Den som söker ska finna. En berättelse om en tjej som vägrar ge upp efter att ha fått diagnosen ”obotlig” av sjukvården. Som istället hittade samband, lösningar och lyckades vända trenden åter till ett friskt liv. Och som gärna delar med sig av hur det gick till.
Det här är ett läsarinlägg, som svar på min önskan om gästinlägg, skrivet av Madelaine Lindh
Om jag kan inspirera någon till att påbörja sin resa mot bättre hälsa och ett mer skadefritt liv, så har det varit värt att skriva om det här. Det här är en berättelse jag själv önskar att jag kunnat läsa om och finna hopp i när jag mådde som sämst.
Våren 2017. Något är fel…
Under ett pass med löpintervaller på Sats börjar jag känna att något är fel. Riktigt fel. Jag som alltid brukat ligga längst fram i klungan orkar nu inte trycka på. Jag försöker, men kroppen svarar inte. Jag får inte riktigt luft ordentligt och orken finns inte. Jag är så förlamande trött. Jag har även fått diffus värk i lederna, blir lättare skadad och har gett upp min OCR och hinderbaneträning för att jag inte litar på kroppen längre. Jag får kämpa hårt för att ens kunna fortsätta springa mellan skadorna. Jag har ända sedan barnsben haft knackig hälsa, mycket problem med allergier, och stök med hormoner, lever och sköldkörtel. Men det jag upplever nu är något värre.
Jag misstänker att jag har järnbrist. Jag är så orkeslös och har värk i kropp och leder. Söker hjälp på vårdcentralen, men mina järnvärden är bra. De hittar inget direkt fel, det enda de anmärker på är min obalans i sköldkörteln, men den vet jag ju redan om och medicinerar för. Det här är nåt annat. Jag bestämmer mig för att gå tillbaka till vårdcentralen och ta prover för reumatism. Jag får kämpa som ett djur för att få ny tid och få dom att ta de prover jag vill. Jag orkar inte leva så här längre, måste få veta vad som är fel.
Beskedet
Juli 2017. På en fullsatt och kvävande varm ersättningsbuss på väg hem från jobbet ringer vårdcentralen. ”Vi har hittat något, jag skickar dig till reumatologen på Danderyd”. Tankarna börjar snurra; äntligen kanske jag får reda på vad som är fel! Men tänk om det är något riktigt allvarligt?
Genomgår en rad smärtsamma undersökningar på reumatologen på Danderyds sjukhus, och får sedan min diagnos. Sjögrens syndrom/SLE, två reumatiska sjukdomar. Det finns ingen bot. Jag får ingen hjälp med behandling heller. Blir skovet riktigt svårt sätter man in kortison och cellgifter. Annars får jag försöka symptomdämpa bäst jag kan själv och jag kommer att få leva med det resten av mitt liv.
Jag tar inte riktigt in det här. Jag tränger undan och kör på som vanligt med allt. Det är så vi alltid har brukat göra i min familj. Det enda jag visste var att jag inte hörde hemma på reumatologen när jag ser alla rörelsehindrade personer i väntrummet. Det måste finnas ett annat sätt än cellgifter, jag har bara inte hittat det än…
December 2017. All extrem stress på mitt nya arbete under året börjar ta ut sin rätt. På grund av en kollega som misskött sig har jag fått ta oräkneliga smällar. Jag kämpar och kämpar, men i brist på uppmuntran och förståelse orkar jag inte mer. Jag har bara en känsla inom mig att jag kommer bli sjukare och må sämre om jag lägger av med löpningen. Kroppen säger ifrån rejält, hela min kropp är inflammerad. Jag får mitt hemskaste skov någonsin och ett ryggskott på det så jag ligger och gråter mig till sömns. Jag orkar inte att det blir ett 2018. Jag kan inte leva så här längre. Bara äta, jobba, sova och inte orka träffa folk. Jag vill orka umgås med mina vänner och ha ork för viktiga saker. Under årsskiftets vistelse i Norrland finns lugnet, och jag får mycket tid att tänka…..
Acceptera eller förändra!
Det finns ingen medelväg. Antingen ger man upp, eller så försöker man att göra något åt sin situation. Jag sätter upp ett loppmål för året. Att ha något att jobba mot är bra, nu när träningen är en så viktig del för att hålla mina reumatiska sjukdomar i schack. Antingen tränar jag för att förebygga, eller så får jag lägga tid hos läkaren. Mitt val är enkelt. Jag griper efter minsta halmstrå för att kroppen ska kunna hålla för löpningen. Bydalen ultra är loppdrömmen! Och sen Sundsvall trail som ett ”uppvärmningslopp” på försommaren.
Våren 2018. Jag kör mycket lugn skogslöpning. Det känns som att det läker mig. Att bara kunna vara ute i naturen utan stress och oväsen. Kroppen håller inte för snabba intervaller längre, men lugn långsam löpning går bra. Därför börjar jag satsa mer och mer mot ultralopp. I den här vevan testar jag att sluta med sköldkörtelmedicinen, det känns som att jag blir sämre av den. Håller trots det vikten för första gången.
Är dock förkyld ett flertal gånger under våren trots att jag försöker äta en hel del ekologiskt, har börjat andningsträna och motionerar. Visserligen stressar jag mycket och våren är den mest hektiska perioden i mitt yrke, men kan det vara detta som stjälper allt över ända? Allt i kroppen är ju en helhet, så var är pusselbitarna som fattas?
Hälsorevolution på gång?
Läser boken ”Hälsorevolutionen” av Maria Borelius. Det talas mycket om en antiinflammatorisk livsstil, och hur hon hade lyckats få bättre hälsa genom att ändra livsstil. Förstår att antiinflammatorisk mat är en viktig pusselbit. Även natur, motion, andning, sömn, lägre sockerintag, andlighet, och att känna förundran är viktiga delar. Allt det här är delar jag vill ha i mitt liv. Är det inte väldigt konstigt; om man försöker äta nyttigt, ägnar tid åt motion & hälsa, och intresserar sig för andliga frågor så anses man som konstig, tråkig, töntig och blir placerad i ett fack som ”en sån där”? För det coola i vårt samhälle är att käka skräpmat, godis, dricka alkohol, leva ett bekvämt liv och vara inaktiv, leva i en storstad, vara oberoende och håna de som är annorlunda. Grupptrycket och samhällsnormerna styr både våra medvetna och omedvetna val oerhört mycket.
Bestämmer mig för att köra Sundsvall trail 50km trots att jag varit sjuk och skadad under våren och inte kunnat träna ordentligt. Ett lopp i den vackra naturen kan man ju inte bara missa! Just där och då kändes upplevelsen i naturen viktigare än loppspringandet i sig, trots att det var det första riksmästerskapet i ultratrail på svensk mark.
Maten – en käftsmäll
Juni 2018. Dagen innan Sundsvall Trail hade jag laddat upp med en stor glass med kolasås från McDonalds, med resultatet att jag fick tillbringa hela dagen på toa. Kanske är det så mycket kemikalier i den där glassen så jag inte tål den? Min höft var så stel och ömmande så jag kände mig minst 90 år gammal. Hur skulle jag kunna springa dagen efter?
Innan start käkade jag yoghurt och glutenfritt bröd på vetestärkelse med massa ost och smör som uppladdning. De första två milen av loppet var andlöst vackra, men väldigt tuffa med alla berg man ska ta sig uppför. Folk bröt till höger och vänster. Vid 25km hade jag väldigt ont i höft och ljumske och började fundera på om jag borde bryta. Kände en orkeslöshet i kroppen. Den ville liksom inte springa. Resterande del av loppet tog jag mig fram mestadels gående blandat med jogg. Det kändes som att jag skulle gå sönder om jag sprang. Men jag ville så gärna ta mig i mål! Vilket jag till slut gjorde. Jag är väldigt glad att jag fixade det. Det var ett fantastiskt vackert lopp och även det tuffaste jag gjort i hela mitt liv. Jag gillar det här så mycket, men jag är ledsen över att kroppen inte håller.
Juli 2018. Jag har sökt hjälp hos kiropraktorer, sjukgymnaster och läkare för att försöka få ordning på mina skador i fötter och hälsenor. Jag är så trött på att hela tiden få höra att det inte går att göra något mer pga mina reumatiska sjukdomar när jag försöker hitta nya vägar. Jag vet att det finns en lösning, jag har bara inte hittat den än…
Pusselbitarna börjar kommer på plats
Augusti 2018. Holografisk kinesiologi (HKT). Hade aldrig hört talas om det förut. Tänkte att det nog var ytterligare en behandlingsform som lindrade för stunden men inte hjälpte i längden. Men så fel jag hade! Efter rekommendation av några vänner, så får jag möjlighet att besöka Patrik Hammarström som utbildat sig till HKT-Kinesiolog hos Kilman Health. Han gör en massa muskeltester på mig under behandlingens gång. Jag var helt häpen över hur mycket information han kunde få fram med hjälp av de här testerna! (Mer om HKT i avsnitt 288: https://4health.se/288-ulf-kilman-kinesiologi-forklarat-sa-kan-du-uppna-halsa-genom-att-kommunicera-med-kroppens-nervsystem)
Det visar sig att jag är allergisk och blir väldig försvagad i kroppen av mjölkprotein och vetestärkelse, även om den är glutenfri. Kroppen signalerar även att den har problem med höften; kanske är det därför jag blir skadad hela tiden? Jag var även belastad av parasiten Hookworm. Det är vanligt att den tar sig in i fötterna när man går barfota utomlands, och i kroppen utsöndrar den ett sekret som gör att man blir mindre känslig mot det man äter. Det sekretet gör att man inte så tydligt känner av att man är allergisk mot t.ex gluten eller komjölk, dvs det dämpar kroppens varningssystem och man får inte en lika kraftig initial reaktion när man äter det man inte tål. (Dock så byggs ju de långsiktiga skadorna och inflammationerna på ändå). Jag var också kraftigt försurad och inflammerad pga kosten jag åt.
På grund av att jag åt för näringsfattigt så sparade kroppen på alla kalorier istället för att bränna dom. Nu blir det kostomläggning igen, alla mjölkprodukter måste bort. Det är den del jag verkligen inte velat släppa! Just det här med kosten är så känsligt för oss….men det är inte värt att må jättedåligt resten av livet för att jag ska äta glass, smör, ost, yoghurt och andra mjölkprodukter till varje pris.
Någonstans har man alltid ett val att göra. Läser mycket under semestern. Hittar en del inspiration i vegankost. Inser också att jag är högkänslig; dvs tar in för mycket intryck från omgivningen och blir helt utmattad av folksamlingar, bullriga miljöer osv. Måste försöka planera in mer lugn i tillvaron för att kroppen ska få chans att återhämta sig.
Äntligen lossnar det
Märker nu att jag helt plötsligt tappat de där extrakilona som suttit som berget. Tydligen så håller kroppen fast vid kilona när man äter en kost som spär på inflammationer och som man är allergisk mot. Efter att jag slutat med mjölkprodukter och vete har kroppen reglerat vikten helt och hållet själv utan att jag ätit mindre eller motionerat mer.
Jag startar i Bergslagsleden ultra på hösten. Piggheten jag känner i kroppen nu är helt otrolig! Det känns som att jag kan springa hur långt som helst! Det flyter så bra att jag missar avtagsvägen mot målet och fortsätter ca 8km till av bara farten. Studsar nästan i mål trots att jag sprungit mycket längre än alla andra. Innan starten av det här loppet åt jag havregrynsgröt och surdegsbröd på naturligt glutenfria mjöler, och hemmagjorda energibollar att tanka på med under loppet. Till skillnad mot frukosten innan Sundsvall så stärkte den här maten mig istället för att belasta kroppen.
Går en introduktionskurs i kinesiologi och får enkla verktyg för att kunna testa hemma vilken mat, hygienprodukter mm som funkar eller som kroppen reagerar negativt på. Får reda på att kemikalier i inläggssulor påverkar kroppen på ett mycket negativt sätt. Aha, det är det aldrig någon som pratat om innan, men såklart! Det trampar vi ju in i fötterna för varje steg vi tar, och då är det inte så konstigt om kroppen reagerar.
Efter en dryg månads fotträning och byte av skor märker jag till min överraskning att min inåt tippande högerfot stabiliserat upp sig så pass att den är nästan rak! Äntligen får jag också kontakt med min hålfot och kan nu dra ihop musklerna där med vilja.
Fantastiskt kvitto
December 2018. Har inte haft ett skov i mina reumatiska sjukdomar sen i juli. Genom Företagshälsovården genomför jag en hälsokontroll – och får till min överraskning nu bra värden på allt! Jag som alltid haft dåliga levervärden, högt kolesterol och obalanserade sköldkörtelhormoner! Kroppens förmåga till självläkning är så fantastisk; genom antiinflammatorisk kost, andning och motion har värdena blivit så pass mycket bättre! (Inga mediciner inblandade i detta resultat)
På våren 2019 var jag hos Ulf Kilman, grundare av Holografisk kinesiologi. Han testade ut exakt vilken näring jag som ultralöpare behöver för att kunna prestera maximalt under mina lopp, och för att kroppen ska hålla i längden. Han lärde mig att testa ut vilken mat min kropp mår bra av, och vilken mat som slår ut nervsystem och muskler i min kropp. Den sommaren sprang jag Bydalen Ultra 50km och 2900 höjdmeter; ett av Sveriges tuffaste ultralopp som länge varit min dröm. Vilken glädje när jag kom i mål och kroppen samarbetade med mig hela vägen!
Tuning – wow, vilket redskap!
Våren 2020 fick jag möjlighet att gå en utbildning i Tuning, den mentala delen av kinesiologin, hos Charlotte Sjödin Kilman. Jag har alltid varit väldigt intresserad av psykologi och hur det mentala påverkar kroppen, så det skulle bli så spännande att få lära sig mer! Under utbildningen upptäckte jag att jag omedvetet satt upp flera mentala hinder för mig själv, som hindrade mig från att bli frisk på riktigt och nå min fulla kapacitet i min löpning.
Alla har vi ju våra saker som tynger oss mentalt, eller felprogrammeringar som satt sig under livets gång när vi varit med om tråkigheter. Kanske tycker man inte att man är värd att få det bättre, man kanske är rädd för det ovana, att inte smälta in, eller så är man rädd för att det ska börja krävas mer av en om man plötsligt blir frisk och skadefri, och vet inte hur man ska kunna hantera det.När man inte bearbetar det mentala ordentligt utan stänger det inne för att hålla skenet uppe och inte verka negativ, så slår det sig på kroppen istället. Det var varit väldigt spännande att upptäcka vilket enkelt, snabbt och effektivt sätt Tuning är för att programmera in ett positivare och bättre förhållningssätt till livet.
Tuningen hjälper oss att vara nöjda där vi är, men ger oss ändå en vilja att fortsätta utvecklas till det bättre. Att programmera oss mentalt till att vilja det bästa för oss själva och andra, lösa upp mentala trauman och fobier som legat och tyngt oss, och hjälpa oss att bli en bättre version av oss själva. Att alltid vilja vara sitt bästa jag; inte sluta arbeta på sig själv bara man kommer upp till en acceptabel nivå. Även att vilja ha det hur bra som helst utan att förstöra för sig. Tror jag kommer ha väldigt stor nytta av det här i livet i stort, både i större sociala sammanhang och inte minst inför löplopp, där jag ibland stressar upp mig massor innan och förstör för mig själv.
Vill lära mig mer och hjälpa andra
Hösten 2020 började jag utbilda mig till Holografisk Kinesiolog hos Ulf Kilman för att få veta mer om hur den här fantastiska metoden fungerar, eftersom jag haft så stor nytta av den! Under utbildningen så fick vi bla lära oss hur man testar fram vad kroppen behöver för att kunna lösa olika smärtor och svagheter. Är det en strukturbehandling, akupunktur eller näring? Kroppen har svaret på vad den vill ha för att fungera optimalt, det gäller bara att veta hur man ska ställa frågan. Vi har också fått lära oss hur man läser av ifall kroppen är belastad av bakterier, virus, parasiter och kemikalier, ser vilka kroppsdelar som är påverkade, och hur man stöttar kroppens immunförsvar i att rensa ut det som stör.
Jag har alltid velat veta varför saker händer och varför man får ont, jag har aldrig nöjt mig med ”så är det för alla” eller ”det är för att du springer långt”. Jag vill veta varför jag fick ont i knät när jag sprungit en viss sträcka. Vad störs kroppen av och vad är lösningen? Varför blir nervsystemet hyperaktivt och varför börjar vissa muskler kompensera för andra? Vad behöver kroppen för att kunna läka och bli bättre?
Med HKT så ifrågasätter jag och får svar, ifrågasätter igen och får djupare och bättre svar. Att passivt följa strömmen är inget alternativ när livet inte fungerar. Det är därför jag fastnat så för den här metoden.
Jag har med enkla medel kunna hjälpa min egen kropp på resan mot ett friskare liv. Istället för att symptomdämpa med medel som är framforskade på medelvärdet av en klick testpersoner så går HKT:n in och läser av vad just DU som unik individ behöver för att må bättre. Människokroppen är konstruerad med så fantastiska självläkande mekanismer som saknar motstycke, så det handlar egentligen bara om att tillföra näring och underlätta för kroppen att göra sitt arbete och undvika det som förgiftar och bryter ner. Så fantastiskt glad över allt jag fått lära mig!
Det är en resa att vända och bli bättre
Det är så häftigt att få uppleva att det verkligen fungerar; att man efter behandling kan få mer energi i vardagen, bli bättre i en långvarig skada, förbättra idrottsresultat, bli av med magproblem och värk osv. Man kan tänka sig kroppen som en hink. Hinken fylls med undermålig kost, stora mängder alkohol, kemikalier och mikrober som parasiter, bakterier och virus som kroppen inte orkar bekämpa – kanske pga att man är inne i en väldigt stressig period. Efter ett tag blir hinken full, och till slut kommer det en droppe som får det att tippa över. Kroppen börjar ge ifrån sig sjukdomssymptom och släppa igenom genetiska fel.
Genom att hjälpa kroppen med en utrensning av det som stör och checka av vilken näring kroppen behöver, så är man bättre rustad att hantera påfrestningar i vardagen. Det finns en hel del saker i vår vår miljö som vi inte kan påverka, t.ex giftiga utsläpp, avgaser eller strålning från mobilmaster nära vår bostad eller vårt arbete. Det vi däremot kan påverka är kosten vi äter.
Hade någon för ett par år sen sagt åt mig att ändra kost och utesluta vissa saker, hade jag haft lust att ge personen en rak höger. Jag tyckte ju redan jag åt bra, och ingen skulle komma och tala om för mig vad jag skulle äta eller inte. För det är ju så att mat är så förknippat med känslor; tröst när man är ledsen och trevliga stunder tillsammans med vänner.
Men sen när jag blev sämre i min reumatism, var skadad hela tiden och läkarna bara kunde erbjuda symptomlindring i form av kortison och cellgift, så hittade jag ett tydligt “varför” och plötsligt fanns motivation att söka vidare efter alternativ. Och när jag märkte hur pass mycket bättre jag blev när jag ändrade kosten och rensade ut mikrober, hur pass mycket tåligare jag blev när jag fick rätt näringsstatus i kroppen – desto mer kände jag att det här vill jag fortsätta med och dela med mig av!
Från att ha fått rådet att sluta med löpningen 2017, så har jag kunnat fortsätta delta i några av landets tuffaste ultralopp. Och nu får jag på den här fantastiska utbildningen förmånen att lära mig hur man hjälper andra. Det är så spännande!
De ultimata testerna – kommer jag att hålla?
I augusti 2021 deltog jag i min största utmaning hittills, Fjällmaraton 100 km (Spartan World Trail Championship) och 3200 höjdmeter. Utan tvekan var det det tuffaste loppet jag någonsin gett mig in på. Oturligt nog, skadade jag mig i höften på väg ner från Ottfjället efter 35 km. Jag hade funderingar på att bryta, men fick hjälp i depån vid 54km av mina föräldrar, som också är utbildade kinesiologer. Pappa testade fram att jag behövde en strukturell behandling på höften, extra näring för att kroppen skulle orka, och små akupunkturnålar på höften. Tack vare det, så klarade jag av att fortsätta, om än i långsammare tempo, och ta mig i mål på min största utmaning. Utan hjälp av kinesiologin på det loppet, så hade jag varit tvungen att bryta.
Nu 2022 så tog jag mod till mig och anmälde mig till mitt andra mästerskapslopp i livet; Trail-SM. Trots att jag hade en hel del kroppsliga utmaningar månaderna innan, så kunde jag med en kombination av HKT, Tuning och Optimumträning springa mina snabbaste 40km någonsin, med en positiv och helt smärtfri känsla i kroppen! Jag önskar att alla skulle få uppleva den känslan någon gång i livet!
Vilken lycka – det fungerar!!!
Jag har själv gjort resan, och vet vilka utmaningar man kan ställas inför. I livet så utsätts man ständigt för olika saker från omgivningen som bryter ner och frestar på kroppen. Men jag har gång på gång fått uppleva hur de här metoderna verkligen hjälper och bygger upp kroppen, även om läget sett nattsvart ut från början. Därför kan jag vara ett stöd för de personer som jag idag hjälper med HKT, Tuning och Optimum.
Vi har startat familjeföretaget 4 Steps Ahead för att vi ska kunna hjälpa andra med resan mot ett friskare liv, forska vidare och dela med oss av det bästa vi lärt oss under årtionden av sökande. Det ger mycket stor glädje när jag får se hur de jag kunnat hjälpa blir bättre i sina hälsoproblem och skador, och hur deras energinivåer har ökat.
Jag har på nära håll sett fantastiska resultat; hur min pappa har lyckats återhämta sig från ett hjärtstillestånd orsakat av vestibulär migrän, och hur min mamma som tidigare åt 12 olika mediciner och hade svåra hälsoproblem har fått mycket bättre hälsa och slipper samtliga mediciner genom livsstilsförändringar och de här metoderna. Och min Kinesiolog-kollega Konstantin Avramidis har efter en hjärntumör och två tuffa hjärnoperationer kämpat sig tillbaka till ett SM-guld i hinderbana igen med hjälp av HKT & Tuning. Han har en spännande historia att berätta, och vi har glädjen att samarbeta med honom i jakten på nästa guldmedalj.
Mina råd – så här kommer du igång
Om du är nyfiken på de här metoderna kan göra för dig är du välkommen till oss att testa en behandling (min kontaktinfo i slutet av artikeln). Men om du vill börja din hälsoresa hemma i mindre skala först så kommer mina bästa tips till dig här:
- Vatten. Drick minst 2-3 liter per dag. Signaltrafiken i nervsystemet och olika processer är helt beroende av att vätskebalansen i kroppen är på en god nivå. Är man uttorkad så spolas heller inte ”skräp” ut, utan stannar kvar och torkar in i kroppen med hälsoproblem till följd.
- Kosten. Det vi äter antingen hjälper eller stjälper kroppen. Genom att låta näringsrika grönsaker och bär vara basen i vår kost, och undvika vetemjöl, vetestärkelse, komjölk, griskött och socker som inflammerar oss och bryter ner oss – så kan vi stötta våra kroppar till självläkning.
- Rörelse. Det går inte att nog betona hur viktig rörelse är för kroppen. I den stillasittande livsstil som är normen idag, blir det stagnation i våra kroppar och lymfsystem. Cirkulationen fungerar inte som den ska, och musklernas och ledernas funktion försämras. Hitta den typ av motion och rörelse som du gillar så att den blir av; är det kanske promenader, löpning, cykling, styrketräning, dans, lagsporter mm.
- Hitta ditt “varför”. Det ger mod, kraft och beslutsamhet att orka med förändringsresan. För den är jobbig. Mitt varför var att jag vägrade effekterna av kronisk sjukdom – det måste finnas en bättre väg. Jag har aldrig ångrat det beslutet.
Vill du ha min hjälp hittar du mig, Madelaine Lind, på www.4stepsahead.se, info@4stepsahead.se, instagram: @4stepsahead.se, facebook: 4 Steps Ahead Nordics AB
Senaste kommentarer