Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

tillsatser

Kemikaliebanta din städning – smarta, enkla tips

av Leave a Comment

Visste du att du i många fall lika gärna kan använda produkter ur ditt skafferi som starka städprodukter? Ibland kan de naturliga alternativen till och med vara effektivare! Här kommer några tips.

Vi har tidigare bl.a. pratat om detta i podden. Lyssna på 169 https://4health.se/169-sara-johansson-giftbanta-ditt-hem

Har också skrivit om det bl.a. här: https://4health.se/anvandning-av-rengoringsmedel-kan-langsiktigt-paverka-lungfunktionen-lika-mycket-som-rokning och https://4health.se/?s=kemikalie

Bikarbonat

  • Blanda ihop bikarbonat, vatten och salt till en pasta – använd tex för ingrodd smuts i din ugn. Gnugga in pastan, låt verka någon timme tex över natten, och gör sen rent med borste
  • Blanda bikarbonat och vinäger och använd som effektiv rengöring tex på spisen
  • Torka av en yta med bara vatten och pudra sean bikarbonat över. Torka av (skrubba ev lätt med svamp)
  • Vid stopp i avloppet:
    Häll bikarbonat och salt i vasken/avloppet
    Häll på ättiksprit (Det kommer att bubbla/fräsa som en följd av den kemiska reaktion som äger rum)
    Koka upp vatten och häll det kokande vattnet i vasken
  • Häll bikarbonat i diskvattnet – det hjälper till att lösa upp ingrodda matrester
  • Tvätta gamla sura trasor och diskborstar med bikarbonat och vatten
  • Ta bort rost (dvs istället för svinto) genom att doppa en halv potatis i bikarbonat och gnugga på rosten

Ättika/ ättiksprit

  • Använd ättika istället för diskmedel på skärbrädor etc – effektiv bakteriedödare och rengörare
  • Spraya ättika är det luktar illa – tex vid soporna under vasken eller i diskmaskinen
  • Spraya på ättiksprit på kalkavlagringar i kök och badrum. Torka av. Eller häll ättiskrpit i toaletten och låt verka innan du borstar bort avlagringarna
  • Spraya ättiksprit på illaluktande gamla svettiga kläder innan du tvättar dem. Effektivt.

Vinäger

  • Blanda vinäger och vatten och spraya i kylskåpet för att ta bort lukt och bakterier
  • Kan i många fall användas på liknande sätt som ättika ovan

Citron

  • Kan precis som ättiksprit används mot kalkavlagringar. Dela en citron och gnugga med denna på kalkavlagringarna
  • Häll citronsaft och vatten i en kopp, ställ i mikro och mikra i ett par minuter. Torka sedan av mikron med trasa. Tar bort både lukt och matrester

 

 

Bekämpningsmedel som kan ge hjärnskador på var femte citrusfrukt

av Leave a Comment

Var femte citrusfrukt har spår av det riskfyllda bekämpningsmedlet klorpyrifos. Det visar Livsmedelsverkets kontroller. Det kan ge nervskador och defekter på hjärnan hos foster och små barn. Nya studier slår fast att ämnet är mycket mer riskfyllt att få i sig än vad man tidigare trott.

Mandariner från Marocko, lime från Brasilien och apelsiner från Spanien är några av frukterna som visat sig ha spår av bekämpningsmedlet klorpyrifos. Det är ett nervgift och det vanligaste insektsmedlet som används inom jordbruket.

Totalt har Livsmedelverket i år gjort 158 test på citrusfrukter, 22 procent bar spår av ämnet. Inget test visade på nivåer över det nu gällande gränsvärdet. Men det kan ändå vara riskfyllt eftersom nya studier slår fast att det inte går att fastställa några säkra gränsvärden för människor.

Det här är ett problematiskt ämne, just för att det har påverkan på nervsystemet och hjärnans utveckling. Forskare på Karolinska institutet har nyligen granskat klorpyrifos. Enligt deras granskning är ämnet även i mycket låga doser mer riskfyllt för människor än vad man tidigare trott. Man tror nu att negativa effekter kan uppstå i de låga koncentrationer som befolkningen utsätts för. Det är ett ämne som inte borde användas, enligt forskarna på Karolinska institutet.

Klorpyrifos har ett högre gränsvärde på citrusfrukter än andra frukter och grönsaker, just för att en stor del av ämnet finns på skalet.

EU-kommissionen vill nu att klorpyrifos ska bli förbjudet att använda inom EU.

Bekämpningsmedlet är förbjudet att använda inom ekologisk odling, så köper du ekologiska citrusfrukter är du safe.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/skadligt-bekampningsmedel-pa-var-femte-citrusfrukt

Vid Östersjön har vi höga halter av giftiga klorparaffiner i blodet. SVT-dokumentär avslöjar bl.a. miljögifterna i Margot Wallströms blod.

av Leave a Comment

I den nya dokumentären ”Östersjön – hot och hopp” visar forskare hur höga halter av så kallade klorparaffiner finns i den före detta utrikesministerns blod.

Klorparaffiner är stabila, svårnedbrytbara föreningar som kan ackumuleras i miljön. Kort- och mellankedjiga klorparaffiner är mycket giftiga för vattenlevande organismer och kan ge skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. Klorparaffiner används bland annat i kyl – och smörjmedel i metallindustrin och som tillsatsmedel i fogmassor, färg, plast och gummi. Funktionen kan vara som mjukgörare och som flamskyddsmedel. De är långlivade och sprids via produkter som bland annat importeras från Kina. Forskarna vet ännu för lite om hur de påverkar människor och djur.

I dokumentärfilmaren Folke Rydéns nya film avslöjas att det finns höga halter av klorparaffiner i både människor och djur som lever i och vid Östersjön. Tidigare utrikesministern Margot Wallström är en av fyra personer i Europa som har ställt upp och testats och blodproven visar höga halter av detta ämne. Margot Wallström blev chockad. Är det klorparaffiner som har gjort att jag fick struma frågar hon. Är det cancerogent, så att det kanske ökar risken för att jag får andra sjukdomar?

Det är ett anmärkningsvärt resultat, det är ingen tvekan. Halterna ligger fem gånger högre än vad de traditionella ämnena gör.

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/svt-dokumentar-avslojar-miljogifter-i-margot-wallstrom-blod

Ny kemikalieutredning föreslår drastisk sänkning av gränsvärden för alla kemikalier pga cocktaileffekten

av Leave a Comment

Den så kallade coctaileffekten, dvs en kombination av kemikalier, kan påverka oss mer än vad varje enskilt ämne gör. En ny kemikalieutredning föreslår nu en drastisk sänkning av gränsvärdena för alla kemikalier.

Utsläppen av kemikalier i Sverige har förändrats. Från höga koncentrationer av enstaka giftiga kemikalier som DDT och PCB, har vi idag lägre koncentrationer av en mängd olika hälso- och miljögifter. Den samlade effekten har ofta större påverkan på oss och naturen, än effekten av varje ämne var för sig.

Man ser att inlärningsstörningar hos barn ökar, allergierna ökar och fertiliteten minskar. Samtidigt är många tillåtna kemikalier allergiframkallande och hormonstörade ämnen, påpekar regeringens utredare. Forskarnas hypotes är att dagens kemikalier kan vara orsak till många av de hälsoproblem vi ser idag.

Men eftersom det handlar om tiotusentals kemikalier som forskarna inte kan testa på människor, och särskilt inte i kombination, är det svårt att visa på konkreta fall. Det är otroligt svårt att bevisa att en person fick cancer av just ett visst ämne. Det handlar om när, var och hur någon har exponerats för det. Alla känner någon som rökt hela livet utan att få lungcancer. Samtidigt vet vi att 50 procent av alla rökare dör av sjukdomar som orsakas av rökningen. Det är en sannolikhetskalkyl på samma sätt med kemikalier.

En ny kemikalieutredning, som presenterades för regeringen i början på november, menar att det finns ett tydligt vägskäl. Antingen läggs stora forskningsresurser på att ta reda på hur olika blandningar av tiotusentals kemikalier sprids och hur de kan påverka oss. Det kommer ta lång tid och kräva stora resurser. Eller så gör man något mycket enklare. Nämligen en radikal minskning av gränsvärdena för alla kemikalier så att man endast får släppa ut en tiondel av dagens.

Men även detta är en uppskattning, ingen vet om en tiondel av dagens nivå är för mycket eller för lite. Men det skulle innebära en omedelbar sänkning av riskerna.

Det finns tiotusentals kemikalier i vår vardag. I luften, i våra kläder, i rengöringsmedel, förpackningar och i många andra saker vi kommer i kontakt med. Traditionellt har man forskat på riskerna från dessa kemikalier en och en – men de senaste 15 åren har forskarna allt mer börjat titta på hur kemikalierna kan addera till varandras effekter.

En EU-finansierad studie, fann till exempel blandningar av 41 hormonstörande kemikalier i urin- och serumprover från 2 300 gravida kvinnor och kunde visa på risker för fostren som associeras till dessa blandningar. Den nya utredningen är kritisk till att EU inte har reglerat kemikalier med människors hälsa i åtanke. Målet med direktiven är idag att säkerställa god kemisk status i hav, sjöar och vattendrag. Det betyder att vi vet mer om riskerna med kemikalier i vattendrag än i människor. Man vill nu se om man kan överföra delar av vattendirektiven till ett hälsodirektiv med människan i fokus.

De flesta är positiva till det här, men de som jobbar emot är den kemikalietillverkande industrin. Representanter från kemiindustrin menar att utvecklingen av en ny kemikalie från idé till färdig produkt är en process som kan ta tio år och kräver enorma investeringar. De menar att om man höjer säkerhetsnivån ytterligare “utan att det finns någon vetenskaplig grund” blir tröskeln för nya bättre kemikalier ännu högre.

Utredningen ska nu skickas på remiss. Regeringen kan sedan välja att ändra lagstiftningen här i Sverige eller att driva frågan på EU-nivå.

Problemet är att medan tex bisfenol A förbjud i EU from 2020 (bra!) så ersätts det då bara med andra bisfenoler (dåligt…) – man vet tex att minst 37 av de ca 200 bisfenoler som är godkända att använda har hormonstörande effekter.

https://www.regeringen.se/4ab3fa/contentassets/7ef22ed25ff64368814be3a7c9d60c4f/framtidens-kemikaliekontroll—hantering-av-kombinationseffekter-och-gruppvis-bedomning-av-amnen-sou-201945

https://edcmixrisk.ki.se/wp-content/uploads/sites/34/2019/03/Policy-Brief-EDC-MixRisk-PRINTED-190322.pdf

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ny-utredning-sank-gransvardena-for-alla-kemikalier

Se gärna även filmklippet här: https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/darfor-ar-det-svart-att-stoppa-spridningen-av-kemikalier

Mc Donalds hamburgare efter 10 år…

av Leave a Comment

McDonalds lämnade Island i sviterna av finanskrisen 2009. Tio år senare finns det trots det kvar ett meal från kedjan. Och det ser oväntat ätbart ut.

En dag innan Mc Donalds stängde ner köpte Hjörtur Smárason den här burgaren. Smárason åt aldrig burgaren utan förvarade den, i orginalförpackningen, i sitt garage i tre år.

När han sedan tog fram den var han nog glad att han aldrig satte tänderna i den – den såg exakt likadan ut. Han donerade i stället hamburgaren med tillbehör till Islands Nationalmuseum. Numera ligger den dock på ett hostel, Snotra House.

Här kan du se den via live streaming: https://camteria.com/en/iceland/reykjavik/last-mcdonalds-meal-iceland_cam_9534

Man kan ju fundera över hur stor del av den som är naturligt nedbrytbar… och på mängden tillsatser. Riktig mat ruttnar och möglar.

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/opx98V/mcdonaldsmeny-pa-island-fyller-tio-ar

Allt mindre antibiotika i kött

av Leave a Comment

Antibiotikaförsäljningen till djur fortsätter att sjunka i flera europiska länder, enligt en rapport från den Europeiska läkemedelsmyndigheten.
2017 var den totala minskningen 32 procent för de de 25 länder som deltagit i EU-övervakningen sedan 2011. Under de sex åren har Tyskland och Nederländerna minskat antibiotikaförsäljningen till djur med omkring 60 procent. (äntligen!)

Men statistiken visar på stora skillnader mellan de olika länderna. Den allra lägsta försäljningen har Island, Norge, Sverige och Finland.

Den låga svenska siffran förklaras till stor del av att vi sedan lång tid arbetat med att på olika sätt förebygga sjukdom. Friska djur behöver inte antibiotika.

Den kraftiga minskningen i vissa länder visar talar för att även andra borde kunna nå liknande resultat.

Den sålda mängden antibiotika redovisas som milligram antibiotika per populationskorrektionsenhet, PKU. Enheten PKU motsvarar ungefär den sammanlagda levandevikten av djur i ett land, uttryckt i kilo. Detta görs för att ta hänsyn till att antalet djur skiljer mellan länderna. Måttet är dock trubbigt och siffrorna ska därför tolkas med försiktighet.

https://www.sva.se/om-sva/pressrum/nyheter-fran-sva/antibiotikaforsaljningen-till-djur-fortsatter-att-minska

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7324077

Ger tepåsarna dig plastpartiklar i koppen?

av 2 Comments

Jag läste nedan länk om att det numera används tepåsar som görs av plast eller nylon. Galet! Vem vill använda plast i mat och dryck?! Och ffa inte med värme! (Lyssna på https://4health.se/108-gifterna-i-din-vardag-–-sa-undviker-du-dem-och-17-satt-att-plastbanta och https://4health.se/110-gifterna-du-kan-minimera-i-mat-och-dryck)

Och mycket riktigt visar nu forskare att sådant te gör att vi dricker en massa nanoplast. Tepåsar av plast spetsar teet med flera miljarder bitar mikroplast och nanoplast, enligt en ny studie. (mer via https://4health.se/?s=mikroplast)

Tepåsar av plast eller nylon kan minska risken för lösa teblad i koppen. Men enligt en kanadensisk studie  släpper de också ifrån sig stora mängder mikro- och nanoplast.

Forskarna lät tepåsar av plast dra i hett vatten (95 grader) och kunde sedan visa att påsen släppt ifrån sig cirka 11,6 miljarder bitar mikroplast och 3,1 miljarder bitar nanoplast till det färdiga teet. När tepåsarna fick dra i rumsvarmt vatten upptäckte forskarna inte motsvarande mängd plast.

En bit nanoplast är ungefär lika liten som ett genomsnittligt protein; vilket är betydligt mindre än mikroplast. Det är inte så länge sedan forskarna ens lärde sig att upptäcka så små plastpartiklar.

Detta är en av de första studierna som visar att människor exponeras för nanoplast. Vi behöver lära oss mer om hur det kan påverka oss.

Men jag funderar över om jag ens stött på tepåsar i plast eller nylon än?! Har du?

https://www.nyteknik.se/miljo/nanoplast-finns-i-ditt-nybryggda-te-mycket-jamfort-med-andra-varor-6973173

Besprutningsmedel kopplade till sämre kognitiv förmåga

av Leave a Comment

En ny studie visar med avancerad hjärnavbildning (advanced brain imaging) hur exponering för vanliga bekämpningsmedel (organofosfatbekämpningsmedel, OP) förändrar hjärnan.

Ca 400 miljoner kilo aktiva bekämpningsmedelsingredienser används varje år bara i USA. OP är den vanligaste typen som används mot insekter. Den huvudsakliga exponeringen för den här typen av besprutningsmedel utsätts vi för via kosten, inte minst via frukt och grönsaker. Men personer som bor nära jordbruksmark eller bor tillsammans med människor som arbetar i jordbruksmiljöer kan också påverkas via kläder och luft.

Exponering för bekämpningsmedel av typen OP under fosterstadiet har tidigare kopplats till sämre kognition och beteendeproblem hos barn. Men vad som händer i hjärnan har varit okänt.

Forskarna i en ny studie använde “functional near-infrared spectroscopy”, för att studera blodflödet i den främre delen av hjärnan. De undersökte hjärnorna hos 95 ungdomar bosatta i Kaliforniens Salinas Valley och fann bl.a. att mer användning av besprutiningsmedel (OP) i närheten av var personernas mammor bodde under graviditeten, ledde till en minskning av hjärnaktivering på båda sidor av det prefrontala cortexområdet i hjärnan då de utförde en uppgift.

Studiens resultat tyder på att besprutningsmedel av typen OP kan leda till kognitiva- och beteendefunktionsförändringar i hjärnan. Dessa förändringar inkluderar uppmärksamhetsproblem, autistiska symtom och dålig kognitiv utveckling.

Ganska nyligen skrev jag på liknande sätt om en annan studie som visar koppling mellan exponering för besprutningsmedel och ADHD https://4health.se/vanliga-besprutningsmedel-okar-risk-for-adhd

Ur studien:

“Over 800 million pounds of pesticide active ingredients are applied in the United States each year, with organophosphates (OPs) the most commonly applied class of insecticides (1). Exposure to OP pesticides, which are endocrine-disrupting compounds (2), is widespread in the US population, including among pregnant women and children”

“We have reported consistent associations of prenatal organophosphate pesticide (OP) exposure with poorer cognitive function and behavior problems in our Center for the Health Assessment of Mothers and Children of Salinas (CHAMACOS), a birth cohort of Mexican American youth in California’s agricultural Salinas Valley. However, there is little evidence on how OPs affect neural dynamics underlying associations. We used functional near-infrared spectroscopy (fNIRS) to measure cortical activation during tasks of executive function, attention, social cognition, and language comprehension in 95 adolescent CHAMACOS participants. We estimated associations of residential proximity to OP use during pregnancy with cortical activation in frontal, temporal, and parietal regions using multiple regression models, adjusting for sociodemographic characteristics. OP exposure was associated with altered brain activation during tasks of executive function. For example, with a 10-fold increase in total OP pesticide use within 1 km of maternal residence during pregnancy, there was a bilateral decrease in brain activation in the prefrontal cortex during a cognitive flexibility task (β = −4.74; 95% CI: −8.18, −1.31 and β = −4.40; 95% CI: −7.96, −0.84 for the left and right hemispheres, respectively). We also found that prenatal OP exposure was associated with sex differences in brain activation during a language comprehension task. This first functional neuroimaging study of prenatal OP exposure suggests that pesticides may impact cortical brain activation, which could underlie previously reported OP-related associations with cognitive and behavioral function. Use of fNIRS in environmental epidemiology offers a practical alternative to neuroimaging technologies and enhances our efforts to assess the impact of chemical exposures on neurodevelopment.”

https://www.pnas.org/content/116/37/18347

Det regnar och snöar nu plast – WHO har kartlagt riskerna för människor

av Leave a Comment

Det regnar och snöar betydande kvantiteter plast. Mirkoplast. Vi får i oss dessa partiklar bl.a. genom dricksvattnet. Djur slutar växa och förlorar sitt naturliga beteende.

Mikroplast är ett samlingsnamn för små plastfragment, upp till fem millimeter. Mikroplasten, som alltså finns i våra sjöar och hav – och i dricksvatten och mat – tros komma från en rad olika källor, som till exempel tvättade textilier, bildäck och konstgräs.

Jag märker att det handlar allt mer om mikroplaster när jag skriver (tidigare via https://4health.se/?s=mikroplast). Senast för ett par veckor sen skrev jag om hur mikroplaster tar över världen och hur stora delar av våra stränder i Sverige utgörs av små plastpartiklar (även om de kan se ut som sand).

Och när det gäller nederbörd är det inte bara regn som faller – eller snö. Det är plast. Forskare har upptäckt att mikroskopiska plastfibrer faller som nederbörd från himlen. Fynden är en väckarklocka över plastföroreningen på vår planet.

Det finns mer plast än vad som möter ögat. Det finns i regn, i snö och är överallt i vår miljö nu. Upptäckten att mikroskopiska fibrer av plast faller från himlen gjordes när forskare började analysera regnvattenprover som hade samlats in från Rocky Mountains (Klippiga bergen) i Colorado i USA. Syftet var egentligen att studera kväveföroreningar. Plasten upptäcktes av en ren slump.

När plastfibrerna studerades i mikroskop såg man att de hade olika färger; den vanligaste färgen var blå följt av röd, silver, lila, grön, gul och andra färger. Ibland hade de formen av pärlor och skärvor.

Resultaten väcker frågor om mängden plastavfall som genomsyrar luften, vattnet och marken praktiskt taget överallt på jorden.

“Plastics were identified on over 90 percent of the filters. The plastic materials are mostly fibers that are only visible with magnification (~40X).”
“More plastic fibers were observed in samples from urban sites than from isolated, montane sites. However, frequent observation of plastic fibers in washout samples from the isolated Loch Vale site in Rocky Mountain National Park (elevation 3,159 meters) suggests that wet-deposition of plastic is ubiquitous and not just an urban condition.”

“It is unclear how these plastic materials are accumulating and being assimilated in the environment and biota. Moreover, the potential effects of these materials on biota is not understood.”

En liknande upptäckt gjordes av ett tysk-schweiziskt forskarteam som undersökte nederbörd i form av snö från den norska ögruppen Svalbard i Arktis. Det stora antalet plastpartiklar de hittade chockerade forskarna.

Trots att Arktis är en av få platser på jorden som människan inte exploaterat i särskilt stor grad faller plast från himlen enligt en ny studie. Det tysk-schweziska forskarlaget säger att de blev chockade av mängden partiklar de hittat i sina prover, enligt BBC. Fler än 10 000 per liter.

“The MP concentration of Arctic snow was significantly lower (0 to 14.4 × 103 N liter−1) than European snow (0.19 × 103 to 154 × 103 N liter−1) but still substantial. Polymer composition varied strongly, but varnish, rubber, polyethylene, and polyamide dominated overall.”

Men riskerna med mikroplaster för oss människor är fortfarande oklar. WHO har nu kommit med en rapport som sammanfattar vad forskningen vet. Och kunskapen är låg.

Flera, internationella, studier har de senaste åren visat på hur mikroplaster förekommer i dricksvatten, både från vattenkranar och i vattenflaskor. Men hur farligt är det för oss människor?Det har nu FN:s världshälsoorganisation – WHO – försökt att svara på i en ny rapport där man sammanfattat en rad olika studier.

Vad gäller mänsklig hälsa och mikroplaster vet vi väldigt lite. Det har nästan inte studerats alls. Men forskningen hittills visar att effekterna antagligen inte är så stora enligt rapporten. Själv är jag väldigt skeptiskt till detta med tanke på hur man ser att det påverkar djurlivet. Jag har skrivit om detta tidigare, bl.a. hur det påverkar fiskar som slutar växa, tappar sina naturliga beteenden och får svårt att överleva

https://advances.sciencemag.org/content/5/8/eaax1157

https://pubs.er.usgs.gov/publication/ofr20191048

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/mikroplaster-faller-som-sno-i-arktis

https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/plastfororeningen-har-natt-himmelska-hojder/

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7284600

Livsmedelskedjor sätter krav på leverantörer att minska besprutning

av 3 Comments

Nyheter som gör en glad!

Stora livsmedelskedjor i Danmark kräver nu att deras leverantörer gör mer än att bara följa de regler som finns kring maximala nivåer av pesticider. De kräver att de håller nivåerna lägre än de som krävs enligt lag. Detta som svar på konsumenters oro och högre krav. (Som jag alltid säger – du röstar med dina pengar – lägg dem på obesprutad och helst närproducerad mat!!)

De livsmedelskedjor som i Danmark ställer högst krav är Lidl och Coop. Lidl verkar också vara den livsmedelskedja som oftast testar att riktlinjerna följs.

Läs hela artikeln via länken nedan

“Danish supermarkets react to consumer concern over pesticide residues

Danish supermarkets Coop, Aldi and Lidl demand their suppliers go beyond legal requirements on maximum pesticide levels in response to mounting consumer concern over the issue.”

https://www.foodnavigator.com/Article/2019/05/03/Danish-supermarkets-react-to-consumer-concern-over-pesticide-residues