Autofagi – så funkar kroppen

Årets Nobelpris i medicin / fysiologi tilldelades Yoshinori Oshumi för sina upptäckter om hur cellens eget återvinningssystem fungerar – Autofagi eller autofagocytos .

Det tycker jag som är en fysiologinörd är extra roligt 🙂

Autofagi är en grundläggande process i kroppen. Det handlar om nedbrytning och återvinning av cellens egna beståndsdelar. Auto betyder ”själv” och fagi kommer från ordet phagein som betyder ”äta”. Autofagi betyder alltså ”självätande”. Begreppet kommer av att det ser ut som delar av cellens innehåll äts upp – de omsluts av membran och bildar så kallade vesiklar.

En vesikel är en liten vätskeblåsa, som bland annat är bra på att stänga ute vatten. I vesiklarna kan celler utföra kemiska processer utan att andra delar av cellen påverkas.

Vesiklarna blir som en sorts renhållningsarbetare som samlar upp oanvända proteiner och andra skadade beståndsdelar i cellen och smälter samman med cellens lysosom. Lysosomen är en beståndsdel i cellen som har ett lågt pH-värde, och här bryts exempelvis socker ner för att cellen ska kunna tillgodogöra sig energin.

Men lysosomen fungerar alltså också som cellens renhållningsstation och bryter ner överflödiga eller skadade delar från cellens inre som på så sätt snabbt kan omsättas till energi.

Autofagi-processen hjälper oss att överleva när vi utsätts för svält och andra former av stress. Då behöver vi bryta ned och återanvända de proteiner vi redan har i kroppen, så att vi snabbt kan bygga upp ny energi.

Genom att stressa celler och organismer att minska kaloriintaget så ökar ens autofagisvält. Autofagi är ett slags försvarsmekanism mot åldrande. Om den inte fanns skulle vi bli gamla mycket snabbare. Det är väldigt populärt att titta på autofagi i åldersforskning, och vilken roll det spelar i vårt åldrande.

Yoshinori Oshumi lyckades genom en serie experiment i vanlig bagerijäst under tidigt 1990-tal identifiera gener som har stor betydelse för autofagi. Han har dessutom identifierat hur viktig denna process är, att det inte bara handlar om en soptipp för cellerna.

En vuxen människa bildar 200-300 gram nya proteiner varje dag. Med maten för vi in runt 70 gram. Resten kommer genom att vi återanvänder våra egna proteiner – proteiner som blivit gamla eller gått sönder. Autofagi är nödvändig för att vi ska kunna återvinna och förnya kroppens egna beståndsdelar

Om autofagifunktionen är defekt kan till exempel nervceller inte fungera ordentligt. Vid experimentella studier har man också sett att embryon inte utvecklas normalt. Det finns även starka kopplingar till cancer. I tidiga stadier kan funktionen ha en skyddande effekt, men i senare stadier kan autofagin hjälpa cancercellerna att överleva. Det är även viktigt vid vissa sjukdomar som Parkinsons, där det finns skadliga proteiner som behöver tas omhand.