Relativt ny forskning visar hur sömnens djup kan påverka vår hjärnas förmåga att effektivt städa bort avfall och toxiner. Eftersom sömn ofta blir allt lättare och mer störd när vi blir äldre, stärker forskningen kopplingarna mellan åldrande, sömnlöshet och ökad risk för Alzheimers sjukdom.
Forskningen indikerar att den långsamma och stabila aktiviteten i hjärnan i samband med djup icke-REM-sömn är nödvändig för funktionen hos det glymfatiska systemet, hjärnans unika process för att avlägsna avfall. (detta har Anders Lönedal nämnt i de podcasts vi gjort med honom).
Det tidigare okända glymfatiska systemet beskrevs först av Nedergaard och hennes kollegor under 2012. Före den tiden förstod forskarna inte helt hur hjärnan, som upprätthåller sitt eget slutna ekosystem, tog bort avfall. Studien avslöjade ett system som pumpar cerebrospinalvätska (CSV/CSF) genom hjärnvävnad för att tvätta bort avfall. En efterföljande studie visade att detta system huvudsakligen fungerar när vi sover.
Cerebrospinalvätska (CSV) är “hjärn-ryggmärgsvätska” eller ryggmärgsvätska – på engelska cerebrospinal fluid (CSF). Det är en färglös vätska som fyller hjärnans ventriklar (kommunicerande hålrum) och flödar runt i och kring hjärnan och ryggmärgen. Cerebrospinalvätskan har flera funktioner. Förutom att den agerar stötdämpande och skyddar hjärnan vid mekaniskt trauma, bidrar den till kylning av hjärnan, transporterar näringsämnen till hjärnceller som ligger nära ventriklarna, samt avlägsnar slaggprodukter.
Eftersom ackumulering av toxiska proteiner som betaamyloid och tau i hjärnan är förknippade med Alzheimers sjukdom, har forskare spekulerat på att försämring av det glymfatiska systemet på grund av störd sömn kan bidra till sjukdomen. Det glymfatiska systemet ska ju hjälpa till att städa bort sådana proteiner. Detta är i linje med kliniska observationer som visar en koppling mellan sömnbrist och ökad risk för Alzheimers.
I en ny studie genomförde forskare experiment med möss som bedövades med sex olika anestesimetoder. Medan djuren var under anestesi spårade forskarna hjärnans elektriska aktivitet, kardiovaskulär aktivitet och rensningsflödet av CSF genom hjärnan. Teamet observerade att en kombination av läkemedelsketamin och xylazin (K / X) nästan upprepade den långsamma och stabila elektriska aktiviteten i hjärnan och hjärtfrekvens som är associerad med djup icke-REM-sömn. Den elektriska aktiviteten i hjärnorna hos möss som administrerades K / X verkade vara optimala för funktionen av det glymfatiska systemet.Möss i studien som utsattes för anestetika som inte orsakade långsam hjärnaktivitet såg minskad glymfatisk aktivitet.
De synkroniserade vågorna av neural aktivitet under djup långvågig sömn sammanfaller med vad man vet om flödet av CSF i det glymfatiska systemet. Det verkar som att de kemikalier som är involverade i neuronernas aktivitet, joner, driver en osmosprocess som hjälper till att dra vätskan genom hjärnvävnaden.
Det är känt att när vi åldras blir det svårare att konsekvent uppnå djup icke-REM-sömn, och studien förstärker vikten av djup sömn till det glymfatiska systemets funktion. Studien visar också att det glymfatiska systemet kan manipuleras genom att förbättra sömnen, ett resultat som kan peka på potentiella kliniska tillvägagångssätt, såsom sömnterapi eller andra metoder för att öka sömnkvaliteten för riskfyllda populationer.
https://www.sciencedaily.com/releases/2019/02/190227173111.htm
Malin says
Det vore superspännande om du ville göra ett poddavsnitt eller skriva fler inlägg om djupsömn: hur mycket man behöver (uppgifterna om det varierar) och vad man kan göra för att få mer av det.
Sara says
Hej!
Hade varit spännande att höra vad du tänker kring att mäta sin sömn med aktivitetsarmband.
/Sara
johan says
kan rekommendera Matthew Walkers “Why we sleep” – den definitvia referensen pa amnet, ocksa mycket fangslande och lattlast trots fakataspackad