Eftersom det pratas för lite “bajs” och nästan ingen vet hur en normal matsmältning ska fungera, så blir det idag lite fysiologisk och anatomisk ”grundkunskap” – dvs hur kroppen ser ut och fungerar, med hänsyn till matsmältningen.
Det blir för långt att skriva allt i ett inlägg, så häng med i den här serien inlägg som vi rätt och slätt kallar matsmältningen!
Det första maten möter när du stoppar den i kroppen är munnen.
I munnen har du tänder som börjar nedbrytningen av maten. En mekanisk nedbrytning. Ett väldigt vanligt problem är att vi tuggar maten för dåligt. Vi har inga tänder längre ner i matsmältningskanalen, så skickar du ner för stora bitar så blir det jobbigt för kroppen, och troligen kommer du att ta upp mindre näring än om du hade tuggat maten väl. Tuggandet är också en signal till kroppen att nu kommer det mat, så det ger kroppen en chans att förbereda sig och börja utsöndra olika ämnen som kan behövas för matsmältning (en av många anledningar till att tugummituggande inte är det bästa, eftersom det lurar kroppen att förbereda för mat).
Någon klok person har myntat begreppet “you should chew your water and drink your food”, vilket i klartext betyder att du ska förbereda kroppen genom att tugga maten tills den är flytande, och absolut inte skölja ner mat med vatten. Och när du dricker är det också bra att nästan tugga till vattnet, och inte bara hälla det rakt ner i strupen.
Smaken av maten känner du med hjälp av smaklökarna på tungan, i svalget och i gommen.
I munnen har vi även det fantastiska salivet. Saliv behövs för att hjälpa till att bryta ner maten och få konsistensen på det vi äter att bli mjuk och smidig. 1-1,5 liter saliv per dag utsöndras i munnen.
Saliven / salivet kommer från spottkörtlarna på sidorna i munnen och under tungan. Saliven innehåller olika ämnen som bryter ner maten. Tex enzymet amylas som bryter ner stärkelse (kolhydrater). Men i saliv har vi också ämnen som tillhör immunförsvaret och kan ta död på skadliga mikroorganismer.
En reflex gör att du sväljer maten ner i matstrupen och samtidigt stängs struplocket (epiglottis) för öppningen till luftstrupen. Längst bak i munnen finns också gomspenen. Det är en flik som fälls bakåt och uppåt som ett lock över gången upp till näshålan när vi äter.
Matstrupen är ca 25 cm lång. Runt den löper muskler som pressar ner maten till magsäcken. De sköts av det omedvetna nervsystemet, och arbetar alltså utan att vi behöver tänka på det (detta gäller musklerna i hela mag-tarmsystemet, utom den allra sista biten). Det tar inte mer än tio sekunder för maten att passera matstrupen ner till magsäcken.
Kuriosa: En rap är luft som kommit ner i magen, och som kommer tillbaka upp. Hicka är reflexsammandragningar/kramp i diafragman (muskeln i mellangärdet) – ljudet är när struplocket/stämbanden stängs av luftströmmen ner i lungorna som detta skapar.
Om du är intresserad av maghälsa så kan du läsa mer via taggen mage och via taggen microbiome
Lyssna gärna även på avsnitt 44, 46, 51, 80, 109, 128, 134, 135, 137 av podden på detta spännande ämne.
Lämna ett svar