptit. Många faktorer påverkar, men några generella riktlinjer är att minska på kolhydraterna för att undvika blodsockersvängningar, undvika att magsäcken blir helt tom, t.ex. genom att öka fettintaget (fett ligger kvar länge i magsäcken), samt att försöka hitta en balans med både kost, sömn, träning och andra faktorer i ditt liv.

 

Ur ett mättnadsperspektiv vill du alltså se till att din måltid innehåller protein och grönsaker som mättar för stunden, och fett som mättar i längden. Dessutom vill du undvika för mycket och snabba/processade kolhydrater som stimulerar insulin och därmed fettinlagring och ett sjunkande blodsocker. Du vill även undvika sådant som smakar sött eftersom det stimulerar aptit och sug.

Tänk också på att du kan uppleva ungefär samma tillfredsställelse av fett som av socker och andra kolhydrater eftersom de båda stimulerar belöningshormonet serotonin.

 

 

 

 

Ju fler snabbmatsställen till/från jobbet – ju mer övervikt

av Leave a Comment

Processad mat a la Mc Donalds och liknande är som du som läsare troligen redan förstått det värsta för både hälsa och vikt. Så inte helt oväntat visar en ny studie att tillgängligheten på snabbmatsställen påverkar din vikt/ ditt BMI.

“Significant results were found between BMI and the availability of food stores around residential neighborhoods and the commuting corridor, adjusted for individual-level factors.”

Tidigare studier har visat att antalet snabbmatställen som finns runt bostaden påverkar BMI för dem som bor där – ju fler desto högre BMI. Men i den här studien av närmare 800 personer i New Orleans inkluderade forskarna också antalet snabbmatsställen inom 1 kilometers avstånd från vägen till och från jobbet. De de såg ett direkt samband – för varje extra sådant matställe ökade BMI:t enligt statistiken.

I studien korrigerade forskarna för socioekonomiska faktorer som inkomst, ålder, typ av bostadsområde och liknande, och såg att sambandet till antalet snabbmatsställen var tydligt.

Det är också så att den sortens matställen är vanligare där det bor och rör sig fler lågutbildade och låginkomsttagare.

Fler bra anledningar att bo på landet 🙂 Jag måste köra bil 20 minuter för att komma till närmaste snabbmat 😀

Ps. Favoritbild i repris i inlägget 🙂

https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0219365

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7276255

Ny studie styrker vikten av grönsaker till maten (tex på julbordet :) ) – för tarmflora och tarmslemhinna

av 2 Comments

En ny studie visar att en fiberlös kost ger sämre tarmslemhinna och sämre skydd mot oönskade bakterier. I studien har forskare studerat hur tarmarna hos möss reagerar på en fiberlös kost.

Nu ska jag börja med att säga att den här studien är gjord på möss. Möss är ju, trots att de genetiskt är lika människor, gjorda för en annan sorts kost än oss, så därför ska man inte vara för snabb med att dra för stora slutsatser. Men att se till att ha grönsaker/fibrer till maten är ju visat viktigt även i studier på människor, så det kan anses relativt ofarligt 😉

Forskarna jämförde möss som fick en fiberrik diet med möss som fick en västerländsk diet. De möss som fick en västerländsk kost med mycket socker och mer fett fick högt blodsocker och gick upp mer i vikt. Men forskarna studerade särskilt vad som hände med slemlagret i tarmen vid en fiberlös kost.

Tidigare forskning har visat att personer som äter en fiberfattig kost är känsligare för infektioner. Forskarna upptäckte att de möss som inte fick fibrer i kosten fick problem med det skyddande slemskiktet i tarmen. Det växte långsammare och det blev lättare för bakterier att växa till sig i tarmen.

När forskarna sen testade att ta tarmbakterier från de möss som fått den fiberrika kosten för att behandla mössen som fått den västerländska fiberfattiga (transplantation av mikrobiota alltså), såg de att det faktiskt påverkade det skyddande slemlagret positivt. Det här ger alltså belägg för att en fiberrik kost kan bidra till en tarmflora som stärker slemlagret.

Forskarna testade även tillskott av inulin (en sorts fibrer), samt tillskott av en sorts bifidobakterier, vilket också påverkade tarmhälsan positivt.

Det krävs mer forskning för att komma fram till om resultaten är relevanta för oss människor.

Forskarna hänvisar till att vi i västvärlden har mer problem med inflammatoriska tarmsjukdomar. Om man tittar på hur kosten i Sverige har förändrats så äter vi mer processad mat, mer snabba kolhydrater, mer fett (av sämre kvalitet lägger jag till) och mindre fibrer. Man ser också ökningar av autoimmuna sjukdomar, ökningar i inflammatoriska sjukdomar och ämnesomsättningsrelaterade sjukdomar.

Kom du ihåg grönsaker på julbordet i år? 🙂

Ur studien:

“•Western style diet impairs penetrability and growth of the colonic mucus layer in mice
Mucus defects are accompanied by distinct alterations in microbiota composition
•Microbiota transplant from chow-fed mice prevents mucus aberrations in mice fed a WSD
•Mucus aberrations can be prevented by Bifidobacterium longum and inulin treatment

Summary
Diet strongly affects gut microbiota composition, and gut bacteria can influence the colonic mucus layer, a physical barrier that separates trillions of gut bacteria from the host. However, the interplay between a Western style diet (WSD), gut microbiota composition, and the intestinal mucus layer is less clear. Here we show that mice fed a WSD have an altered colonic microbiota composition that causes increased penetrability and a reduced growth rate of the inner mucus layer. Both barrier defects can be prevented by transplanting microbiota from chow-fed mice. In addition, we found that administration of Bifidobacterium longum was sufficient to restore mucus growth, whereas administration of the fiber inulin prevented increased mucus penetrability in WSD-fed mice. We hypothesize that the presence of distinct bacteria is crucial for proper mucus function. If confirmed in humans, these findings may help to better understand diseases with an affected mucus layer, such as ulcerative colitis.”

Mer om tarmflora hittar du via via taggen microbiome

http://www.cell.com/cell-host-microbe/fulltext/S1931-3128(17)30498-5

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/fet-mat-gav-samre-skydd-mot-bakterier

Depression och inflammation

av 2 Comments

Vi har tidigare pratat om kopplingen tarm – inflammation – depression i podcasten och det finns även skrivna inlägg här på sidan bl.a. via taggen microbiome . Läs också mer genom att söka på depression här på 4health.se

Och nu testar man detta vidare genom att i studier undersöka om en depression kan behandlas på samma sätt som en inflammation. Deprimerade personer behandlas då med antiinflammatoriska läkemedel.

Forskare har sett ett samband mellan att ha ett aktiverat immunförsvar och att drabbas av en depression. En anledning kan vara att patienten har ett aktiverat immunförsvar/ ökad inflammation på grund av exempelvis långvarig stress. Detta har tidigare visat sig spela roll för risken att drabbas av en depression.

Genom att behandla deprimerade patienter som har ett aktiverat immunförsvar med både antiinflammatoriska läkemedel och antidepressiva vill man försöka nå dem som inte blir bättre av de läkemedel som finns i dag.

En annan väg att gå är ju att titta på orsaken till inflammationen. Är det en inflammationsframkallande kost full med spannmål och socker och andra processade kolhydrater? Ett för högt intag av dåliga oljor? En autoimmun sjukdom? Dålig tarmflora? Lyssna gärna på avsnitt 143 av podcasten https://4health.se/143-inflammation-sa-lever-du-antiinflammatoriskt

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=6822182&autoplay=true#

Betande köttdjur förbättrar klimatet

av 4 Comments

Kött från betande djur är klimatsmartare än sojakorven och kycklingen. Nya rön som visar betesmarkernas stora förmåga att binda kol, vänder upp och ner på tidigare uppfattningar om våra livsmedels klimatpåverkan. Det är bättre för klimatet med fler betande köttdjur. En satsning på fler idisslare och betesmarker är därför viktigt för det fortsatta klimatarbetet. Så skriver bonden och författaren Gunnar Rundgren och journalisten Ann-Helen Meyer von Bremen i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Matens klimatpåverkan är betydligt mer komplicerad än vad debatten ofta gör gällande. Vad vi väljer att äta påverkar givetvis våra utsläpp av växthusgaser, men också hur vi odlar och föder upp råvarorna spelar en stor roll. Hur vi förädlar, distribuerar, handlar och tillagar vår mat har också en mycket stor betydelse eftersom cirka hälften av matens klimatpåverkan finns i leden efter bondens gård.

Livscykelanalyser av enskilda livsmedel räknar i princip aldrig med den påverkan som sker efter bondgården. Inte heller tar man hänsyn till de komplexa biologiska systemen eller effekter på konsumtion och handel, det skulle helt enkelt bli ohanterligt. Men snäva beräkningar gör att vi riskerar att missa viktiga sammanhang och fatta felaktiga beslut.

Ny forskning visar att betesmarker har kapacitet att lagra betydligt mera kol än vad man tidigare förstått. En sammanställning av olika forskningsresultat gjord av EPOK på Sveriges Lantbruksuniversitet visar att betesmarker kan binda runt 350 kilo kol per hektar och år, om de sköts på rätt sätt. Det innebär att världens betesmarker skulle kunna binda cirka 3 miljarder ton koldioxid per år, viket motsvarar alla metangasutsläpp från idisslarna.

En nyligen publicerad artikel i den vetenskapliga tidningen Biogeosciences, redogör för en nioårig studie av gräsmarker i Skottland som betats av kvigor och får. Där har marken bundit 8 ton koldioxid per hektar och år. Detta uppväger mer än väl alla utsläpp av lustgas och metan från de djur som betat marken och ätit gräs som skördats. När alla flöden räknades in var det en nettobindning på 1,8 ton koldioxidekvivalenter per hektar och år.

Forskning från en gård i Ungern som redovisas i tidningen Agriculture, Ecosystems & Environment, visar också att bete under perioden maj-december fungerar som en sänka för växthusgaser. Under vintern när man utfodrade korna med skördat gräs blev det däremot nettoutsläpp. På årsbasis blev det balans mellan utsläpp av växthusgaser och bindning av kol i marken och gården blev klimatneutral. Detta exempel motsvarar ganska väl hur svensk betesbaserad köttproduktion ofta ser ut.

Dessa forskningsrapporter visar att betesbaserad köttproduktion kan ge neutrala eller till och med negativa växthusgasutsläpp. I båda fallen hade också betesmarkerna använts länge, vilket visar att kolbindning kan fortgå under lång tid, något som också stöds av annan forskning.

I Sverige har vi låtit större delen av våra betesmarker växa igen, de utgör numera endast 450 000 hektar, bara en fjärdedel av de ängar och hagmarker som fanns för 150 år sedan. Får, dikor och ungdjur från mjölkproduktionen är de som betar de återstående hagarna. Mjölkkorna blir allt är färre och betar allt mindre arealer, i stället äter de mer odlat gräs, spannmål och proteinväxter för att kunna mjölka mera.

Det bästa alternativet till intensivuppfött nötkött är inte kyckling eller sojaproteiner, utan naturbeteskött. Det bästa alternativet till en intensifierad mjölkproduktion är inte havredryck eller läsk utan betesbaserad mjölk. De betande djuren ger oss de enda viktiga livsmedel som kan vara klimatneutrala eller till och med ha en positiv effekt på klimatet. Att återupprätta betesdriften och kraftigt öka betesmarkerna skulle även gynna den biologiska mångfalden och det rika odlingslandskapet, två andra viktiga nationella miljömål. Betesdrift är också bra för djurens välbefinnande.

Det finns därför all anledning att stimulera betesbaserad köttuppfödning och mejeriproduktion i stället för att som i dag, öka industrialiseringen inom animalieproduktionen. En utökad betesbaserad produktion skulle sannolikt medge en konsumtion av får och nötkött som är i nivå med dagens. Däremot är det svårt att se hur nuvarande konsumtion av intensivt uppfödd kyckling och gris, samt hårdprocessad färdigmat rimmar med ambitionen att minska matens klimatpåverkan.

Vi behöver bromsa utvecklingen av en allt mer industrialiserad, globaliserad livsmedelskedja som bygger på stora insatser av fossil energi i form av konstgödsel, transporter, kylkedjor och så vidare. Det är här vi har de stora klimatbovarna, inte ute i hagen.

Så välj naturbeteskött!!!

Mer på ämnet kan du bl.a. läsa i inlägget https://4health.se/jordbruket-–-det-storsta-hotet-mot-var-planet och via taggen miljö. Läs också köttguiden

https://www.svd.se/battre-for-klimatet-med-fler-betande-kottdjur

Maten under evolutionen varierade från köttätare till vegetarianer

av Leave a Comment

Ullhårig noshörning och mufflonfår i Belgien. Vegetariskt i Spanien. Så olika såg neandertalarnas dieter ut, enligt en ny studie.

Genom att studera DNA i tandsten funna på fem olika kranier från neandertalare, har forskarna mer detaljerat än tidigare kunnat se vad som stått på menyn för neandertalarna i två olika områdena i Europa. Och det visar sig att det skiljer sig ganska mycket åt.

Neandertalarna som bodde i det som i dag är Beligen åt kött från bland annat mufflonfår och ullhårig noshörning. Neandertalarna i Spanien åt en vegetarisk kost med svamp, pinjenötter och mossa, vilket tyder på att de samlade mat i skogen. Att neandertalarna åt så pass olika mat indikerar att de kunde anpassa sig efter olika förutsättningar i omgivningarna

Ett annat DNA-fynd i den nya studien tyder på att neandertalarna kan ha självmedicinerat. Man har nämligen hittat spår från ett träd som innehåller salicylsyra, det aktiva ämnet som i dag finns i den smärtstillande medicinen aspirin, och penicilliummögel, ursprunget till penicillinet, i en av neandertalarnas tänder. Samma kranium visar att individen lidit av mag- och tandinfektion. Huruvida individen medvetet stoppat i sig ämnena för att lindra smärta är dock omöjligt att fastslå utan fler fynd.

Tänder är en fantastisk tidskapsel för biologisk information som inte bara fångar direkta bevis för vilken mat vi stoppar i munnen, men också de fantastiskt väl bevarade ekosystem som har utvecklats med oss. Forskarna hoppas att studien kan öppna för bredare studier av främst mikroorganismer i neandertalarnas munnar, för att bättre förstå hur de levde.

Gemensamt är ju att ingen av våra förfäder åt processad mat eller snabba kolhydrater som socker och mjöl, ingen åt spannmål (mer än möjligen små mängder vildhavre och liknande) och inte heller mejeriprodukter. Men olikheterna i våra förfäders kost kan ju vara en förklaring till att vi är ganska olika i vilken sorts mat vi mår bäst på. ALLA mår dock bäst på oprocessad mat / “whole foods”

Neandertalarna är den närmast kända släktingen till människan.

http://www.nature.com/news/neanderthal-tooth-plaque-hints-at-meals-and-kisses-1.21593

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/ny-studie-visar-skillnader-i-neandertalarnas-diet/