När vi sover går kroppen in i fem olika stadier. Alla stadier utgör tillsammans en sömncykel som varar i ungefär 90 minuter. Under en natt passerar vi i genomsnitt fyra till sex sömncykler, där de första cyklerna är något längre och de sista något kortare.
Alla kroppens system går in i andra stadier under sömnen.
Sömncykeln
I det första sömnstadiet förlorar vi gradvis medvetandet och musklerna slappnar av. När elektriska signaler mäts i hjärnan är dessa vågor ytliga, och ögonrörelserna är mjuka.
Ungefär halva tiden av vår sömn utgörs av det andra stadiet. Hjärnvågorna är då långsammare och större, vilket betyder att sömnen är djupare.
I det tredje och fjärde stadiet når vi vår djupaste sömn och det är den viktigaste perioden för den biologiska återhämtningen. Kroppen repareras av stora doser tillväxthormoner som utsöndras. Hjärtfrekvensen, andningsfrekvensen och blodtrycket är lägst i dessa stadier. Hjärnvågorna är långsamma och stora. Under djupsömnen lagras faktauppgifter och händelser som minnen. Vi för över våra minnen till olika områden i hjärnan där de ska lagras mer långsiktigt.
I det femte stadiet kommer REM-sömnen. Det är då vi drömmer som mest. Blodtrycket, hjärtfrekvensen och andningsfrekvensen stiger kraftigt. Hjärnvågorna är snabba och ytliga, och hjärnan är nästan lika aktiv som när vi är vakna. Det är nu känslor kopplas till våra minnen. Ett minne har egentligen bara ett värde om det är kopplat till en emotion. Om man blir glad, ledsen, rädd eller trygg tex.
Drömmar
Forskare tror att drömmar har haft ett stort värde för människan ur ett evolutionärt perspektiv. En av våra vanligaste drömmar är att bli jagade. Det kan förklaras utifrån den så kallade hotteorin, som säger att drömmar låter oss öva på hotfulla situationer i en säker miljö. Det skulle då ha ett överlevnadsvärde. De som inte hade förmågan att i vakenhet kunna identifiera och undvika faror skulle ha mindre chans att överleva, fortplanta sig och så vidare.
Drömmar har även en annan evolutionär funktion. I drömmar interagerar vi ofta med andra människor, vilket ger oss möjlighet att öva på sociala situationer som kan uppstå i vårt vakna liv.
Hjärnan sysslar till viss del med samma saker under sömn som under vakenhet. Tittar vi på de mest frekventa drömmarna så är en hel del av dem i en social situation. Negativa eller otäcka, att man gör bort sig, och positiva, att man blir uppskattad eller att det fungerar.
Förlorad sömn
En vanlig uppfattning är att det inte går att ta igen förlorad sömn, men forskning visar att det är möjligt, åtminstone att ta igen mycket av djupsömnen.
Det är alltså framför allt djupsömnen som tas igen nästa natt. Säg att du hoppar över en natts sömn så att du förlorar åtta timmar, du kan inte sova sexton timmar nästa natt. Men det som händer är att du sover tillbaka den djupsömn du har förlorat. Skulle du haft 90 minuters djupsömn i vanliga fall, då skulle du haft 180 minuters djupsömn nästa natt.
Djupsömnen tas igen, men REM-sömnen är svårare att få tillbaka. Det är i det här stadiet vi drömmer som mest och känslomässiga händelser från dagen bearbetas. REM-sömnen är viktig för att hålla ordning på känslolivet, och med ett underskott riskerar vi att bli lättstötta och vresiga.
Mer om sömn via taggen sömn och mer om sömncykler bl.a. här: https://4health.se/somn-och-hjarnvagor
https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/forlorad-somn-tas-igen-nasta-natt
https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/detta-hander-i-kroppen-vid-somn
Lämna ett svar