Rätt tarmbakterier kan bl.a. hjälpa många av dem som varje år drabbas av en infektion som medför svåra diarréer, såsom C. diff. I Linköping finns allt som behövs för att tillverka kapslar med avföring, men trots det går arbetet långsamt med att få dem färdiga.
Varje år drabbas omkring 7 000 svenskar av en infektion orsakad av bakterien Clostridium difficile, som kan ge diarréer och feber. Oftast drabbar det personer som ätit antibiotika under en längre tid – äldre och multisjuka i synnerhet.
Många människor har bakterien i tarmarna, men de andra goda bakterierna som också finns där håller den i schack. Men om man under en längre tid äter antibiotika kan de goda bakterierna i värsta fall slås ut, vilket kan medföra att Clostridium difficile tar över.
Om man måste ha antibiotika ska man få ett så smalt (specifikt) antibiotikum som möjligt så att det inte påverkar så stor del av tarmfloran, utan de bakterier man är ute efter att ta bort med läkemedlet. Mer om detta och antibiotikaresistens kommer vi att prata om i avsnitt 199.
Som första behandlingsmetod för att få bukt med infektionen får man en annan typ av antibiotika som riktar sig mot den här bakterien. Det brukar i de flesta fall fungera, men när det inte gör det har så kallade avföringstransplantationer bra effekt. Man kan säga att man lagar en rubbad tarmflora, genom att tillföra friska bakterier från en annan person.
En avföringstransplantation innebär att man för in frisk avföring i en sjuk tarm. I nuläget görs de flesta avföringstransplantationerna med hjälp av en slang som förs upp i tjocktarmen. Men det är också möjligt att använda kapslar som sväljes.
I USA har man redan börjat använda sig av kapslar som komplement till traditionella avföringstransplantationer. När de svenska kapslarna väl blir klara skulle det medföra en behagligare behandlingsprocess för patienten och även effektivisera sjukvården.
På Universitetssjukhuset i Linköping har man sedan förra året haft materialet och kunskapen för att kunna tillverka kapslar med avföring som patienten ska svälja. Men arbetet går långsamt. De har allt de behöver och skulle ha börjat redan nu, men att få loss personal och tid har varit svårt och inte prioriterats.
Rent effektmässigt är kapseln något sämre än andra metoder. Men patienten behöver å andra sidan bara gå till mottagningen, ta sina kapslar och gå hem igen. Istället för att behöva stanna kvar på sjukhuset. Så sjukvårdsresursmässigt är det positivt och det medför en behagligare process för patienten än att få en slang i rumpan.
Mycket forskning pågår inom området och förhoppningen är att man i framtiden ska kunna behandla andra mag- och tarmsjukdomar med de smidigare kapslarna. I nuläget anser man dock att det inte finns tillräckligt stark evidens för att behandlingen skulle lämpa sig vid andra åkommor än just Clostridium difficile-infektioner.
Tidigare via taggen microbiome och mer specifikt om avföringstransplantationer https://4health.se/?s=avföringstrans
https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/bajskapslar-kan-snart-vara-accepterad-behandlingsmetod
Lämna ett svar