Personer med ulcerös kolit har visat sig ha låga nivåer av särskilda mikrober som omvandlar galla till andra ämnen.
Ulcerös kolit är ett tillstånd där tjocktarmen blir inflammerad. Det anses numera vara en autoimmun sjukdom och inkluderar symtom som sår i tjocktarmen, samt skov med diarré och blod i avföringen.
Forskarna i den aktuella studien undersökte två grupper av patienter som hade opererat bort sin tjocktarm. För den ena gruppen var operationen för att behandla ulcerös kolit medan den andra gruppen opererades på grund av ett annat tillstånd som inte involverar inflammation.
Vissa bakterier i tarmen är kända för att konvertera gallsyror, producerade av levern, till andra ämnen, så kallade sekundära gallsyror. Dessa sekundära gallsyror har nyligen visat sig kunna ha en antiinflammatorisk roll.
Forskarna analyserade avföring från patienter i varje grupp och fann att patienter som behandlades för ulcerös kolit hade mycket lägre nivåer av vissa sekundära gallsyror än den andra gruppen. Deras avföring innehöll mycket mindre gener från de bakterier som är nödvändiga för framställning av dessa ämnen. De hade också mindre diversitet i sin bakterieflora jämfört den andra gruppen. Och mer specifikt hade de mycket lägre halter av ruminococcaceae. Bakterier av typen ruminococcaceae är viktiga för just omvandling av gallsyror till sekundära gallsyror.
Experiment på möss med tre olika tillstånd som kan jämföras med ulcerös kolit eller Crohns sjukdom (Crohns är en annan inflammatorisk tarmsjukdom) gav ytterligare insikter. Man fann att om man introducerade dessa sekundära gallsyror så minskade inflammationen i tarmen.
Forskarna genomför nu en klinisk studie för att undersöka om introduktion av sekundära gallsyror kan hjälpa till att behandla patienter som opererats för ulcerös kolit men som utvecklar inflammation i sin stomi.
Ur studien:
- Secondary bile acids (SBAs) are reduced in UC pouch patients, relative to FAP patients
- Reduced Ruminococcaceae in UC pouches is associates with SBA deficiency
- SBA supplementation ameliorates inflammation in animal models of colitis
- The protective effect of SBAs is in part dependent on the TGR5 bile acid receptor
“Secondary bile acids (SBAs) are derived from primary bile acids (PBAs) in a process reliant on biosynthetic capabilities possessed by few microbes. To evaluate the role of BAs in intestinal inflammation, we performed metabolomic, microbiome, metagenomic, and transcriptomic profiling of stool from ileal pouches (surgically created resevoirs) in colectomy-treated patients with ulcerative colitis (UC) versus controls (familial adenomatous polyposis [FAP]). We show that relative to FAP, UC pouches have reduced levels of lithocholic acid and deoxycholic acid (normally the most abundant gut SBAs), genes required to convert PBAs to SBAs, and Ruminococcaceae (one of few taxa known to include SBA-producing bacteria). In three murine colitis models, SBA supplementation reduces intestinal inflammation. This anti-inflammatory effect is in part dependent on the TGR5 bile acid receptor. These data suggest that dysbiosis induces SBA deficiency in inflammatory-prone UC patients, which promotes a pro-inflammatory state within the intestine that may be treated by SBA restoration.”
Mer via taggen microbiome https://4health.se/tag/microbiome
https://www.cell.com/cell-host-microbe/fulltext/S1931-3128(20)30062-7
Anna says
Intressant. Hur får man i sig Ruminococcaceae? Finns det probiotika?
Anna Sparre @ 4health.se says
är nog bättre att försöka äta mat som gynnar tillväxt av dessa bakterier
Eva says
Hej
Vilken mat ska man äta? För att öka dessa
Anna says
Hej
Undrar också vilken mat man ska äta för att få i sig de små rackarna 🙂
Eva says
Hej Anna Sparre, Vet du om det finns någon probiotika på marknaden eller vilken mat man ska äta för att få fler Ruminococcaceae??? i sin tarm
Matilda says
Hej Anna! Du har hjälpt mig tidigare då vi gjort tester ihop. Nu visat sig att jag har fått hepatos och är gravid i v 30. Tydligen lever och gallsyror som spökar. Kan jag ta HCL eller är det kontraproduktivt?
Anna Sparre @ 4health.se says
Hej Matilda!
Oj, svårt att säga. Hepatos är relativt ovanligt ändå.
Brukar du ta HCl och undrar om du ska sluta el fortsätta? Kanske inte ska börja med det direkt annars, utan hellre ta matsmältningsenzymer i så fall i steg 1.
Jag vågar inte ge medicinska råd så här, särskilt inte utan att ha hela bilden.
Äter du väldigt mycket fett kan du testa dra ner det ngt till förmån för mer nyttiga/långsamma kolhydrater (typ rotfrukter etc) och se om det hjälper för att gallproduktionen drar ner på takten. Möjligen kan det omvända också fungera.
Viktigast att äta väldigt antiinflammatoriskt tycker jag. Dvs strikt paleo och undvika alla spannmål och mejerier. Äta mycket färska örter/kryddor, grönsaker, bär