Search Results for: kemikalie

Ditt proteom är alla olika proteiner, från alla olika celler i din kropp. Begreppet genom har du tidigare kunnat läsa och höra om här. Genomet är din arvsmassa, dina samtliga gener. Proteomet utgörs av alla olika proteinmolekyler som ett genom kodar för.

Forskare från Linköpings universitet använder nu en metod där man testar kemikalier på proteomet. Med den här testmetoden visar sig giftiga ämnen påverka olika typer av proteiner, och därmed celler, som inte visats i tidigare studier.

Exempelvis har man testat ett välstuderat miljögift, TCDD, som man sett påverkar flera proteiner som man inte tidigare vetat om skadas av giftet.

Man testar även kombinationer av ämnen, cocktaileffekten, med denna nya metod.

https://liu.se/nyhet/metod-avslojar-kemikaliers-oonskade-biologiska-effekter

Visste du att du i många fall lika gärna kan använda produkter ur ditt skafferi som starka städprodukter? Ibland kan de naturliga alternativen till och med vara effektivare! Här kommer några tips.

Vi har tidigare bl.a. pratat om detta i podden. Lyssna på 169 https://4health.se/169-sara-johansson-giftbanta-ditt-hem

Har också skrivit om det bl.a. här: https://4health.se/anvandning-av-rengoringsmedel-kan-langsiktigt-paverka-lungfunktionen-lika-mycket-som-rokning och https://4health.se/?s=kemikalie

Bikarbonat

• Blanda ihop bikarbonat, vatten och salt till en pasta – använd tex för ingrodd smuts i din ugn. Gnugga in pastan, låt verka någon timme tex över natten, och gör sen rent med borste
• Blanda bikarbonat och vinäger och använd som effektiv rengöring tex på spisen
• Torka av en yta med bara vatten och pudra sean bikarbonat över. Torka av (skrubba ev lätt med svamp)
• Vid stopp i avloppet:
  Häll bikarbonat och salt i vasken/avloppet
  Häll på ättiksprit (Det kommer att bubbla/fräsa som en följd av den kemiska reaktion som äger rum)
  Koka upp vatten och häll det kokande vattnet i vasken
• Häll bikarbonat i diskvattnet – det hjälper till att lösa upp ingrodda matrester
• Tvätta gamla sura trasor och diskborstar med bikarbonat och vatten
• Ta bort rost (dvs istället för svinto) genom att doppa en halv potatis i bikarbonat och gnugga på rosten

Ättika/ ättiksprit

• Använd ättika istället för diskmedel på skärbrädor etc – effektiv bakteriedödare och rengörare
• Spraya ättika är det luktar illa – tex vid soporna under vasken eller i diskmaskinen
• Spraya på ättiksprit på kalkavlagringar i kök och badrum. Torka av. Eller häll ättiskrpit i toaletten och låt verka innan du borstar bort avlagringarna
• Spraya ättiksprit på illaluktande gamla svettiga kläder innan du tvättar dem. Effektivt.

Vinäger

• Blanda vinäger och vatten och spraya i kylskåpet för att ta bort lukt och bakterier
• Kan i många fall användas på liknande sätt som ättika ovan

Citron

• Kan precis som ättiksprit används mot kalkavlagringar. Dela en citron och gnugga med denna på kalkavlagringarna
• Häll citronsaft och vatten i en kopp, ställ i mikro och mikra i ett par minuter. Torka sedan av mikron med trasa. Tar bort både lukt och matrester

Arbetet med att minska de farliga kemikalierna i vår vardag fortsätter. Flera förbud väntar på att införas och redan i år har vissa gränsvärden sänkts.

Kunskapen om kemikaliers påverkan på människors hälsa ökar och nu kommer flera nya skärpta regler för vad som egentligen får finnas i vardagsprodukter. Barn är extra känsliga och bland annat har gränsvärdena för bly, fenol och bisfenol A i leksaker sänkts i år. Under nästa år kommer halterna av sexvärt krom att sänkas.

Att man har sänkt gränsvärdet för bland annat bly är jättebra. Det är ett ämne där vi inte vet någon nivå som är säker och inte påverkar hälsan.

Från och med den 1 november 2020 har EU-kommissionen beslutat att förbjuda 33 farliga ämnen i kläder och hemtextilier. Förbudet kommer att gälla bland annat kläder, lakan, handdukar och inredningstextilier som vi kommer i kontakt med. Dessutom ingår tyger i bilar, bussar samt möbler i offentliga miljöer. Eftersom speciellt kläder bärs nära kroppen finns det också en risk att vi exponeras mycket för dessa kemikalier så därför är det mycket bra att skärpta regler införs.

Även om det inte räcker hela vägen, så är det trevligt med nyheter i positiv riktning! 🙂

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/efter-larmen-nu-blir-det-skarpta-regler-for-kemikalier-i-vardagsprodukter

Kemikalieinspektionens utredare har hittat högfluorerade ämnen i brandskum och livsmedelsförpackningar, men även i nya användningsområden som kosmetika.
Nyligen stoppades micropopcorn i Danmark för att pappret innehåller högfluorerade kemikalier, men detta är bara några användningsområden av tusentals där samhället har dålig koll. Efter att kemikalierna hittats i dricksvatten på många håll vill nu Kemikalieinspektionen skärpa kontrollen.

Högfluorerade ämnen (PFAS) är ett samlingsbegrepp som innefattar både perfluorerade och polyfluorerade ämnen. De kan finnas tex i impregnerade textilier, impregnerat papper, rengöringsmedel, brandsläcknings­skum, samt i produkter som används i verkstads- och elektronikindustrin.  Ämnena används eftersom de har förmåga att bilda släta, vatten-, fett- och smutsavvisande ytor. Ämnena har det gemensamt att de är mycket stabila. En del bryts ned långsamt eller inte alls medan andra omvandlas till persistenta ämnen i naturen.

Livsmedelsverket har kallat fluorerade ämnen det största hotet mot dricksvattnet. Flera kommuner har fått dricksvattnet utslaget av brandskum från i huvudsak brandövningar på flygplatser. Fluorämnena bryts inte ner utan blir kvar i miljön för evigt. De lagras i kroppen och det finns misstankar om att de ger cancer och skador på bland annat sköldkörteln, levern och immunförsvaret.

Jag har tidigare skrivit om skandalen där dricksvatten i flera kommuner förorenades av den giftiga kemikalien PFOS, vars källa troligen är brandskum från en militäranläggning. https://4health.se/nytt-larm-fran-livsmedelsverket-svenska-kommuners-dricksvatten-innehaller-farliga-kemikalier

I en ny rapport, som är en del av åtgärdsprogrammet efter det som hände, varnar nu Kemikalieinspektionen för att informationen är för dålig kring hur högfluorerade ämnen, så kallade PFAS, används.

Det finns inget krav på industrin att informera. Kemikalieinspektionen har i sin kartläggning kommit fram till att fler än 3.000 kommersiella högfluorerade ämnen används runt om i världen. Alla dessa ämnen, i sig själva eller omvandlade, är extremt långlivade i miljön. Det betyder att de inte bryts ner. Det vi släpper ut blir kvar där. Det finns också de som anrikas och ansamlas i olika organismer, och en del av dessa är direkt giftiga.

För över hälften av de 3.000 ämnen som identifierats av Kemikalieinspektionen saknas information om vad de används till. Eftersom de används i låga volymer så behöver ämnena i sig inte rapporteras i EU och Sverige, och sen har vi dessutom en stor varuimport.

Högfluorerade ämnen är vatten-, fett-, och smutsavvisande, vilket gör dem eftertraktade inom många användningsområden. De här ämnena har så många olika användningsområden, de finns i allt från textilier till brandskum.

Kemikalieinspektionens granskning visar dessutom att det finns okända fluorkemikalier i livsmedelsförpackningar, papper, kläder, möbler, kosmetika, smutsavstötande medel för Iphones och tandlagningsmedel.

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/dalig-koll-pa-farliga-kemikalier-nu-vill-man-skarpa-kraven