WHO utser vilka de värsta globala hälsoriskerna är för att prioritera insatser och strategier mot dem. 2019 har man utsett följande:
Klimatförändringen och luftföroreningar
Nio av tio människor andas förorenad luft varje dag. Enligt WHO är luftföroreningen den största hälsorisken som dödar sju miljoner människor varje år. Koldioxidutsläpp bidrar också till klimatförändringen som påverkar människors hälsa. Mellan 2030 och 2050 förväntas klimatförändringen orsaka 250.000 ytterligare dödsfall per år, på grund av undernäring, malaria, diarré och värmeslag. Läs mer i tidigare inlägg https://4health.se/?s=luftförorening)
Icke-smittsamma sjukdomar (NCD)
Icke-smittsamma sjukdomar, som cancer och diabetes, svarar för 70 procent av förtida dödsfall i världen – 41 miljoner människor. Fem riskfaktorer anses ligga bakom ökningen: tobaksrökning, fysisk inaktivitet, alkohol, felaktig kost och luftföroreningar. WHO har som mål att reducera fysisk inaktivitet med minst 15 procent till 2030.
En global influensapandemi
Världen står inför en ny influensapandemi, slår WHO fast. Det enda vi inte vet är när den inträffar och hur allvarlig den blir.
Utsatta områden
Fler än 1,6 miljarder människor (22 procent av världens befolkning) bor i områden där torka, svält eller krig råder. Dessa områden finns över allt i världen och gemensamt för dem är bristande hälsovård och dålig tillgång till dricksvatten och mat. Här ligger fokus på att fortsätta utveckla ländernas sjukvårdssystem.
Antibiotikaresistens
Antibiotikaresistens innebär att bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika och det är ett allvarligt och växande folkhälsoproblem (läs mer i tidigare inlägg https://4health.se/?s=antibiotikaresistens )
År 2017 insjuknade närmare tio miljoner i tuberkulos och 600.000 hade en form av tuberkulos som var resistent mot den vanligaste och mest effektiva medicinen. WHO arbetar med att ta fram en global handlingsplan för att minsak användningen av antibiotika.
Ebola och övriga högriskpatogener
Förra året drabbades Kongo-Kinshasa av två ebolautbrott som också drabbade storstäder. Ebola och andra farliga sjukdomar som zikaviruset, saknar effektiva behandlingar och vacciner och kan orsaka en allvarlig epidemi. WHO prioriterar forskning kring dessa sjukdomar. Det nya experimentella vaccinet rVSV-ZEBOV mot ebola testades ifjol och visade sig vara framgångsrikt.
Svag primarvård
Många länder har fortfarande en primärvård som inte svarar för befolkningens behov av grundläggande medicinsk behandling och rehabilitering.
Vaccinationsmotstånd
WHO anser att vaccinationsmotstånd hotar att reversera de framsteg som gjorts när det gäller att hantera sjukdomar som går att förebygga med vaccin, tex mässling. Förutom att arbeta för ökad mässlingvaccinering hoppas WHO också att smittan av vildpoliovirus stoppas i Afghanistan och Pakistan. Förra året rapporterades mindre än 30 fall i båda länderna.
Denguefeber
Denguefeber är en infektion som orsakas av dengueviruset och som överförs genom stickmyggor. Närmare 400 miljoner människor infekteras varje år och sjukdomen har för första gången spridit sig från tropiska områden som Bangladesh till tempererade områden som Nepal. Runt 40 procent av världens befolkning är i riskzonen att få denguefeber. Målet är att minska dödsfallen med 50 procentfram till 2020.
HIV
Trots förbättringarna i tillgången till antiretroviral behandling och vård i många delar av världen fortsätter HIV skörda liv. Idag lever närmare 37 miljoner människor med HIV och årligen dör en miljon människor av HIV-relaterade sjukdomar. Flickor och unga kvinnor i Afrika, söder om Sahara, är en grupp som drabbas i allt högre grad. I år kommer WHO att stödja självtester så att fler som lever med hiv kan få behandling.
https://www.who.int/emergencies/ten-threats-to-global-health-in-2019
Lämna ett svar