Kemikalieinspektionens utredare har hittat högfluorerade ämnen i brandskum och livsmedelsförpackningar, men även i nya användningsområden som kosmetika.
Nyligen stoppades micropopcorn i Danmark för att pappret innehåller högfluorerade kemikalier, men detta är bara några användningsområden av tusentals där samhället har dålig koll. Efter att kemikalierna hittats i dricksvatten på många håll vill nu Kemikalieinspektionen skärpa kontrollen.
Högfluorerade ämnen (PFAS) är ett samlingsbegrepp som innefattar både perfluorerade och polyfluorerade ämnen. De kan finnas tex i impregnerade textilier, impregnerat papper, rengöringsmedel, brandsläckningsskum, samt i produkter som används i verkstads- och elektronikindustrin. Ämnena används eftersom de har förmåga att bilda släta, vatten-, fett- och smutsavvisande ytor. Ämnena har det gemensamt att de är mycket stabila. En del bryts ned långsamt eller inte alls medan andra omvandlas till persistenta ämnen i naturen.
Livsmedelsverket har kallat fluorerade ämnen det största hotet mot dricksvattnet. Flera kommuner har fått dricksvattnet utslaget av brandskum från i huvudsak brandövningar på flygplatser. Fluorämnena bryts inte ner utan blir kvar i miljön för evigt. De lagras i kroppen och det finns misstankar om att de ger cancer och skador på bland annat sköldkörteln, levern och immunförsvaret.
Jag har tidigare skrivit om skandalen där dricksvatten i flera kommuner förorenades av den giftiga kemikalien PFOS, vars källa troligen är brandskum från en militäranläggning. https://4health.se/nytt-larm-fran-livsmedelsverket-svenska-kommuners-dricksvatten-innehaller-farliga-kemikalier
I en ny rapport, som är en del av åtgärdsprogrammet efter det som hände, varnar nu Kemikalieinspektionen för att informationen är för dålig kring hur högfluorerade ämnen, så kallade PFAS, används.
Det finns inget krav på industrin att informera. Kemikalieinspektionen har i sin kartläggning kommit fram till att fler än 3.000 kommersiella högfluorerade ämnen används runt om i världen. Alla dessa ämnen, i sig själva eller omvandlade, är extremt långlivade i miljön. Det betyder att de inte bryts ner. Det vi släpper ut blir kvar där. Det finns också de som anrikas och ansamlas i olika organismer, och en del av dessa är direkt giftiga.
För över hälften av de 3.000 ämnen som identifierats av Kemikalieinspektionen saknas information om vad de används till. Eftersom de används i låga volymer så behöver ämnena i sig inte rapporteras i EU och Sverige, och sen har vi dessutom en stor varuimport.
Högfluorerade ämnen är vatten-, fett-, och smutsavvisande, vilket gör dem eftertraktade inom många användningsområden. De här ämnena har så många olika användningsområden, de finns i allt från textilier till brandskum.
Kemikalieinspektionens granskning visar dessutom att det finns okända fluorkemikalier i livsmedelsförpackningar, papper, kläder, möbler, kosmetika, smutsavstötande medel för Iphones och tandlagningsmedel.
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/dalig-koll-pa-farliga-kemikalier-nu-vill-man-skarpa-kraven
Daniy says
Hej Anna
Använder du vattenrenare? Och isåfall vilken teknik är bäst? Fungerar det lika bra att destillera vattnet?
Är dessa kannor i plast med vattenrenare något att ha? Vill helst inte ha plast men inte sett någon i glas.
Anna Sparre @ 4health.se says
Hej Daniy!
Jag använder en Britakanna till en del av det vatten jag dricker, inte till allt. Och precis som du är jag inte så nöjd med plast, så det jag gör är att jag filtrerar i Britakannan och häller sen även det vattnet i glasflaska där det står tills jag dricker det