Covid-patienter som varit fysiskt inaktiva löper betydligt högre risk att bli inlagda på sjukhus, få intensivvård och riskera att avlida, enligt en ny studie. Detta anses vara den tredje största riskfaktorn, värre än rökning.
Vi vet sedan tidigare att övervikt, hög ålder och underliggande metabola sjukdomar som diabetes ökar risken att drabbas allvarligt av det nya coronaviruset. Nu visar forskning att även fysisk inaktivitet är en viktig riskfaktor.
En vältränad kropp har bättre lungkapacitet och muskelstyrka. Man har en bättre utgångspunkt. Lyssna på senaste podcastavsnittet om hur du kan arbeta med lungkapaciteten och andningen både förebyggande och efter covid: https://4health.se/283-andning-och-covid-19-under-och-efter-sjukdom-samt-forebyggande-tips-for-lungor-och-lymfa-med-markus-greus
Nästan 50 000 personer med covid-19 deltog i den nya studien. Patienterna hade under 2018 och 2019 tillfrågats om hur mycket de rörde på sig under en vanlig vecka.
Svaren delades in i tre kategorier; inaktiv vilket motsvarar noll till tio minuter motion per vecka, lite aktiv vilket motsvarar 11-149 minuter per vecka och aktiv som motsvarar mer än 150 minuter per vecka. Forskarna jämförde sedan svaren om aktivitetsnivån med hur sjuka patienterna blev i covid-19. Hänsyn togs till andra kända riskfaktorer.
Resultaten visar att det finns ett samband mellan den fysiska aktiviteten och hur svårt sjuka patienterna blev. Att vara inaktiv mer än fördubblade risken att hamna på sjukhus jämfört med att vara aktiv. Inaktiva patienter hade dessutom två och en halv gånger ökad risk att dö än aktiva.
Man vet sedan tidigare studier att om man har ett fysiskt aktivt liv så har man mindre risk att drabbas av virusinfektioner generellt och får oftast lättare symptom.
Forskarna kunde också se att de som var lite aktiva hade lägre risk att hamna på sjukhus än de som var helt inaktiva, vilket visar att även lite motion kan ha stor betydelse.
Enligt forskarna anses fysisk inaktivitet vara den tredje största riskfaktorn för covid-19, efter ålder och organtransplantation. Studien pekar även på att fysisk inaktivitet är en större riskfaktor än rökning.
Studien visar på en association mellan fysisk aktivitet och sjukdomsbilden, men det går inte att slå fast ett kausalt samband. Forskarna har tagit andra faktorer som till exempel underliggande sjukdom och övervikt i beaktning så att det inte påverkar resultaten. Men det som skulle kunna påverka resultaten är om patienten har en okänd sjukdom. Det skulle kunna vara en orsak till att man inte är sugen på, eller har svårare, att vara fysiskt aktiv. Sedan när man blir smittad blir man sjukare för att man i botten har en sjukdom som man inte kände till innan.
En orsak till att motion är skyddande mot att insjukna svårt i covid-19 är att fysisk aktivitet minskar risken att få systemisk inflammation, vilket är problemet vid svår covid-19.
Men det finns många undantag med covid-patienter som är väldigt vältränade och blir svårt sjuka. Läs mer om möjliga orsaker i tidigare inlägg.
Ur studien:
Physical inactivity is associated with a higher risk for severe COVID-19 outcomes: a study in 48 440 adult patients
Objectives To compare hospitalisation rates, intensive care unit (ICU) admissions and mortality for patients with COVID-19 who were consistently inactive, doing some activity or consistently meeting physical activity guidelines.
Methods We identified 48 440 adult patients with a COVID-19 diagnosis from 1 January 2020 to 21 October 2020, with at least three exercise vital sign measurements from 19 March 2018 to 18 March 2020. We linked each patient’s self-reported physical activity category (consistently inactive=0–10 min/week, some activity=11–149 min/week, consistently meeting guidelines=150+ min/week) to the risk of hospitalisation, ICU admission and death after COVID-19 diagnosis. We conducted multivariable logistic regression controlling for demographics and known risk factors to assess whether inactivity was associated with COVID-19 outcomes.
Results Patients with COVID-19 who were consistently inactive had a greater risk of hospitalisation (OR 2.26; 95% CI 1.81 to 2.83), admission to the ICU (OR 1.73; 95% CI 1.18 to 2.55) and death (OR 2.49; 95% CI 1.33 to 4.67) due to COVID-19 than patients who were consistently meeting physical activity guidelines. Patients who were consistently inactive also had a greater risk of hospitalisation (OR 1.20; 95% CI 1.10 to 1.32), admission to the ICU (OR 1.10; 95% CI 0.93 to 1.29) and death (OR 1.32; 95% CI 1.09 to 1.60) due to COVID-19 than patients who were doing some physical activity.
Conclusions Consistently meeting physical activity guidelines was strongly associated with a reduced risk for severe COVID-19 outcomes among infected adults. We recommend efforts to promote physical activity be prioritised by public health agencies and incorporated into routine medical care.
https://bjsm.bmj.com/content/early/2021/04/07/bjsports-2021-104080
https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/motion-minskar-risken-for-att-drabbas-svart-av-covid-19
Det du tar upp gäller dom som hamnar på IVA, det borde vara som du säger.
Det finns ett undantag unga fult friska vältränade har en ökad risk att få långtidscovid.
Många som har fått långtidscovid har inga underliggande sjukdomar och ingen metabol sjuklighet.
Samma sak syns vid ME/CFS (kroniskt trötthetssyndrom) yngre fult friska blir totalt utslagna och kan ibland inte ens går ur sängen.
Det kan även vara så att överdriven fysisk aktivitet sänker immunförsvarets aktivitet och det gör oss mer infektionskänsliga, typ elitidrott.
Du skriver “systemisk inflammation” kan vara korrekt men vi vet inte vad som faktiskt händer det går inte att mäta, inga blodprover kan i dag påvisa något.
Dom som har långtidscovid där hittar dom inte fel i vanliga blodprover , organskador syns på röntgen och en del andra skador kan man hitta men ingen kan se någon “systemisk inflammation” men många tror att det finns en systemisk inflammation.
Vi måste inse att sjukvården faktiskt inte än kan så mycket som vi inbillar oss att dom kan.
Om sjukvården kunde något så skulle dom gå ut och säga vad som är fel på dom långtidssjuka, dom säger inget därför att dom inte vet något als.
https://www.youtube.com/watch?v=wgZWmKtZENU
Lisa Norén, Sofia Breland och Åsa K Hedlund | Långtidscovid
Jag ser också exakt samma personer som drabbas av utmattning, CFS och ME som också får långtidscovid. Och ja, hårdtränande ingår där eftersom många, särskilt kvinnor, övertränar om man tittar på deras totala påfrestning/stress i livet.
Hård träning kanske sänker vårt immunförsvar så vi blir mer mottagliga för infektioner.
Stress är ett problem men jag tvivlar på att alla har stress som orsak till sjukdom.
Stress kan nog försämra vårt immunförsvar så vi sen får kroniska infektioner men utan virus bakterier så skulle vi inte blivit sjuka av stressen.
(det finns dom som blir sjuka av bara stress förnekar det inte men tror att det är överdrivet)
Det kommer studier som tyder på att viruset är kvar på vissa med långtiscovid finns i länken.
(Bra info om långtidscovid)
Det kan vara miljögifter som sänker vårt immunförsvar så vi inte kan hantera infektioner, så är det ofta när djur drabbas av sjukdomar i naturen.
PFAS fluorföreningar och plastkemikalier skulle kunna vara ett problem för oss.
https://covidforeningen.se/svenska-covidforeningens-snabbremissvar-pa-forsakrings-medicinskt-beslutsstod/#more-1733
toxiner är också stress/påfrestning på kroppen
Toxiner kanske kan ses som stress för kroppen men när folk pratar om stress så brukar det handla om att man har för mycket att göra vilket jag ser som riktig stress.
Det kan även vara så att brandskum fluorförening sänker immunförsvaret (minskar antikroppsproduktionen se studier) så personen får en infektion exempelvis covid, då är det bara förgiftning och infektion som orsakar sjukdomen.
Det måste finnas sjukdomar som inte beror på stress, men jag håller med om att stress är ett problem och det är början på många sjukdomar men inte alla.