Jag blir ibland förbannad på att ohälsa som enbart eller oftast drabbar kvinnor ofta får mindre resurser, mindre forskning och tas på mindre allvar. Det gäller saker som fibromyalgi, inkontinens och förlossningsskador, sköldkörtelbesvär mm.
Så när det väl görs något på området är det värt att uppmärksammas tycker jag. När det gäller förlossningsdepression så handlar det om att mer än 10 % av alla som fött barn drabbas. Mer än var tionde nybliven mamma drabbas alltså av förlossningsdepression – och då är det ändå underdiagnostiserat.
I Uppsalas landsting ska man nu införa screening på BB för att upptäcka kvinnor i riskzonen tidigare och erbjuda dem hjälp. Under våren planerar kvinnokliniken att inrätta en multiprofessionell stödgrupp. Bra!
Förlossningsdepression är underdiagnostiserat och mammorna själva har svårt att söka hjälp eftersom det kan vara svårt att urskilja symtomen från det vanliga förloppet efter en förlossning. Att få barn innebär en stor hormonomställning som kan påverka hur man mår. Lätt nedstämdhet, baby blues, är mycket vanligt efter förlossningen och går oftast över inom två veckor. Mamman kan också vara trött, ha dålig aptit och vara ångestfylld utan att det är tecken på en depression. För vissa kan nedstämdheten dock övergå i en förlossningsdepression och i vissa fall i en allvarlig psykos. De som löper störst risk är kvinnor som tidigare i livet haft depressioner.
Det finns hormonella orsaker men har med många faktorer att göra, bl.a. sömn, personlighet mm. Den främsta kända riskfaktorn är om kvinnan tidigare haft en förlossningsdepression, även om den varit lindrig. Även depression tidigare i livet utan koppling till graviditet/förlossning påverkar, liksom dåligt stöd från partner, ängslig personlighet och svåra livshändelser.
Vid misstanke om förlossningsdepression är det viktigt att kvinnan får praktisk information och egentid. Det kan vara att få sova minst fyra timmar i sträck, motionera, träffa vänner eller ta promenader. Om detta inte har snabb effekt kan det sättas in medicinering och/eller samtalsterapi.
För att lättare upptäcka mammor i riskzonen att drabbas av en förlossningsdepression håller en grupp forskare i Uppsala på att utveckla en manual för tidig screening som ska användas i samband med utskrivning från BB. Manualen baseras på insamlade data från studien BASIC och bygger på matematiska algoritmer.
I BASIC-studien, som startade 2009, har forskargruppen följt mer än 6.000 kvinnor i Uppsala län under graviditeten och förlossningen. Kvinnorna har fått svara på webbaserade enkäter om sin livssituation och sitt mående, samt lämnat blod- och vävnadsprover från moderkakan och navelsträngen. Man studerar biologiska faktorer som halten av stresshormonet kortisol men också andra riskfaktorer som sömnsvårigheter, personlighet och stöd från partner och amning.
Utöver screeningen ska ett team bestående av gynekologer, barnmorskor och psykiatriker, psykologer och allmänläkare inrättas på Akademiska sjukhuset för att ge snabbare och bättre stöd till mammor. Det kan till exempel vara att ringa upp mammor som inte kommer på efterkontroll, samtalsstöd och medicinering. Förhoppningen är att teamet ska finnas på plats i vår.
I dag screenas mammorna i samband med besöket på BVC när barnet är cirka 8 veckor vilket kan vara för sent. Många nyblivna mammor som mår dåligt känner också skam och skuld över att de inte är lyckliga när de “borde” vara det och tvekar att ta upp frågor om sin egen hälsa. Förutom att själv må dåligt får många svårt att knyta an till sitt nyfödda barn.
https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/ny-metod-ska-upptacka-forlossningsdepression-tidigare/
Lämna ett svar