En metaanalys, dvs. där man sammanställer ett antal studier på ett område, gjordes i år på 13 studier som jämförde lågkolhydratkost med kaloribegränsad fettsnål kost för vikt och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Lågkolhydratkosten vann klart! Metaanalysen är publicerad i Obesity Reviews och utvärderar studier gjorda mellan 2000 och 2007.
Efter 6 månader hade lågkolhydratgrupperna trots fritt matintag i genomsnitt gått ner fyra kilo mer än de kaloribegränsade fettsnåla grupperna. I många av studierna höjdes kolhydratintaget med tiden i lågkolhydratgrupperna, så efter ett år var skillnaden mindre men fortsatt signifikant bättre för lågkolhydratkosten.
Även blodtrycket och värdena för blodfetter var bättre i lågkolhydratgrupperna.
En stor studie som gjordes 2008 (dvs. efter 2007 så den ingick inte i metaanalysen) visar också att fettsnål kost är sämst för viktnedgång och blodfetter, medan lågkolhydratkost är bäst. Studien gjordes på överviktiga och feta personer som följdes under två år. Den publicerades i New England Journal of Medicine och jämförde lågkolhydratkost, medelhavskost och fettsnål kost för viktnedgång. Även i denna studie var värdena på blodfetter betydligt bättre i lågkolhydratgruppen.
Inlägget är skrivet fritt efter artiklar på kostdoktorn, länk dit hittar du under Länkar
Vill du läsa mer om studier på fett, kolesterol och lågkolhydratkost så rekommenderar jag Uffe Ravnskov. Se Lästips
Ingegerd Dittrich says
Exempel på låghydratkost är väl GI?! Finns det fler?
Hälsningar Ina
Anna Sparre @ 4health.se says
Hej Ina!
Tack för din fråga!
Om jag skulle dela in olika dieter och metoder i 3 grupper så skulle det vara en grupp med lågfett/lågkalori-fokus (typ Viktväktarna mm), en mittemellan och en lågkolhydratgrupp. GI-metoden skulle hamna mittemellan. GI är ju ett mått på hur snabbt/mycket ett (kolhydratinnehållande) livsmedel höjer blodsockret. När man gör GI-mätningen ska testpersonen äta så mycket av ett livsmedel som motsvarar 50g kolhydrater under 15 min. Blodsockret mäts sedan under 2h. Därför är det svårt att mäta GI på t.ex. ost eller kött, det skulle bli många kilon att stoppa i sig under 15 min. GI-metoden fokuserar på att välja livsmedel som höjer blodsockret långsamt. Lågkolhydratkost fokuserar på fett och protein som knappt påverkar blodsockret alls, med tillägg av kolhydrater som vi ätit i alla tider, tex nötter, grönsaker mm.
Vårt fokus här är mot LCHF (Low Carb High Fat) och Paleolitisk kost (Stenålderskost). Båda fokuserar på att vi ska äta sådant vi är gjorda för att äta, dvs det vi har ätit under evolutionens miljoner år. Då åt man mycket ägg, fisk, djur (gärna de feta delarna eftersom de gav mest mättnad/energi), växtdelar, nötter mm. Vi började inte odla säd förrän för 4-5000 år sedan. Jämför detta med att våra gener till 99,98% ser likadana ut som för 40 000 år sedan då vi började flytta till Norden. I mina ögon betyder det att vi inte hunnit anpassa oss till bröd, pasta mm. Man behöver inte äta exakt samma saker som under evolutionen, men när fördelningen mellan fett, protein och kolhydrater överensstämmer med vad vi har utvecklats till att äta och vi dessutom väljer naturliga råvaror fungerar våra hormoner, mättnadssignaler mm, vi mår bra och kan äta oss ner i vikt! Det är också så att olika individer tål och mår bra av olika stor mängd kolhydrater. Det finns ett inlägg om LCHF från februari om du vill läsa mer om varför mer fett och mindre kolhydrater ökar vår fettförbränning och minskar fettinlagringen https://4health.se/lchf-kost
Förutom ovan så ingår Atkins i lågkolhydratgruppen.
Mvh Anna Sparre