Törst – så funkar det

Hur kommer det sig att vi känner törst redan innan kroppen behöver vätska? Och varför skiljer det sig så mycket mellan olika personers vätskebehov?

Den klassiska förklaringen till hur törsten regleras är att kroppen känner av en förändrad balans i blodet av vatten och salter. Men när vi blir törstiga dricker vi ofta vatten innan kroppen ens har hunnit märka av en ändrad vätskebalans i blodet. T.ex. när du blir törstig mitt under en måltid, så har det oftast inte hunnit ske några förändringar i blodet till följd av matintaget. Ändå vill du dricka. Att vi blir törstiga ”i förväg” har varit lite av en gåta.

Forskare i USA har hittat särskilda nervceller i hjärnan som styr detta. De här cellerna känner av vad som stoppas in i munnen och sätter igång törsten. De räknar på något sätt ut hur mycket du har druckit och vilken effekt det har på kroppen. Dessa nervceller fungerar troligen som ett komplement till kroppens system att känna av vätskebalansen i blodet.

Forskarna har också sett att det är samma nervceller som styr  känslan av att något kallt att dricka släcker törsten mycket bättre än något ljummet eller varmt.

Men det är också väldigt stor skillnad mellan hur mycket olika personer känner att de behöver dricka. Medan vissa personer har svårt att komma ihåg att dricka några glas vatten om dagen, är jag själv en sån som dricker långt mycket mer än det ”man behöver”.

En del av detta kan förklaras med genetik. I det DNA-test som kallas DNA Sport testar man bland annat ett SNP (lyssna på avsnitt 102 för mer kött på benen kring detta) på den gen för något i kroppen kallas Bradykinin receptor beta 2 (BDKRB2). Bradykinin spelar roll för blodkärlens vidgande. Och olika varianter i den här genen gör att man har olika effektivt bradykinin och olika snabbt förlorar  salt och vätska. Jag är en ”wild type”, dvs ”det normala”, i just denna SNP – en ”CC”. Men det är också vanligt med TT, dvs personer som har mindre effektivt bandykinin och som tar längre tid på sig att göra sig av med salter och vätska – och därmed inte har samma vätskebehov.

http://www.nature.com/nature/journal/vaop/ncurrent/full/nature18950.html

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=6486862

Det här inlägget postades i Hälsa - övrigt. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>