På en genomsnittlig mjuk havsbotten ligger omkring 40 kilo papper och plast per kvadratkilometer, enligt uppskattningar från Göteborgs universitet. Fem biljoner plastbitar med en sammanlagd vikt på 269 000 ton flyter runt i världshaven, det har amerikanska forskare räknat ut. Skräpet är skadligt för djurlivet och plasten förgiftar fisken när den bryts ned i vattnet. Detta gör att fisken vi äter innehåller gifter, och är också en bidragande faktor till att vi har så lite fisk i vissa vatten.
En ny svensk studie visar att abborryngel hellre äter mikroplast än sin vanliga föda. Konsekvenserna är förödande och hotar på sikt de marina ekosystemen.
Med mikroplast menas pyttesmå plastpartiklar, oftast mellan en och fem millimeter långa. Många är betydligt mindre än så, partiklar mellan 10 och 50 mikrometer har hittats utanför hela Sveriges kust av forskare.
Mikroplastkulor används dels i industrin, men den största källan är troligtvis större plastföremål som långsamt bryts ner i naturen. Eftersom nedbrytningen går så långsamt ökar halterna oavbrutet så länge tillflödet fortsätter.
Ju mindre partiklarna blir, desto större är risken att de hamnar i marina djur som fiskar. Musslor och plankton som filtrerar vattnet för att få i sig föda får också i sig partiklarna.
Dessutom drar plasten till sig organiska miljögifter som kan transporteras vidare i näringskedjan och på sikt hotar både djurlivet i havet och människors hälsa. Det betyder alltså att mikroplaster innebär att vi sprider andra farliga ämnen, genom att ämnena fäster vid plastpartiklarna.
Samtidigt förs mikroskopiskt små plastpartiklar ut i havet via dagvatten som innehåller mikroplast från bland annat konstgräsmattor och bildäck. Ytterligare andra kommer via reningsverken som släpper igenom runt tio procent av mikroskräpet som når dem via avloppet – bland annat från tandkräm och tvålar.
Idag flödar mängder av små mikroskopiska plastartiklar omkring i våra hav. De är restprodukterna av all den plast som årligen hamnar i haven och som inte helt kan brytas ned. Dessutom bidrar slitage av bildäck och skönhetsprodukter som innehåller mikroplaster till att ansamligen av små plastpartiklar ökar.
Forskare har länge anat att mikroplasten äts upp av fiskar och andra havslevandeorganismer med de direkta effekterna på det marina djurlivet har varit svåra att visa. Nu visar den nya studien, som publiceras i Science, att abborryngel hellre väljer att äta mikroplast framför sin vanliga föda. Abborrynglen slutade då växa, tappade sina naturliga beteenden och fick svårt att överleva.
Forskarna varnar för storskaliga problem om mikroplasterna får fortsätta att samlas i haven i samma takt som idag. Det innebär dessutom att vi får i oss samma skadliga ämnen när vi äter fisken, och därmed kan räkna med liknande skador på våra egna kroppar.
I den aktuella studien placerade forskarna abborryngel i vatten innehållande olika koncentrationer av mikroplast som motsvarar de halter som uppmätts vid de svenska kusterna och på andra kustnära havsområden i världen. Forskarna kunde redan på ett tidigt stadium, till och med innan fisklarverna hade kläckts, se direkta effekter av mikroplasten.
Studier från samma forskargrupp men vars resultat ännu inte har publiceras visar att även andra fiskarter reagerar på samma sätt som abborren.
Bara i avloppsvatten spolas det ut mängder med mikroplaster. Reningsverken fasar inte ut dessa. Tills de börjar göra det behöver vi själva använda alternativa nedbrytbara artiklar istället för plaster. Tänk på att användning av mikroplastartiklar i hygienartiklar är vanlig. Vissa länder har förbud mot det, bl.a. USA, men inte Sverige.
Mikroplast är vanligt i tandkräm och smink. Tandkräm och hudkrämer med en skrubbande funktion innehåller ofta mikroplast. Och när tandkrämen spottas ut i handfatet och krämen sköljs av hamnar plastkulorna till slut i reningsverken, som bara klarar av att fånga upp en bråkdel. Men tänk på att de små plastbitarna också skapas när större plastföremål bryts ner i naturen. Den största kvantiteten kommer troligtvis från plastföremål i haven och plast som slängs i naturen
Tänk på vad du slänger i vattnet och vad du köper för produkter – välj plastfritt! Både för hälsa och miljö
Mer på samma tema via taggen miljö, och bl.a. https://4health.se/nyttig-fisk och https://4health.se/?s=plast
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/fiskyngel-ratar-foda-for-plast
http://www.nyteknik.se/miljo/mikroplast-i-tandkram-forbjuds-6342852
http://www.nyteknik.se/nyheter/mikroplast-i-kosmetika-fasas-ut-6342754
http://www.nyteknik.se/energi/sa-mycket-plast-finns-det-i-varldshaven-6396320
Th.B says
En så viktig tråd och jag har knappt tid att stöta er i detta. (Tack 4Healt.se för att ni inte ännu har gett upp.) Här är ett försök i alla fall att stötta er, OM nu länkarna fungerar som det var tänkt.
Visste ni att Ca: 85% av den fisk som finns att köpa i butik är odlad?
SVT köpte en fransk dokumentär om odlad fisk. När Norska laxodlare fick höra talas om detta att dokumentären skulle visas i Svensk TV, drog stora PR-maskinerit/lobbyist-maffian igång.
Snacka om Svensk pressfrihet-Jo tjena…
https://vimeo.com/104376663
Th.B says
Egentligen finns det hur många livsviktiga Webbsidor som helst om miljötillståndet i haven.
Gratis publikationer: http://www.havet.nu
http://www.havet.nu/havsutsikt
http://www.miljöportalen.se/vatten/vattenförorenigar/hannar-med-ägg-honor-med-penis
Mikael Lihnér says
Mikroplast eller plast på fel plats, dvs i hav eller natur ska självklart förhibndras.
Plast är bra och ska återvinnas, inte slängas.
En kommentar till den hänvisning som ges ovan:
https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/fiskyngel-ratar-foda-for-plast
Sidan har uppdaterats av SVT:
Redaktionens uppdatering 28/4 2017: Centrala Etikprövningsnämnden, CEPN, har yttrat sig om den här forskningsartikel och anklagar forskarna för oredlighet i forskning. De anser även att Science ska dra tillbaka artikeln.