fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

ADHD

Besprutningsmedel kopplade till sämre kognitiv förmåga

av Leave a Comment

En ny studie visar med avancerad hjärnavbildning (advanced brain imaging) hur exponering för vanliga bekämpningsmedel (organofosfatbekämpningsmedel, OP) förändrar hjärnan.

Ca 400 miljoner kilo aktiva bekämpningsmedelsingredienser används varje år bara i USA. OP är den vanligaste typen som används mot insekter. Den huvudsakliga exponeringen för den här typen av besprutningsmedel utsätts vi för via kosten, inte minst via frukt och grönsaker. Men personer som bor nära jordbruksmark eller bor tillsammans med människor som arbetar i jordbruksmiljöer kan också påverkas via kläder och luft.

Exponering för bekämpningsmedel av typen OP under fosterstadiet har tidigare kopplats till sämre kognition och beteendeproblem hos barn. Men vad som händer i hjärnan har varit okänt.

Forskarna i en ny studie använde “functional near-infrared spectroscopy”, för att studera blodflödet i den främre delen av hjärnan. De undersökte hjärnorna hos 95 ungdomar bosatta i Kaliforniens Salinas Valley och fann bl.a. att mer användning av besprutiningsmedel (OP) i närheten av var personernas mammor bodde under graviditeten, ledde till en minskning av hjärnaktivering på båda sidor av det prefrontala cortexområdet i hjärnan då de utförde en uppgift.

Studiens resultat tyder på att besprutningsmedel av typen OP kan leda till kognitiva- och beteendefunktionsförändringar i hjärnan. Dessa förändringar inkluderar uppmärksamhetsproblem, autistiska symtom och dålig kognitiv utveckling.

Ganska nyligen skrev jag på liknande sätt om en annan studie som visar koppling mellan exponering för besprutningsmedel och ADHD https://4health.se/vanliga-besprutningsmedel-okar-risk-for-adhd

Ur studien:

“Over 800 million pounds of pesticide active ingredients are applied in the United States each year, with organophosphates (OPs) the most commonly applied class of insecticides (1). Exposure to OP pesticides, which are endocrine-disrupting compounds (2), is widespread in the US population, including among pregnant women and children”

“We have reported consistent associations of prenatal organophosphate pesticide (OP) exposure with poorer cognitive function and behavior problems in our Center for the Health Assessment of Mothers and Children of Salinas (CHAMACOS), a birth cohort of Mexican American youth in California’s agricultural Salinas Valley. However, there is little evidence on how OPs affect neural dynamics underlying associations. We used functional near-infrared spectroscopy (fNIRS) to measure cortical activation during tasks of executive function, attention, social cognition, and language comprehension in 95 adolescent CHAMACOS participants. We estimated associations of residential proximity to OP use during pregnancy with cortical activation in frontal, temporal, and parietal regions using multiple regression models, adjusting for sociodemographic characteristics. OP exposure was associated with altered brain activation during tasks of executive function. For example, with a 10-fold increase in total OP pesticide use within 1 km of maternal residence during pregnancy, there was a bilateral decrease in brain activation in the prefrontal cortex during a cognitive flexibility task (β = −4.74; 95% CI: −8.18, −1.31 and β = −4.40; 95% CI: −7.96, −0.84 for the left and right hemispheres, respectively). We also found that prenatal OP exposure was associated with sex differences in brain activation during a language comprehension task. This first functional neuroimaging study of prenatal OP exposure suggests that pesticides may impact cortical brain activation, which could underlie previously reported OP-related associations with cognitive and behavioral function. Use of fNIRS in environmental epidemiology offers a practical alternative to neuroimaging technologies and enhances our efforts to assess the impact of chemical exposures on neurodevelopment.”

https://www.pnas.org/content/116/37/18347

Vanliga besprutningsmedel ökar risk för ADHD

av Leave a Comment

En ny studie visar en koppling mellan exponering för besprutningsmedel och ADHD. När mammor utsätts för besprutningsmedel under graviditeten, och har högre nivåer av vanliga besprutningsmedel i urin, ökar sannolikheten att barnen har ADHD eller ADHD-symtom vid två till fyra års ålder.

Ur studien:

“Maternal urinary concentrations of pyrethroid and chlorpyrifos metabolites and attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) symptoms in 2-4-year-old children from the Odense Child Cohort.”

“BACKGROUND: Pyrethroids and chlorpyrifos are widely used insecticides, but the potential impact of prenatal exposure on child neurodevelopment has only been addressed in few longitudinal studies.

OBJECTIVES: To investigate associations between prenatal exposure to pyrethroids and chlorpyrifos and traits of ADHD in 2-4-year-old children.

METHODS: Metabolites of chlorpyrifos and pyrethroids were measured in maternal urine collected at gestational week 28 among 1207 women from the Odense Child Cohort. Of these, 948 completed the Child Behavior Check List for ages 1.5-5 years (CBCL: 1½-5). Negative binomial and logistic regression models were used to estimate relative differences in ADHD problem scores (CBCL: 1½-5 subscale) expressed as the ratio of expected scores between exposure groups and the odds (OR) of scoring equal to or above the 90th percentile in relation to maternal urinary metabolite concentrations (continuous ln2-transformed or categorized into tertiles). The analyses were adjusted for maternal education level, parental psychiatric diagnosis, child age and sex.

RESULTS: The chlorpyrifos metabolite, 3,5,6-trichloro-2-pyridinol (TCPY), the generic pyrethroid metabolite, 3-phenoxybenzoic acid (3-PBA), and the metabolite of trans-isomers of permethrin, cypermethrin, and cyfluthrin, trans-3-(2,2-dichlorovinyl)-2,2-dimethylcyclopropane-1-carboxylic acid (trans-DCCA), were detected in 90%, 94%, and 11%, respectively, of the urine samples. Each doubling in maternel 3-PBA concentration was associated with a 3% increase in the ADHD score (Ratio: 1.03 (95% CI: 1.00,1.07)) and a 13% higher odds of having a ADHD score ≥ the 90th percentile (OR: 1.13 (1.04,1.38)). Similar associations were seen for 3-PBA as categorical variable (p-trend=0.052 in negative binimoal regression, p-trend=0.007 in logistic regression). Furthermore, concurrent concentrations of 3-PBA and TCPY above their medians were associated with higher ADHD score (Ratio: 1.20 (1.04, 1.38)) and higher odds of scoring ≥ the 90th percentile (OR: 1.98 (1.26, 3.11)). Maternal trans-DCCA above the detection level increased the odds of ADHD symptoms (OR: 1.76 (1.08, 2.86)). The associations were not modified by sex.

CONCLUSIONS: Prenatal exposure to pyrethroids was associated with ADHD related traits at 2-4 years of age. Considering the widespread use of pyrethroids these results are of concern.”

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/m/pubmed/31229776/

Ljudterapi i autism

av 5 Comments

Ljudterapi, Listening Therapy, eller “The Safe and Sound Protocol” (SSP) – som jag även skrivit om på instagram https://www.instagram.com/p/BwrS1mJhTow/ kommer jag att skriva mer om.  Jag kommer att berätta mer om både vad det är och hur det fungerar i kroppen –  och mina egna upplevelser av det.

Men jag vill redan nu dela med mig av en studie kring denna form av ljudterapi och autism eftersom man såg så fantastiska resultat.

Bilden nedan är en sida ur boken Accessing the healing power of the vagus nerve där Stanley Rosenberg beskriver videoinspelningar av en studie på autistiska barn.

Är du nyfiken på SSP så kontakta Laura Geiger som hjälper dig rätt: https://www.thelaurageiger.com/listeningtherapy

 

Tarmfloran/ studie: Autism minskade med 50% !

av 1 Comment

Hur är tarmfloran involverad i Autism? VÄLDIGT mycket! Det finns egentligen i min erfarenhet (och kunskap/ vad studierna säger) alltid 3 områden som är involverade i Autism:

  1. problem på cellnivå, med näringsobalanser/ energiproduktion/ oxidativ stress
  2. toxisk belastning / problem med kroppens egen detox
  3. problem med tarm/tarmflora

Nu har man studerat nr 3 genom att göra avföringstransplantationer vid autism – och minskat symtom med hela 50% (!)

Läsvärt (saxat ut det viktigaste):

“Autism symptoms reduced nearly 50% two years after fecal transplant”

[autism spectrum disorder (ASD))]

“Currently, effective treatments for ASD include behavioral therapy, speech and social therapy, psychiatric medications, and dietary and nutritional approaches. However, no medical treatments have been approved to treat core symptoms of ASD such as social communication difficulties and repetitive behaviors.

One promising avenue of autism research involves the gut microbiome, which is the collection of microbes that lives in our intestines and helps us in many ways including digestion of our food, training our immune system and preventing overgrowth of harmful bacteria. Recent research suggests our gut microbiomes also affect brain communication and neurological health. Worldwide, interest is growing in the idea that changes in normal gut microbiota may be responsible for triggering a vast range of diseases.”

In a new study, “Long-term benefit of Microbiota Transfer Therapy in Autism Symptoms and Gut Microbiota,” published in Scientific Reports, Arizona State University researchers Rosa Krajmalnik-Brown, Ph.D., James Adams, Ph.D, and lead author Dae-Wook Kang, Ph.D, demonstrate long-term beneficial effects for children diagnosed with ASD through a revolutionary technique known as Microbiota Transfer Therapy (MTT), a special type of fecal transplant […]. Remarkably, improvements in gut health and autism symptoms appear to persist long after treatment.

At two years post-treatment, most of the initial improvements in gut symptoms remained. In addition, parents reported a slow steady reduction of ASD symptoms during treatment and over the next two years. A professional evaluator found a 45% reduction in core ASD symptoms (language, social interaction and behavior) at two years post-treatment compared to before treatment began.

“We are finding a very strong connection between the microbes that live in our intestines and signals that travel to the brain,” said Krajmalnik-Brown, a professor at the Biodesign Swette Center for Environmental Biotechnology at the Biodesign Institute and ASU’s School for Sustainable Engineering and the Built Environment. “Two years later, the children are doing even better, which is amazing.”

“Many kids with autism have gastrointestinal problems, and some studies, including ours, have found that those children also have worse autism-related symptoms,” said Krajmalnik-Brown. “In many cases, when you are able to treat those gastrointestinal problems, their behavior improves.”

Roughly 30-50% of all people with autism have chronic gastrointestinal (GI) problems, primarily constipation and/or diarrhea that can last for many years. That chronic discomfort and pain can cause irritability, decreased attention and learning, and negatively impact behavior.

An earlier study with only vancomycin (an antibiotic) had found major temporary improvements in GI and autism symptoms, but the benefits were lost a few weeks after treatment stopped despite use of over-the-counter probiotics.

So, the question at hand was what’s going on in the gut, and how does it affect both physical and behavioral symptoms of autism, and how can we develop a long-lasting treatment?

Krajmalnik-Brown, Kang and Adams have shown that by transferring healthy microbiota to individuals lacking certain gut bacteria, it is possible to “donate” a more diverse set of bacteria into the patient and improve gut health.

[…] Only one dose of FMT is usually enough to cure C. Difficile infections, but his patients with autism were far harder to treat. He discovered that three months of daily FMT was required to treat his autism patients, but eventually resulted in significant improvements in both GI and autism symptoms.

Based on his experience with his patients, Borody led the design of the clinical treatment used at ASU for this study. The MTT approach involves 10 weeks of treatment, including pre-treatment with vancomycin, a bowel cleanse, a stomach acid suppressant, and fecal microbiota transfer daily for seven to eight weeks.

[…]  Improvements in GI symptoms, ASD symptoms, and the microbiome all persisted for at least eight weeks after treatment ended, suggesting a long-term impact.” The present study now shows the benefits are extended beyond eight weeks to at least two years post-treatment.

The ASU team compared differences in the microbiome of children with autism compared to typically developing children. At the start of the study, children with autism were found to have lower diversity in their respective gut microbes and were depleted of certain strains of helpful bacteria, such as Bifidobacteria and Prevotella. “Kids with autism are lacking important beneficial bacteria, and have fewer options in the bacterial menu of important functions that bacteria provide to the gut than typically developing kids,” Krajmalnik-Brown said.

FMT treatment substantially increased microbial diversity and the presence of helpful bacteria in the gut, such as Bifidobacteria and Prevotella. After two years, diversity was even higher and the presence of beneficial microbes remained.

“We originally hypothesized that our therapy would be efficient to transform the dysbiotic gut microbiome toward a healthy one. In our original paper in 2017, we reported an increase in gut diversity together with beneficial bacteria after MTT, and after two years, we observed diversity was even higher and the presence of beneficial microbes remained,” Kang said. He added that this may be one of the reasons for success in improving the gut health, but further mechanistic studies are warranted to define specific roles of gut microbes in the context of autism.

The work done at ASU is not only about treating patients but also about learning from the treatment in order to develop better formulations and optimize dosing.

“Understanding which microbes and chemicals produced by the microbes are driving these behavioral changes is at the heart of our work,” Krajmalnik-Brown said. The team’s new publication reports that the study demonstrated that two years after treatment stopped the participants still had an average of a 58% reduction in GI symptoms compared to baseline. In addition, the parents of most participants reported “a slow but steady improvement in core ASD symptoms.”

“Every family completed the study, and every family returned two years later for a follow-up evaluation,” said Adams, citing the families’ dedication to the research. “The treatment was generally well-tolerated with minimal adverse effects.”

“This is a world-first discovery that when we treated the gut bacteria in these children during our clinical trial two years ago to reset their microbiome with FMT, positive results are still continuing to be improving two years from the original treatments. I would call it the highest improvement in a cohort that anyone has achieved for autism symptoms,” said Borody.

Professional evaluation revealed a 45% decrease in ASD symptoms compared to baseline. Researchers note that although there may be some placebo effect, much of that effect appears to be real. At the start of the study, 83% of participants were rated as “severe” autism. At the end of the study, only 17% were “severe,” 39% were “mild/moderate,” and 44% were below the cut-off for mild ASD.

[…]

All of the participants in the study exhibited chronic GI symptoms from infancy, including chronic constipation and/or chronic diarrhea. The treatment benefits extended beyond their physical symptoms, even causing some parents to note how much their children’s behavior had improved over time.

“It is very unusual to see steady gradual improvement after the conclusion of any treatment,” said Adams. “We only conducted the long-term follow-up study after several families told us that their child was continuing to improve significantly.” Krajmalnik-Brown stated that the data suggests that the MTT intervention transformed the gut environment into a healthier status, leading to long-term benefit on both GI and ASD symptoms.

Adams said many of the participants in the trial shared common traits, including birth by C-section, reduced breastfeeding, increased antibiotics, and low fiber intake by the mother and child, all of which lead to limited biodiversity in their gut bacteria. Due to the open label nature of the study and the small sample size used, more research is needed in order to verify the usefulness of MTT as a therapeutic.

[…]

The microbiota formulation used in the original study was developed at the University of Minnesota by Alexander Khoruts and Michael Sadowsky, who developed innovative methods for collecting microbiota from healthy, carefully-screened donors and purifying and freezing them. They licensed their technology to Finch Therapeutics, who provided financial support for the manufacturing of the therapeutic microbiota used for the study.”

Mer via taggen microbiome

https://eurekalert.org/pub_releases/2019-04/asu-asr040819.php

Tarmflorans direkta koppling till din hjärna

av Leave a Comment

Det finns en tydlig koppling mellan tarmen och din hjärna. Allt mer forskning kommer kring kopplingen som tarmfloran har till demens, autism, depression mm.

Bra sammanfattande artikel i The New York times om kopplingen mellan din tarmflora och hjärna. Länk nedan, här saxat ur artikeln:

“Germs in Your Gut Are Talking to Your Brain.” 
“The body’s microbial community may influence the brain and behavior, perhaps even playing a role in dementia, autism and other disorders.

In 2014 John Cryan, a professor at University College Cork in Ireland, attended a meeting in California about Alzheimer’s disease. He wasn’t an expert on dementia. Instead, he studied the microbiome, the trillions of microbes inside the healthy human body.

Dr. Cryan and other scientists were beginning to find hints that these microbes could influence the brain and behavior. Perhaps, he told the scientific gathering, the microbiome has a role in the development of Alzheimer’s disease.

The idea was not well received. “I’ve never given a talk to so many people who didn’t believe what I was saying,” Dr. Cryan recalled.

A lot has changed since then: Research continues to turn up remarkable links between the microbiome and the brain. Scientists are finding evidence that microbiome may play a role not just in Alzheimer’s disease, but Parkinson’s disease, depression, schizophrenia, autism and other conditions.

For some neuroscientists, new studies have changed the way they think about the brain.”

“One of the skeptics at that Alzheimer’s meeting was Sangram Sisodia, a neurobiologist at the University of Chicago. […] he decided to put the idea to a simple test.”

“He and his colleagues gave antibiotics to mice prone to develop a version of Alzheimer’s disease, in order to kill off much of the gut bacteria in the mice. Later, when the scientists inspected the animals’ brains, they found far fewer of the protein clumps linked to dementia.

Just a little disruption of the microbiome was enough to produce this effect. Young mice given antibiotics for a week had fewer clumps in their brains when they grew old, too.”

“For someone with a background in molecular biology and neuroscience, this is like going into outer space.”

Following a string of similar experiments, he now suspects that just a few species in the gut — perhaps even one — influence the course of Alzheimer’s disease, perhaps by releasing chemical that alters how immune cells work in the brain.

He hasn’t found those microbes, let alone that chemical. But “there’s something’s in there,” he said. “And we have to figure out what it is.”

“Scientists have long known that microbes live inside us. In 1683, the Dutch scientist Antonie van Leeuwenhoek put plaque from his teeth under a microscope and discovered tiny creatures swimming about.

But the microbiome has stubbornly resisted scientific discovery. For generations, microbiologists only studied the species that they could grow in the lab. Most of our interior occupants can’t survive in petri dishes.

In the early 2000s, however, the science of the microbiome took a sudden leap forward when researchers figured out how to sequence DNA from these microbes.”

“The brain is shielded from microbial invasion by the so-called blood-brain barrier. Normally, only small molecules pass through.

“As recently as 2011, it was considered crazy to look for associations between the microbiome and behavior,” said Rob Knight, a microbiologist at the University of California, San Diego.

“Investigators took stool from mice with a genetic mutation that caused them to eat a lot and put on weight. They transferred the stool to mice that had been raised germ-free — that is, entirely without gut microbiomes — since birth.

After receiving this so-called fecal transplant, the germ-free mice got hungry, too, and put on weight.

Altering appetite isn’t the only thing that the microbiome can do to the brain, it turns out. Dr. Cryan and his colleagues, for example, have found that mice without microbiomes become loners, preferring to stay away from fellow rodents.

The scientists eventually discovered changes in the brains of these antisocial mice. One region, called the amygdala, is important for processing social emotions. In germ-free mice, the neurons in the amygdala make unusual sets of proteins, changing the connections they make with other cells.”

“Children with autism have unusual patterns of microbial species in their stool. Differences in the gut bacteria of people with a host of other brain-based conditions also have been reported.

But none of these associations proves cause and effect. Finding an unusual microbiome in people with Alzheimer’s doesn’t mean that the bacteria drive the disease. It could be the reverse: People with Alzheimer’s disease often change their eating habits, for example, and that switch might favor different species of gut microbes.

Fecal transplants can help pin down these links. In his research on Alzheimer’s, Dr. Sisodia and his colleagues transferred stool from ordinary mice into the mice they had treated with antibiotics. Once their microbiomes were restored, the antibiotic-treated mice started developing protein clumps again.

“We’re extremely confident that it’s the bacteria that’s driving this,” he said. Other researchers have taken these experiments a step further by using human fecal transplants.”

“If you hold a mouse by its tail, it normally wriggles in an effort to escape. If you give it a fecal transplant from humans with major depression, you get a completely different result: The mice give up sooner, simply hanging motionless.

“To study autism, Dr. Mauro Costa-Mattioli and his colleagues at the Baylor College of Medicine in Houston investigated different kinds of mice, each of which display some symptoms of autism. A mutation in a gene called SHANK3 can cause mice to groom themselves repetitively and avoid contact with other mice, for example.

In another mouse strain, Dr. Costa-Mattioli found that feeding mothers a high-fat diet makes it more likely their pups will behave this way.

When the researchers investigated the microbiomes of these mice, they found the animals lacked a common species called Lactobacillus reuteri. When they added a strain of that bacteria to the diet, the animals became social again.

Dr. Costa-Mattioli found evidence that L. reuteri releases compounds that send a signal to nerve endings in the intestines. The vagus nerve sends these signals from the gut to the brain, where they alter production of a hormone called oxytocin that promotes social bonds.

Other microbial species also send signals along the vagus nerve, it turns out. Still others communicate with the brain via the bloodstream.

It’s likely that this influence begins before birth, as a pregnant mother’s microbiome releases molecules that make their way into the fetal brain.

Mothers seed their babies with microbes during childbirth and breast feeding. During the first few years of life, both the brain and the microbiome rapidly mature.”

“the amygdala, the emotion-processing region of the brain”

“Dr. Knickmeyer and her colleagues measured the strength of the connections between the amygdala and other regions of the brain. Babies with a lower diversity of species in their guts have stronger connections, the researchers found.

Does that mean a low-diversity microbiome makes babies more fearful of others? It’s not possible to say yet “

“In the early 1900s, neurologists found that putting people with epilepsy on a diet low in carbohydrates and high in protein and fat sometimes reduced their seizures.

Epileptic mice experience the same protection from a so-called ketogenic diet. But no one could say why. Elaine Hsiao, a microbiologist at the University of California, Los Angeles, suspected that the microbiome was the reason.

To test the microbiome’s importance, Dr. Hsiao and her colleagues raised mice free of microbes. When they put the germ-free epileptic mice on a ketogenic diet, they found that the animals got no protection from seizures.

But if they gave the germ-free animals stool from mice on a ketogenic diet, seizures were reduced.

Dr. Hsiao found that two types of gut bacteria in particular thrive in mice on a ketogenic diet. They may provide their hosts with building blocks for neurotransmitters that put a brake on electrical activity in the brain.

It’s conceivable that people with epilepsy wouldn’t need to go on a ketogenic diet to get its benefits — one day, they may just take a pill containing the bacteria that do well on the diet.

Sarkis Mazmanian, a microbiologist at Caltech, and his colleagues have identified a single strain of bacteria that triggers symptoms of Parkinson’s disease in mice. He has started a company that is testing a compound that may block signals that the microbe sends to the vagus nerve.

“Dr. Costa-Mattioli hopes that L. reuteri some day will help some people with autism, but he warns parents against treating their children with store-bought probiotics. Some strains of L. reuteri alter the behavior of mice, he’s found, and others don’t.

Dr. Costa-Mattioli and his colleagues are still searching for the most effective strain and figuring out the right dose to try on people.

Mer via taggen https://4health.se/tag/microbiome

https://www.nytimes.com/2019/01/28/health/microbiome-brain-behavior-dementia.html

Teanin vid ADHD och autism

av 4 Comments

Fick ett meddelande som jag tycker kan vara värt att dela (med godkännande givetvis 🙂 )

Hej Anna!

Tack för en otroligt bra podd. 2014 skrev du lite om ett sömnexperiment med teanin. Jag provade själv lite senare men det fungerade inte alls, jag sov i stället betydligt sämre.

Men så snubblade jag för ett och ett halvt år sedan över en studie (hittar tyvärr inte tillbaka till den) där man testat teanin på pojkar med ADHD och funnit att det hade lika god effekt som ritalin (eller om det var någon annan vanlig adhd-medicin). Eftersom jag hade teanin hemma testade jag att ge det på morgonen till min dotter som har diagnosen högfungerande autism. Innan vi började kunde hon max hålla koncentrationen i 15 minuter, och omedelbart när hon tog teanin kunde hon i stället hålla fokus i många timmar (lätt 4-5 timmar, ofta mer). Efter någon veckas användning började hon dessutom vilja göra saker, t ex teckna, hon som inte haft ork till några intressen på flera år.

Min dotter har nu ätit l-teanin dagligen (200 mg) i snart ett och ett halvt år, och effekten kvarstår. Om hon missar att ta det så ser jag det på henne direkt, blicken blir frånvarande och jag måste upprepa allt jag säger flera gånger innan det går in. När vi var i London missade hon att ta teanin en morgon. Efter en halvtimme på stan låste sig allt, inget fungerade. Jag baxade in henne på ett café, tryckte i henne teanin (som jag tack och lov hade i handväskan), och efter en stund kunde vi fortsätta utan problem resten av dagen i denna ganska stimmiga storstad. Helt sanslöst tydlig effekt!

Denna fantastiska aminosyra har hjälpt oss så oerhört mycket, den tog oss igenom högstadiet och vi har nu klarat av en termin i gymnasiet. Naturligtvis jobbar vi med kost, andra tillskott, sömn, träning och mentala strategier också, men inget har haft så tydlig effekt som teaninet. Jag tar teanin också emellanåt sådana dagar jag känner att jag behöver vara extra klar och fokuserad på jobbet, det funkar bra på mig med men inte lika klockrent som på min dotters NPF-hjärna. Det tråkiga är att BUP inte ens vill prata om detta, de är inte intresserade, så jag får chansa vidare med dosering och mina funderingar på egen hand.

Det vore spännande om du kunde göra en ny djupdykning i aminosyran teanin i din podd – denna gång med fokus på dess koncentrations- och fokuseringshöjande effekter. Du får säkert massor med önskemål, men frågar jag inte så lär det ju definitivt inte bli något. 🙂

Tack än en gång för det fina arbete du gör!

/Åsa

Olja från cannabis har potential i både autism och smärtlindring

av 5 Comments

Förra året fördubblades antalet svenska patienter som får medicinsk cannabis utskrivet på recept. Antalet svenskar som fick medicinsk cannabis utskrivet av läkare 2017 jämfört med året innan gick från 168 till 337 personer.

I cannabis finns bl.a. två verksamma substanser, CBD och THC. THC är det som gör dig hög. CBD-olja ger inte något rus, men behöver ofta kombineras med lite THC för bästa effekt.

SVT skriver att en av dem är William Nilsson från Hässleholm som blev hjälpt av cannabisolja.
För fem år sedan var William Nilsson från Hässleholm deprimerad, isolerad och gick på flera tunga mediciner mot bland annat autism och ADD. Som mest åt han 30 tabletter per dygn. Men efter tjugo år orkade han inte längre utan bestämde sig för att sluta. I stället provade han medicinsk cannabis i form av olja. Det blev vändpunkten.

Överläkare Sixten Arozenius är den läkare som skrivit ut medicinsk cannabis till William. Han har haft William som patient i 15 år och träffat honom när han mådde som sämst och fram till i dag.
– Jag har sett en helt fantastisk utveckling på William de senaste tre-fyra åren och det är utan tvekan den medicinska cannabisen som har gjort att han mår så bra i dag, säger Sixten Arozenius.

Enligt läkemedelsverket kan Sativex användas för att lindra symptom hos patienter med MS, multipel skleros. Men Williams läkare har gjort en så kallad off-label-förskrivning som läkaren får göra om andra möjliga mediciner redan har prövats på patienten. En off-label-förskrivning innebär att det sker på läkarens ansvar. För William Nilsson var detta just en sista möjlighet efter att han provat många andra mediciner.

– Han har haft en helt otrolig utveckling som ett resultat av den medicinska cannabisen och jag visste knappt någonting om detta innan William nämnde det. Jag blev själv mycket förvånad att det fungerade så bra för honom, konstaterar läkaren.

Läkemedlet är det enda godkända svenska gjort av medicinsk cannabis. Det godkändes som läkemedel för MS-sjuka för sex år sedan. Förra året fördubblades antalet patienter som fått läkemedlet förskrivet i Sverige

– Williams fantastiska psykosociala utveckling gäller honom och några allmänna slutsatser kan inte dras av hans fall. Man måste komma ihåg att autism, ADD, ADHD, schizofreni och andra tillstånd inte är sjukdomar utan högst varierande tillstånd där man försöker samla ihop symptom för att göra diagnoser av det, säger läkaren.

Just det här sista är väldigt viktigt. Nästan alla diagnoser, och inte minst autismspektrat, är bara en samling symtom. Men å andra sidan ser man i modern forskning många gemensamma nämnare om man tittar i hälsotester.

Jag har tidigare hört om flera amerikanska fall där medicinsk cannabis (främst CBD om jag förstått rätt) hjälp enormt mycket i autism. Tycker att det är spännande och ser potential.

MEN jag vill betona att i autism finns det massor med saker man ska göra först! Kosten först och främst. Gluten- och kaseinfri kost, och gärna ketogen kost är vad studierna säger (och mina egna erfarenheter från klienter är i linje med detta) . I autism (och även ADHD) ser man också nästan alltid magproblem (testa) , problem med cellernas energiproduktion (testa), inflammation och hög toxisk belastning/ svårt att göra sig av med gifter. Det är alltså av stor vikt att adressera detta med rätt tester, tillskott och behandling.

Här finns ett kort filmklipp som förklarar lite om det här med CBD och THC:

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/narkoslakaren-berattar-hur-medicinsk-cannabis-anvands

Artiklarna:

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/william-blev-hjalpt-av-cannabisolja

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/jag-hoppas-william-kan-stimulera-till-mycket-mer-forskning

Autoimmunitet och hjärnans sjukdomar: “Hjärndimma”, Alzheimers, Parkinsons, MS och Autism – Betrayal episode 6

av 2 Comments

I det här (näst sista och fristående) avsnittet handlar det om autoimmunitet i hjärnan, om hjärnans koppling till matsmältningssystemet, om hjärndimma och demenssjukdomar, autism, ADD/ADHD mm. Dessutom pratas det vaccinering, kemikalier och annat spännande.

Officiellt namn och beskrivning:

Episode 6 – Autoimmunity and Brain Disorders: Alzheimer’s, Parkinson’s, Multiple Sclerosis, Dementia, and Autism

eller

Episode 6- Autoimmune Diseases of the Brain: A New Approach to Neurology

  • Autoimmunity and the effects on the Brain
  • Brain fog, memory loss, anxiety, and depression…are they signs of autoimmunity? Can you test for that?
  • Chemicals found in everyday life are altering your brain function.
  • Cases that explain that the brain is directly connected with the gut.
  • Why rates of lupus, Alzheimer’s disease, Parkinson’s disease, MS, autism, and ADD skyrocketed in the last few decades.
  • The role diet plays in brain function and brain diseases.

ADHD-medicinering vs. livsstilsfaktorer

av Leave a Comment

Förskrivning av läkemedel mot adhd har ökat kraftigt i Sverige under de senaste tio åren. Samtidigt finns få studier om långsiktiga effekter av medicineringen, och många har svåra biverkningar av sin medicin.

De vanligaste adhd-läkemedlen som innehåller metylfenidat kan dessutom leda till rubbningar av hjärtrytmen hos barn och ungdomar, visar en ny stor studie från Sydkorea. I studien ingick 150 000 barn och ungdomar som behandlas med adhd-läkemedel. Av dem hade drygt 1000 fått någon typ av påverkan på hjärtat.

Resultatet bekräftar tidigare studier om hur de vanligaste adhd-läkemedel kan påverka hjärtat. Det är en känd effekt att den här typen av läkemedel, som påverkar puls och blodtryck, kan ge hjärtrytmrubbningar. Men studien visar också på några få fall av hjärtinfarkter hos barn och unga.

Metylfenidat har en stressande effekt på hjärtat och höjer hjärtfrekvensen. Det är en belastning för hjärtat. Har man då dålig blodförsörjning till hjärtat kan de medföra en ökad risk. Den här typen av allvarliga biverkningar är underrapporterade normalt sett, vilket innebär att unga personer kan ha fått allvarlig hjärtrytmrubbningar eller hjärtinfarkt utan att man kopplat det till de här vanliga adhd-läkemedlen

Vanliga adhd-preparat som innehåller metylfenidat är exempelvis concerta och ritalin.

Under en tioårsperiod har antalet personer med diagnosen adhd ökat kraftigt, från 20 000 till 120 000 i Sverige. Nära 90 000 personer får nu adhd-läkemedel. Tänk så många av dem som hade mått minst lika bra med kost- och livsstilsomläggning som med mediciner. Som hade kunnat slippa biverkningar av medicinering mot symtom.

Jag har både själv träffat, och fått rapporterat från föräldrar till, barn med ADHD och relaterade diagnoser som alla blivit bättre med framförallt kostomläggning till en glutenfri och helst även mejerifri kost med mindre snabba kolhydrater (ffa socker). Dessa barn är oftast också känsliga för tillsatser som glutamat (MSG) och azofärgämnen, och en obalans i fettsyror.

Många barn med diagnoser som ADHD, autism och annat inom gruppen NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) får dessutom enorm hjälp av att arbeta med att balansera hjärnhalvorna, bl.a. genom motoriska övningar.

Jag tycker att användandet av begreppet “funktionsnedsättning” ofta är fel i det här sammanhanget. Det verkar snarare handla om en obalans som ger egenskaper som är “annorlunda” jämfört med genomsnittet. Obalans mellan hjärnhalvor och signalsubstanser. Och om man adresserar denna balans med livsstilsfaktorer så har vi de häftigaste personerna, de coolaste individerna, som är kreativa, emotionella och med annorlunda förmågor, men som samtidigt kan få lov att må bra.

Tidigare inlägg via taggen ADHD

http://www.bmj.com/content/353/bmj.i2550

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/adhd-lakemedel-kan-rubba-hjartrytmen

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6445051

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6243774

Mjölk – kan det vara farligt?

av 8 Comments

Bra vecka hos Malou i Efter Tio. Temat är “De vita gifterna”. Måndagens inslag handlade om mjölk och hur det kan förvärra och även initiera sjukdomar och besvär (se klippet längre ner). Jag har skrivit om det tidigare, hur mjölkprotein kan förväxlas med hormoner av kroppens celler och därmed ställa till besvär. Särskilt autoimmuna sjukdomar såsom diabetes typ 1, respektive ADHD verkar vara kopplat till detta. Men även mag- och tarmsjukdomar såsom Crohns och Ulcerös colit kan bli bättre om man undviker mejeriprodukter.

I programmet pratade man även om kopplingen till prostatacancer. Men fokus var mycket på processad mjölkpulver (där en del ämnen är förstörda) som finns i allt från glass till välling.
Rent statistiskt så ser man att en del besvär ökat betydligt mer i länder som Sverige där vi dricker mjölk på ett helt annat sätt än på andra ställen i världen.

Mjölk tillhör ju inte den paleolitiska kosten (det vi är anpassade till) och många med hälsobesvär blir bättre utan. Tänk dock på att det man framför allt kopplat till besvär är mjölkproteinet, så väljer man att äta mejeriprodukter välj de feta produkterna. Då får man i sig en totalt sett mindre mängd.

Själv försöker jag minimera mejeriprodukterna, men lägger till det som en god gräddsås eller dyl. Jag använder även gärna smör som i stort sett bara är mjölkfett. Till den som har hälsobesvär brukar jag rekommendera att testa en tid helt utan mejeriprodukter. Det kan hjälpa mot en rad besvär, såsom många av de autoimmuna sjukdommarna, koncentrationssvårigheter, ADHD och liknande, magproblem osv.

Tänk dock på att inte ersätta komjölken med någon konstig ersättning som sojamjölk eller dylikt. Det är vi definitivt inte anpassade till. Ersätt hellre gräddsåsen med avokadoröra eller hemmagjord majonnäs. I programmet gör man även mandelmjölk på mandel och vatten i mixer.

Uppdaterat: här är klippet med bara mjölk (dvs inte hela programmet):
%C3%84r%20mj%C3%B6lk%20verkligen%20nyttigt?

Här är klippet. Mjölktemat är i slutet av programmet. Det börjar 46 minuter in i programmet (efter tredje reklampausen).
Efter%20tio