God väg till hälsa
Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]
Mats-Eric Nilsson, som du även hittar under Lästips, har skrivit en bra krönika i SvD om hotellfrukostar. Citerar:
…”Inte på mångfalden förstås. Mindre än hälften skulle vara mer än nog. Men äggröran görs vanligtvis på färdigmix, brödet är fabriksbakat, den färskpressade juicen upp till ett år gammal, skinkan industriprocessad och – liksom övriga pålägg – späckad med E-nummer.”
http://www.svd.se/mathalsa/matkultur/langvaga-hotellfrukost_5659765.svd
Trots att färre svenskar röker och dricker så kostar ohälsan 120 miljarder kronor per år (bl.a. utebliven produktion och direkta sjukvårdskostnader) och hälsomålen (regeringens) uppnås inte. Stora rubriker för några dagar sedan, och folkhälsoinstitutet tror att lösningen är en ny komplicerad politisk och ekonomisk modell.
Svaret är enklare än så.
Vad beror de 120 miljarderna på då? Ja, kosten såklart, och de felaktiga officiela kostråden.
Ett högt kolhydratintag som rekommenderas ger högt blodsocker och högt blodinsulin. Detta har inte bara en fettinlagrande effekt, utan också är inflammatoriskt och därför kan öka risk för bl.a. hjärt- och kärlsjukdom. För att inte tala om följderna för diabetiker som inte ens tål kolhydrater.
Mängden av tillsatser ökar ständigt och effekten av tillsatscoctailen är ett outforskat område. Vad man kan säga är att även vissa enskilda tillsatser är cancerogena i djurförsök, och många tillsatser framkallar allergiska symtom, migrän etc. De stora livsmedelsproducenternas makt är stor och reglerna för hur man får späda ut eller göra om livsmedel för att de ska bli billiga och ändå smaka mat hålls relativt liberala.
En felaktig fördelning mellan olika fettsyror ökar risk för besvär med allt från migrän och värk till kärlsjukdomar och astma. Våra kostråd säger att vi ska äta fleromättat fett och gärna vegetabiliskt sådant. Detta ger oss inte bara celler med brist på hållbart, stabilt mättat fett, utan ett överskott på Omega6 och därmed ofta allvarliga symtom och sjukdomar.
Och så vidare, osv…
Läs mer om hur våra myndigheters kostråd kommit till här https://4health.se/historien-bakom-vara-myndigheters-kostrad
Korrigerar vad jag tidigare skrivit om Becel flytande margarin efter ett email från Unilever 
(som kan läsas nedan). Becel flytande innehåller numera fullhärdat fett och inte delvis härdat fett. Se innehållsförteckning på bilden. De gamla förpackningar jag sett innehöll delvis härdat fett. Jag rekommenderar ingen att äta vare sig härdat eller delvis härdat fett. Inte heller rekommenderar jag produkter som innehåller solrosolja pga det höga innehållet av Omega6, eller tillsatser som emulgeringsmedel och surhetsreglerande medel för den delen. Även om färgämnet är harmlöst (betakaroten) så undrar man hur smaklös produkten såg ut – dvs varför behövs det? Och arom – hur illa smakar det egentligen? Använd naturlig mat av god kvalitet så behövs oftast inte tillsatser.
Intressant är också att det är ett nyckelhål på förpackningen. Den mest missvisande symbolen genom tiderna. Nyttigt i nyckelhåls-termer betyder gärna fettfattigt, hellre dålig Omega6-rik olja än naturligt mättat fett, och inga problem om livsmedlet är fullt med tillsatser. I Becel flytande är det nyttigaste jag hittar det som varken gör från eller till, dvs vatten och linfröolja. (Linfröolja innehåller visserligen Omega3, men vegetabilisk sådan, vilken är svår för människor att tillgodogöra sig. Det går alltså inte att jämföra med det nyttiga fiskfettet)
Försöker vara noggrann med den information jag lägger på sidan, men uppmärksamma mig gärna om ni hittar misstag!
Mail från Unilever:
Är nyss hemkommen från USA och reflekterar över kulturen kring mat och miljö.
Kalifornien som jag var i är underbart på många sätt – sociala, trevliga människor, jättebra surf och härliga naturupplevelser med delfiner och sälar.
Men, jag slås av en starkt framträdande dubbelmoral. Man vill tänka på miljö och kretslopp, och har mycket fokus på att handla “organic” mat. Samtidigt kör man omkring i de största bilar jag sett. Jag visste att man kör stora bilar i USA, men det här var nästan löjligt.
För att få plats med alla surfbrädor och annat hyrde vi en Jeep. Riktigt stor bil i svenska mått, men när vi körde ut i trafiken såg den liten ut i jämförelse med andra bilar. Och på hela tiden såg vi inte en enda liten bil (typ Opel Corsa eller Nissan Micra). De bilar som jag tänkte på som småbilar var istället motsvarande svenska mellanstora bilar (typ BMW 3-serie) – och även de var sällsynta. För övrigt har man gärna trädgårdens sprinklersystem igång eller bilen på tomgång för att AC:n ska gå för fullt.
Över till mat och hälsa. I Kalifornien är det många som är starkt fokuserade både på hälsa och utseende. Sättet man gör detta på är mycket genom fokus på motion (superbra!). Man joggar, cyklar, surfar, simmar osv.
Vad gäller maten är det sorgligare. I butikerna radar non-fat-produkterna upp sig med sina låånga innehållsförteckningar med både kemiska tillsatser och majsstärkelse eller socker. Det är svårt att hitta naturliga fullfeta produkter. Non-fat icecream, non-fat mayonnaise, men gärna “organic”…
I Kalifornien är man alltså hälsomedveten, om än på fel sätt – det kalori- och fettjagande sättet.
Jag har stor förståelse för att den andra delen av USA, de som inte klarar gå hungriga och jaga kalorier, ofta är enormt överviktiga.
Att äta ute är billigt. För många människor säkert billigare än att laga mat hemma. Ät en ganska stor burrito på Tacobell för 1,49$ tex (ca 10kr). Den enda burriton är inte boven till fetman, däremot plus size-menyerna och de enorma portionerna med stärkelsestinn mat. Även om man går till en vanlig restaurang får man stoora tallrikar med mycket mat. Läsken är alltid med gratis refill och serveras ofta i stora 1-litersglas. Det är svårt att låta bli att äta sig proppmätt hela tiden.
Jag hittade förresten en underbar produkt. Ett jordnötssmör som bara var gjort på jordnötter (Och lite salt. Utan härdat fett.). Jag älskar jordnötssmör. Det kan dessutom vara helt ok om man tål en gnutta kolhydrater. Det innehåller mycket fett och protein och är ett bra snack, mellanmål eller ingrediens i efterrätter. Men i Sverige är det svårt att hitta jordnötssmör utan härdat fett och konstiga tillsatser till ett vettigt pris.
Slutsats: Gärna USAs människor, klimat och natur. Helst inte deras mat- och miljökultur (förutom jordnötssmöret då).
Många är medvetna om kopplingen mellan migrän och stress, för lite sömn, PMS etc. Färre 
vet att det ofta finns en koppling även till kosten.
Signalsubstansen serotonin är ett belöningshormon som får oss att må bra tex då vi äter mat som är blodsockerhöjande (detta har evolutionen sett till för att säkerställa att vi får i oss energi). En hög serotoninnivå ger trängre blodkärl och om dessa sedan utvidgas snabbt kan det ge migrän. Man ska därför undvika ett svängigt blodsocker, dvs ersätt snabba kolhydrater med fett och protein.
Omega3 hjälper också många, vilket kan beror på att det gör blodet mer lättflytande och även är vidgande för blodkärlen. Tvärtemot kan en dålig fettsyrabalans och ett högt intag av transfetter ge problem.
Överkänslighet kan också ge migränanfall. Detta är vanligt tex för vissa tillsatser, såsom glutamat, samt för mjölkprodukter. Biogena aminer är andra ämnen som det är vanligt att man är överkänslig mot. Biogena aminer finns bl.a. i choklad, vin, whiskey, öl, vissa ostar och salami samt i citrusfrukter.
För vissa med migränbesvär kan koffeinets sammandragande effekt på blodkärlen hjälpa.
Tillskott av magnesium kan hjälpa om man har brist på det. Magnesium behövs nämligen bl.a. för musklernas förmåga till avslappning.
Det är väldigt individuellt vad som fungerar för olika personer. Vill du ha hjälp får du gärna kontakta mig så bokar vi in rådgivning där vi ser över både mat och andra levnadsvanor för att hitta saker som du kan påverka, och kost som fungerar för dig.
Buljong är ett av de livsmedel som jag i det längsta försöker undvika. Kanske räcker det 
med att titta på innehållsförteckningen på fotot för att inse detta.
Om jag plockar ut de två ingredienser jag tycker är värst:
Smakförstärkare E621, dvs glutamat. Förutom att det hos många ger biverkningar som magont, illamående, huvudvärk så stimulerar det också aptiten och påverkar insulinutsöndringen. Det är välkänt i forskarkretsar att man ska ge försöksråttor och -möss glutamat för att få dem att bli tjocka. Normalt blir inte råttor och möss feta, men glutamat påverkar bukspottkörteln som ökar insulinproduktionen, och hjärnan som ökar aptiten.
Den andra är det härdade fettet. Härdar fett gör man för att öka hållbarhet och ändra konsistensen. Problemet är att förändringen av fettet gör att det inte passar in i kroppen, utan stör kroppens normala processer.
Man kan köpa buljong som är fri från både glutamat och härdat fett i ekologiska respektive hälsokostbutiker. Andra tips är också att öka på naturliga smakförhöjare i din matlagning såsom vitlök, örten libbsticka och andra färska smakrika örter.
Som utlovat kommer här ett av inläggen till sjukdomar och symtom som kan botas med 
kost.
Hur vet du om du har magproblem?
Vad gäller magen så är det tyvärr något av tabu att diskutera i sociala sammanhang. Därför är det många som inte riktigt vet om de har en normal, välfungerande mage eller ej.
En måltid ska inte gel magknip eller gasbildning. Det ska inte vara ansträngande att gå på toaletten, och det är normalt/bra att göra det 1-2 ggr/dag. Konsistens och lukt är andra saker som kan ge en fingervisning om hur man äter och mår.
Om du har mag-/tarmproblem
Se över fördelningen av kosten. En för hög andel kolhydrater kan ge problem, särskilt socker och mjöl. Gluten är en vanlig bov. Så uteslut vetemjöl. Men det finns också de som har besvär med att bryta ner protein. Detta kallas proteinmalabsorption. Har man det brukar det bli bättre om man utesluter eller minskar kött och håller sig till fisk, ägg mm.
Man kan också ha problem med frukt. Så kallad fruktosmalabsorption är vanlig.
Fiber är en stor förvirrande faktor för många. Fiber är föda för tarmbakterierna och är därför bra för de flesta. Det finns dock både mjuka, vattenlösliga fiber och hårda, olösliga fiber. De mjuka fibrerna finns i grönsaker, frukt, havregryn mm och bildar en skyddande gel i tarmarna. Hårda fibrer finns i fullkorn (dvs. säd) och skal. Så mycket som 40% av den vuxna befolkningen tål inte hårda fiber, vilket troligtvis innebär de flesta av alla med magproblem! För dem är hårda fibrer som sandpapper för tarmhinnan. Testa därför att utesluta fiber i form av fullkornsprodukter. Ett par matskedar psyllium- eller linfrön per dag är ett bra gelbildande komplement.
Bakteriefloran i magen kan vara obalanserad, i sådant fall hjälper tillskott i form av probiotika. Tänk dock på att det finns en del verkningslösa tillskott. För mig har Biogaias tillskott som säljs under märket Probiomax fungerat bra. Både Biogaias (lactobacillus reuteri) och Proviva-bakteriens effekt är väldokumenterad i studier.
Är bakteriefloran rubbad kan man ha överväxt av candida (en sorts svampinfektion). Man bör då helt undvika jäst, socker och vetemjöl.
Magproblem är ett vanligt symtom på allergi eller överkänslighet. Tänk på att man kan vara överkänslig utan att alllergitester ger utslag. Laktos eller glutenintolerans är egentligen inte allergier, men är vanliga problem som ger magsymtom. Andra vanliga allergier/överkänsligheter som typsikt ger magproblem är mot mjölkprotein och sojaprotein. Av dessa skäl kan det vara en god idé att testa att även utesluta mjölk– och sojaprodukter. (Sojaprodukter är ändå något jag inte rekommenderar. Dels är vi inte anpassade till att äta det, men framförallt innehåller det rester från framställningen såsom bensin som används för att extrahera sojaprotein.)
Har man en krånglande mage så brukar även garvsyran i kaffe samt starka kryddor ställa till problem. Undvik också bönor, ärtor, frukt mm som är gasbildande.
Tillsatser och sockeralkoholer kan ge magproblem. Dels kan man vara överkänslig mot en del tillsatser, dels kan sötningsmedel som aspartam och sorbitol ge magproblem. En vanlig biverkning av smakförstärkare som glutamat (E621) och jästextrakt är dessutom magont.
Det finns såklart saker som inte är kostrelaterade som kan påverka. Stress är en sådan faktor, men testa kosten som ett första steg.
Har du magproblem som du inte få bukt med? Jag hjälper dig gärna med kostrådgivning.
Vad döljer sig egentligen bakom en ingrediensförteckning?
Jag tänkte gå igenom en standard innehållsförteckning för att ge lite input kring vad som kan dölja sig där bakom.
Idag valde jag ut en charkprodukt som jag hittade i en väns kylskåp. Rökt Emilkalkon. Kalkon låter väl nyttigt enligt de flesta? Mycket protein, lite kolhydrater och naturligt – eller? Låt oss titta på ingrediensförteckningen.
Ingredienser:
kalkonbröst – ok, inga konstigheter
vatten – Lite utfyllnad bara för att kunna sälja mindre kalkon dyrare
koksalt – ok, inga konstigheter
antioxidationsmedel (E325) – Natriumlaktat – ett surhetsreglerande medel som även används för att förstärka antioxidanters verkan mot härskning och missfärgning
antioxidationsmedel (E316) – Natriumisoaskorbat – antioxidationsmedel som framställs syntetiskt
stabiliseringsmedel (E451) – natrium- och kaliumtrifosfater som framställs ur fosforsyra (Varför behöver vi stabilisera vår kalkon? Kan det bero på att vi fyller ut den med vatten och socker? Just E451 används som vattenbindande medel så troligen är det för att kunna spruta in vatten)
potatisstärkelse – kolhydrater, industriellt processat
druvsocker – kolhydrater, industriellt processat
potatisfiber – kolhydrater, industriellt processat
socker – kolhydrater, industriellt processat
konserveringsmedel (E250) – En nitrit som visat sig vara cancerframkallande i vissa djurförsök
Det här är absolut inte det värsta exemplet jag sett, utan en ganska standard charkprodukt. Men varför fylla ut en bit kalkon med en massa konstiga kolhydrater och så mycket olika tillsatser? Ja en del tillsatser är såklart för hållbarhetens skull, men jag handlar hellre oftare än var 3:e vecka och slipper en del av detta. Och kalkon är dyrt i förhållande till vatten, potatis och socker…
Ovan exempel är för mig en god anledning att välja naturliga råvaror – fisk, kött, grönsaker etc. Köp det i sin ursprungliga form, oprocessat, så vet ni själva vad ni stoppar i munnen!
LCHF står för Low Carb High Fat och innebär en kost som är fattig på 
kolhydrater, men rik på fett och protein.
Ett högt innehåll av socker och snabba kolhydrater i det man äter ger en snabb stegring av hormonet insulin i blodet. Fett och protein ger normalt inte samma stimulering av insulinproduktionen.
Höga nivåer insulin får fettcellerna att ta upp näringsämnen ur blodet och lagra dem som fett. Dessutom släpper inte fettcellerna ifrån sig sitt innehåll så länge halterna av hormonet är högt i blodet. Stora mängder insulin i blodet leder alltså i längden till viktuppgång, medan tillräckligt låga halter har motsatt effekt, och ger viktnedgång.
LCHF är bra och nyttigt, t.ex. för att uppnå en hållbar viktnedgång och för att förebygga välfärdssjukdomar. Samtidigt bör man se till att skaffa sig vidare kunskap, t.ex. genom kostrådgivning. Om man exempelvis äter rökt korv får man ofta i sig nitrit, som kan vara cancerframkallande i höga doser, samt för mycket salt. Man ska dessutom se till att få i sig rätt sorts fett och bra protein.
Transfetter och härdade fetter kan skada kroppen och ökar riskerna för hjärt- och kärlsjukdomar eftersom de inte är naturligt förekommande fetter och därför stör de normala processer som pågår i kroppen. Transfett bildas då fett härdas, det kan vara industriell härdning eller genom att man upphettar omättat fett, och kan finnas i exempelvis margariner, småkakor och godis. Även balansen, dvs. den relativa mängden av fettsyror såsom omega-3, omega-6 är viktig. Obalans kan leda till ohälsa bland annat genom att stimulera inflammatoriska processer i kroppen.
Att äta en proteinrik kost ställer även krav på vitamin- och mineralintaget. Njurarna får arbeta hårdare, man kan få i sig för mycket fosfor och man kan behöva extra intag t.ex. av vitamin B6 och folsyra. För att säkerställa ett bra vitamin- och mineralinnehåll, samt rätt sorts fett är det bästa är att välja en så naturlig kost som möjligt. Med detta menas t.ex. fisk och kött från djur som fått sin naturliga mat, såsom naturbeteskött eller viltkött, samt att undvika hel- och halvfabrikat.
Senaste kommentarer