Därför är getmjölk bättre än komjölk för din hälsa. Och vilken roll spelar A1- och A2-proteiner i komjölk?

De flesta som jag testar – både muskeltestar med HKT/kinesiologi och testar i blodprov – tål mjölk och mejeriprodukter från get och får. Men inte från ko. Här beskriver jag hur getmjölk respektive komjölk påverkar vår hälsa, och också skillnaden mellan så kallade A1-kor och A2-kor.

Lyxigt att ha vän med getter som lever så här fint; och som gör sin egen kefir, getost, feta och getmjölk
Och såå mysigt, äkta mindfulness att få gosa get 🥰😄 (mer i 🎧 podcastavsnitt 331 🎶om hur både våra och djurens hjärtfält påverkar. podcast: 4Health med Anna Sparre https://4health.se/331-david-appelgren-hjartat)
Om hälsa, getmjölk, komjölk och A1-/A2-kasein nedan

Getmjölkens hälsoeffekter

Getmjölken är:

• 💚mer lättsmält än komjölk.
  • Proteinstrukturen är finare (detta oavsett A1/A2-proteiner i komjölk, mer om detta nedan)
  • Fettpartiklarna är också mycket mindre, vilket innebär att de lättare tas upp i vår matsmältning.
• 💚väldigt rik på mineraler.
  • Getter har en snabbare metabolism och ett väldigt stort behov av koppar och andra mineraler.
  • Deras naturliga habitat är ökenlandskap med tillgång till mineraldepåer.
  • Om de har fri tillgång till mineraler och dessutom får välja själv hur mycket och vad så blir mjölken mycket näringsrik

I Indien och den ayurvediska traditionen använder man getmjölk när man är sjuk.
Hippokrates använde getmjölk och åsnemjölk för att bota sjukdomar.

Komjölkens inverkan på hälsa

Komjölken (och mejeriprodukterna) vi dricker/äter är:

• 🔴bearbetad genom pastörisering och homogenisering. Detta kan bl.a.
  • påverka enzymer och försämra upptaget av mineraler ur mjölken
  • göra att fetter och proteiner förändras
  • ta död på goda bakterier
  • minska vitamininnehållet
  • leda till cancerframkallande ämnen. Studier pekar på att kaseinet vid upphettning kan reagera med sockret i mjölken och bilda så kallade AGE-produkter (Advanced Glycated Endproducts)
  • göra att fettet och proteinet bildar strukturer som amyloid och fibrer, vilka är involverade i allt från Alzhemiers till autoimmuna sjukdomar.
• 🔴inflammationsframkallande, ffa pga dess proteiner.
  • Om A1- vs A2-kasein längre ner
• 🔴 ev. en bidragande(!) faktor till benskörhet. I observationsstudier ser man ett samband mellan hög mjölkkonsumtion och ökade frakturer och ökad dödlighet. Mer förklaringar kring detta, inkl diskussionen om kalcium, i 🎧 podcastavsnitt 106 🎶om benskörhet och myter https://4health.se/106-benskorhet-myter-om-mejerierkalcium-och-massor-om-mineraler-och-vitaminer

❓Hur ser du på mejeriprodukter i en hälsosam kost? Undviker du, minskar eller äter fritt? Och använder du mjölk från get/får?🙋‍♀️

A1-kasein vs A2-kasein

Av mjölkens proteiner består 80 % av kasein. Kasein kan delas in i fyra grupper, varav β-kasein är en. Det finns 12 olika genetiska varianter av β- kasein där A1 β-kasein och A2 β-kasein är de mest vanliga.

Majoriteten av dagens koraser innehåller proteinstrukturen β-kasein A1. Vi förenklar och kallar detta för A1-kasein.  A1-kasein bildades som ett resultat av en mutation. Den ursprungliga formen av kasein är β-kasein A2 (A2-kasein). A1-proteinet består av en sekvens på 229 aminosyror och på plats 67 sitter aminosyran histidin. A2-kasein består också av 229 aminosyror, men aminosyran prolin finns på plats 67. 

Kor med β-kasein A2 finns fortfarande i Sydeuropa, Nya Zeeland, Island och Afrika. I Sverige finns ca 2 000 Jerseykor kvar, vilka är av A2-variant. Den vanliga svenska korasen heter Holstein, är svart-vit och ger A1-mjölk. Jerseykon är mindre och brun, och levererar A2-mjölk (med en fetthalt på ca 6 %). 

Skillnaden mellan A1 och A2 är en aminosyra; histidin i A1 och prolin i A2. Aminosyran histidin (i A1) binder sidokedjan BCM7 (beta-kasomorfin-7, en bioaktiv peptid) löst till sig, medan aminosyran prolin (i A2) binder samma sidokedja hårdare. Hos A1-kor kan man därför se en ökad andel fritt BCM7 i mjölken (och/eller så spjälkas det lättare i matsmältningen hos oss människor) och det verkar som att människor får en större andel fritt BCM7 i tarmen efter intag av A1-mjölk jämfört med A2-mjölk.

Peptiden, beta-kasomorfin- 7 (BCM7), kan binda till opioida receptorer i kroppen och ha olika fysiologiska effekter, som socker och andra belöningsämnen. Kasein, särskilt i form av A1-kasein, kan alltså trigga sötsug. Mer om detta i 🎧 podcastavsnitt 14: https://4health.se/avsnitt-14-ar-mjolkmejerier-halsosamma-och-vad-ar-opioida-peptider

Allt detta tros orsaka risken för inflammatoriska processer, och även en ökad aktivering av hjärnans belöningssystem (mer i podcastavsnitt 14). 

För att den hydrolyserade opioiden ska kunna bli aktiv krävs att den ska ta sig över tarmväggen, troligtvis genom passiv transport, och också passera blod-hjärnbarriären för att nå det centrala nervsystemet. De potentiella fysiologiska effekterna påverkar det centrala nervsystemet, och kan bl.a. bidra till inflammation, förvärra symtomen för autism, vara en bidragande faktor till diabetes typ 1 och hjärt-kärlsjukdomar och påverka tarmrespons och kroniska inflammationer. 
Om man har en sämre tarmhälsa med läckande tarm ökar de negativa effekterna av BCM7 och den inflammatoriska reaktionen. 

Mer om mjölk & mejeriprodukters effekter på hälsa

Läs gärna mer om problemen med mjölk i detta inlägg: https://4health.se/mjolklarmet-mina-kommentarer-kring-mjolk

http://coolinginflammation.blogspot.com/search?q=milk

https://stud.epsilon.slu.se/12768/1/bergman_m_171019.pdf