Eftersom vi faktiskt ännu vet ganska lite om vår hjärna är det mycket vi inte vet om våra drömmar.
Men drömmar har alltid fascinerat oss. I slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet kom Freud och Jung med drömtydningar och att man kunde använda sina drömmar för att lära sig om sitt undermedvetna.
Den verkliga drömforskningen började i mitten av 1950-talet, då man upptäckte vad man kallar för REM-sömn, rapid eye movement, där man såg att vi under vissa delar av sömnen rör mycket på ögonen. Då började man upptäcka att REM-sömnen verkade vara förknippad med drömmar. Man gjorde försök med personer som blev väckta under REM-sömnen, och de som blev väckta under andra delar av sömnen. Sedan har vi ju med tiden fått bättre utrustning, det finns till exempel hjärnscanning där man kan se hjärnaktiviteten på djur och människor som sover.
Enligt den dominerande teorin är drömmar ett sätt för hjärnan att bearbeta det som hänt oss, och befästa minnen. Från flera håll, som hjärnforskning, psykologisk forskning och inlärningsforskning, finns studier som visar att om vi ska träna oss på något för att lära oss det, så kan eller minns man det bättre om man sover en natt. Det är något som händer under sömnen. Man brukar säga att vi konsoliderar minnen eller att hjärnan bygger in och skapar långsiktiga minnen under sömnen. Men om det sker under drömsömnen eller inte, det har diskuterats.
Ibland sägs att drömmar är ett slags känslomässig bearbetning. Men det verkar inte finnas jättestarka belägg för att drömtolkning egentligen leder till någonting. Den mest utbredda teorin är att hjärnbarken, det yttersta skalet på hjärnan, måste vara aktiv när hjärnan ska skapa långsiktiga minnen av våra intryck. Det är där vårt medvetande sitter. Enligt den gängse teorin är det så att just när minnet skapas måste vi bli lite medvetna och så försöker hjärnan då kombinera de nya intrycken med det som redan finns i hjärnan, och försöka de få ihop det till något slags logik. Då är drömmarna en sorts biprodukt av hur det funkar när hjärnan skapar minnen.
Jag har tidigare också skrivit om hur drömmar har haft ett stort värde för människan ur ett evolutionärt perspektiv. En av våra vanligaste drömmar är att bli jagade, vilket kan förklaras utifrån den så kallade hotteorin, som säger att drömmar låter oss öva på hotfulla situationer i en säker miljö. https://4health.se/din-viktiga-somn
Varför vi drömmer vet vi fortfarande mycket lite om. Det finns alltså teorier om att drömmar hanterar och bearbetar känslor och upplevelser, att det är hjärnans sätt att rensa bort överflödiga kopplingar mellan nervceller eller att drömmarna förbereder oss för problem i den verkliga världen. Den mest utbredda uppfattningen bland forskare är ändå att drömmarna helt enkelt är en biprodukt av att hjärnan sorterar och skapar varaktiga minnen medan vi sover.
En helt ny teori om varför vi drömmer är inspirerad av artificiell intelligens (AI) och romaner. Enligt forskaren Erik Hoels teori skulle drömmarna i stället vara ett sätt att lära oss att generalisera. Han har tagit intryck av hur program för artificiell intelligens fungerar, och av skönlitteratur. Vi drömmer märkliga drömmar för att bättre klara av verkligheten, enligt neurovetaren Erik Hoel.
Han funderade på varför vi ägnar så mycket tid åt saker som inte är sanna. Dvs läsa böcker etc. Det finns ingenting om Harry Potter som är sant, ändå vill alla läsa om det. Och vi ju har som en inre författare – hjärnan utsätter oss för historier som inte är sanna varje natt. Drömmar. Så Erik Hoel tänkte att om jag kan förklara varför vi drömmer, kanske jag också kan förklara varför vi tycker så mycket om påhittade historier.
Hans hypotes strider mot den dominerande teorin om att drömmar är en biprodukt när hjärnan skapar ordning i våra minnen. Drömmar är en mycket speciell typ av upplevelse. Poängen med att drömma måste vara själva drömmen enligt honom.
Han kallar sin teori om drömmar för ”the overfitted brain hypothesis”, eller hypotesen om den överanpassade hjärnan. Det bygger på begreppet överanpassning, som används inom statistik och artificiell intelligens.
Artificiell intelligens, AI, är datorprogram och algoritmer som tränas upp och själva lär sig att lösa uppgifter, som att hitta mönster eller identifiera ansikten. Ett datorprogram kan till exempel få se många tusen olika bilder på katter för att själv skapa sig en generaliserad uppfattning om vad begreppet katt innebär. Sedan, när det får se en okänd bild av ett djur, kan det då dra slutsatsen om djuret på bilden är en katt eller inte.
Överanpassning är när programmet blir alldeles för bra på att känna igen just de data eller de bilder som det har tränats upp på men aldrig lär sig att generalisera. Det kan då utan problem tala om ifall en träningsbild föreställer en katt eller inte, men när det får se andra, okända djurbilder kanske det bara svarar rätt i hälften av fallen.
Programmerare och datautvecklare löser ofta problemet genom att föra in en del kaos eller brus i träningsmaterialet, som att slumpvis lägga till oväntade detaljer eller skära bort delar av bilderna.
Erik Hoels idé är att drömmar kan göra samma sak för våra hjärnor. Att syftet med drömmar kan vara att förse hjärnan med sinnesintryck som skiljer sig från vad vi normalt upplever, för att hjälpa hjärnan att lära sig att generalisera begrepp och modeller. Enligt honom är alltså drömmarnas biologiska funktion just att vara märkliga eller konstiga, så att vi inte anpassar oss för mycket efter den värld vi känner till.
Erik Hoels teori är ny och oprövad, men den stämmer väl med vad vi vet om hur drömmar fungerar, till exempel att de inte är så detaljerade. En metod för att undvika överanpassning i AI är just att använda data utan för många detaljer.
Det finns dock goda belägg för den rådande teorin om att drömmar uppstår när hjärnan skapar varaktiga minnen. Minnen skapas genom strukturella förändringar i synapserna i storhjärnsbarken. För att det ska kunna hända måste storhjärnsbarken dra igång, och i den sitter också medvetandet. Och då uppstår drömmar.
Hjärnan vill få det att hänga ihop på ett logiskt sätt, och det sker i ett sorts halvvaket tillstånd. Drömmarna har ett innehåll som till viss del relaterar till sådant som man nyligen har upplevt. Men inte helt och hållet, eftersom systemet försöker hänga upp den nya informationen på sådant som redan finns.
Erik Hoel avfärdar att drömmar skulle handla om att skapa minnen, bland annat med hänvisning till en studie av människors drömmar efter terrorattacken den 11 september 2001, där ingen hade drömt om flygplan som kraschade in i höga byggnader. Men andra menar att de allra starkaste minnena hamras in direkt, och behöver inte bearbetas mer.
Mer hittar du genom att söka på sidan: https://4health.se/?s=drömsömn , via taggen sömn (https://4health.se/tag/somn), och lite extra om olika sorters sömn och sömnstadier bl.a. här: https://4health.se/for-lite-dromsomn-rem-kopplat-till-ohalsa
https://www.dn.se/vetenskap/studio-dn-17-maj-ny-teori-darfor-drommer-du/
https://www.dn.se/vetenskap/poangen-med-drommar-ar-att-de-ar-konstiga-enligt-en-ny-teori/
Lämna ett svar