Sötningsmedel, som du bl.a. får i dig från läsk och andra sötade drycker, förändrar både tarmfloran och påverkar blodsockernivåerna hos oss människor.
En ny studie av hög kvalitet (randomiserad kontrollstudie) visar att intag av sötningsmedlen apartam, stevia, suckralos och sackarin både kan förändra tarmfloran hos människor och påverka blodsockernivåerna – Apropå vad vi tar upp i senaste podcastavsnittet om socker – är sötningsmedel bättre än socker… (https://4health.se/316-ewa-meurk-varfor-socker-ar-farligare-an-andra-snabba-kolhydrater)
Den nya studien
Studien undersökte om det finns en koppling mellan intag av sötningsmedel, förhöjda blodsockervärden och förändrad tarmflora hos människor.
De sötningsmedel som studien undersökte var: aspartam, sackarin, stevia och sukralos. Alla är vanligt förekommande i sötade drycker och andra livsmedel.
120 friska vuxna, som inte vanligtvis konsumerar sötningsmedel, delades in i sex grupper. Fyra av grupperna fick inta antingen aspartam, sackarin, stevia eller sukralos. Resterande två grupper fungerade som kontrollgrupper och fick antingen glukos eller inget alls.
Doserna av sötningsmedel som deltagarna fick är mindre än det som räknas som acceptabelt dagligt intag.
Studien pågick under fyra veckor. Under första veckan genomfördes kontrollmätningar och tester av försökspersonernas blodsockervärden och tarmflora, under vecka två och tre började deltagarna med sötningsmedlen. Under vecka fyra gjordes uppföljning och kontrollmätningar.
Man tittade även på möss som fick tarmflora från de olika grupperna (se även bild längst ner i inlägget).
Resultatet
Alla fyra sötningsmedel förändrade tydligt mikrobiomet (bakteriefloran) både i munnen och i tarmen.
De deltagare som fick sackarin (E954) respektive sukralos (E955) fick signifikant försämrade glykemiska svar – de fick större förändring i sina blodsockermätningar än de som fick aspartam (E951) eller stevia (steviaglykosider, E960).
Även förändringen i tarmfloran var störst hos de som fick sackarin och sukralos.
Möss som fick tarmflora från de olika grupperna visade på ett liknande glykemiskt svar. Dvs det glykemiska svaret är kopplat till påverkan på tarmfloran.
Studien uttrycker ett så kallat kasualt samband, dvs orsakssamband mellan det glykemiska svaret (blodsockret) och påverkan på tarmfloran av de olika sötningsmedlen.
Forskarna summerar att sammantaget kan sötningsmedel inducera personspecifika, mikrobiomberoende glykemiska förändringar.
En vecka efter att deltagarna hade slutat med sötningsmedlen hade både förändringarna i tarmfloran och i blodsockernivåer återgått till ursprungsläget hos samtliga, vilket inger hopp för den som vill lägga om sin kost och livsstil.
Vad kan vi ta med oss
Att hålla sig till vatten som dryck är alltid bästa lösningen. Och kan vi helt enkelt vänja oss vid mindre söt smak så som jag och Ewa diskuterar i senaste podcastavsnittet, 316? Vi båda upplever att vi fått tydligt förhöjd smakupplevelse när vi vant oss av vid den söta smaken.
Många vet faktiskt inte ens om att de får i sig sötningsmedel. Numera är det inte bara light-varianterna som innehåller sötningsmedel. Även originalen av t ex. Fanta och Pepsi, innehåller både socker och sötningsmedel (acesulfam K, aspartam, sukralos).
Jag har skrivit en hel del tidigare om forskning på sötningsmedel. Läs mer genom att söka på sötningsmedel https://4health.se/?s=sötningsmedel och särskilt tex här https://4health.se/sotningsmedel-lightprodukternas-baksida, och lyssna gärna även på https://4health.se/151-sota-naturligt-om-socker-sotningsmedel-och-konkreta-tips-och-recept-pa-hur-du-istallet-sotar-naturligt-sommartips-del-1
Mer om tillsatser generellt via taggen: https://4health.se/tag/tillsatser
Ur den nya studien
- Randomized-controlled trial on the effects of non-nutritive sweeteners in humans
- Sucralose and saccharin supplementation impairs glycemic response in healthy adults
- Personalized effects of non-nutritive sweeteners on microbiome and metabolome
- Impacts on the microbiome are causally linked to elevated glycemic response
Non-nutritive sweeteners (NNS) are commonly integrated into human diet and presumed to be inert; however, animal studies suggest that they may impact the microbiome and downstream glycemic responses. We causally assessed NNS impacts in humans and their microbiomes in a randomized-controlled trial encompassing 120 healthy adults, administered saccharin, sucralose, aspartame, and stevia sachets for 2 weeks in doses lower than the acceptable daily intake, compared with controls receiving sachet-contained vehicle glucose or no supplement. As groups, each administered NNS distinctly altered stool and oral microbiome and plasma metabolome, whereas saccharin and sucralose significantly impaired glycemic responses. Importantly, gnotobiotic mice conventionalized with microbiomes from multiple top and bottom responders of each of the four NNS-supplemented groups featured glycemic responses largely reflecting those noted in respective human donors, which were preempted by distinct microbial signals, as exemplified by sucralose. Collectively, human NNS consumption may induce person-specific, microbiome-dependent glycemic alterations, necessitating future assessment of clinical implications.
https://www.cell.com/cell/fulltext/S0092-8674(22)00919-9
https://www.dn.se/sverige/studie-sa-paverkar-sotningsmedel-din-halsa/
Undrar hur det är med xylitol. Är det bra att ge xylitol till barn efter måltid för att skydda tänderna? Vår tandläkare rekommenderar detta. Men gissar att det också kan påverka tarmfloran.
antagligen – det påverkar ju tarmen. Är laxerande
Jag har tänkt under en lång tid att sötningsmedel är inte en naturlig produkt. Vet kroppen hur den ska ta hand om det? Det tror inte jag så resultatet i den här studien förvånar mig inte. Känns bra att få lite mer på papper att sötningsmedel också påverkar kroppen.
Håller med! Försöker hålla mig till riktiga råvaror a la paleo 🙂