Nu blir det ett “så funkar kroppen”-inlägg. Eftersom det nu varit så mycket på temat sömn på sistone (https://4health.se/tag/somn ) tycker jag att det kan vara på sin plats att förklara lite basics när det gäller sömn – vad är det egentligen som händer i kroppen / hjärnan när vi sover?
Sömn är verkligen inte något “avstängt” tillstånd, utan det händer massor både i kroppen och i hjärnan när vi sover, vi har till och med mer variation i hjärnaktiviteten under sömnen än under vakenhet.
Till att börja med, som jag nämnt i ett tidigare inlägg, så har vi olika stadier av sömn. En sömncykel är en period på ca 90 minuter. 60 till 100+ minuter beroende på person och när på natten – oftast är cyklerna längre i början av natten och kortare mot slutet. En sömncykel inleds med att individen gradvis under cirka 20 minuter går ner i allt djupare sömn. Därefter går man vanligen upp i ytligare sömn innan man går in i en episod av REM-sömn (REM står för engelskans rapid eye movements). De första sömncyklerna under natten består till större delen av djupsömn med mindre mängd REM, medan man under senare delar av natten sover mer REM-sömn.
Stegen under en sömncykel är:
- ett avslappnat tillstånd mellan vakenhet och sömn
- något djupare sömn, men man kan fortfarande känna sig vaken, vilket gör att många tror att de ligger vakna mer än de faktiskt gör
- djupsömn
- djupsömn
Efter djupsömnen går man baklänges tillbaka genom stegen till steg 2, för att sedan övergå till REM-sömn, dvs typiskt så är följden: N1, N2, N3/4, N2, REM (N:et står för Non rapid eye movement)
Man mäter och studerar sömn framförallt med hjälp av så kallat EEG (electroencephalogram) som mäter hjärnvågor, men man kan också mäta både muskelaktivitet och ögonrörelser.
När man är vaken så är hjärnvågorna oftast av typen betavågor, men man kan under avslappnat tillstånd också uppleva alfavågor. Betavågor är de vågor som har lägst amplitud och högst frekvens. Jaha, vad betyder det då? Jo, amplituden är höjden och frekvensen är hur täta vågorna är. Tänk dig vågorna på ett hav. Betavågor är typiska vågor på svenska vatten – inte så stora, men de kommer tätt.
Under vaka perioder i avslappnat tillstånd, särskilt under meditation med stängda ögon så kan hjärnaktiviteten vara av typen alfavågor. Alfavågor är långsammare, och högre, dvs det är längre mellan vågorna (frekvensen är lägre). Aktiviteter som framkallar alfavågor har positiva hälsoeffekter.
Thetavågor är ännu långsammare och högre än alfavågor (nu börjar vi komma till atlanten om vi tittar på havet). Steg 1 och 2 i sömncykeln karakteriseras av thetavågor. Det kan ofta vara svårt att avgöra skillnaden själv mellan tillstånd med alfavågor och tillstånd med thetavågor. Blir man väckt under steg 1 eller 2 så tror man ofta att man inte sovit. Skillnaden mellan steg 1 och 2 är att i steg 2 (med thetavågor) så sker ett par olika fenomen som på engelska kallas sleep spindles och K complexes. En sleep spindle innebär att frekvensen på vågorna helt plötsligt blir högre (tätare vågor) och ett K complex att vågorna helt plötsligt blir högre en stund. Detta inträffar regelbundet under steg 2.
I stadierna 3 och 4, dvs djupsömn, kallas hjärnvågorna för deltavågor. Detta är de långsammaste och högsta vågorna (nu pratar vi big wave på Tahiti). Egentligen är steg 3 och 4 ungefär samma sak, i steg 3 är mindre än 50% av hjärnvågorna deltavågor och i steg 4 är mer än 50% deltavågor. I de här stegen är vi så långt från vakenhet vi kommer under sömnen och blir man väckt är man ofta ganska lost. Men det är faktiskt i dessa steg vi oftast går eller pratar i sömnen.
REM-sömn karakteriseras av snabba ögonrörelser, men också av total muskelavslappning, faktiskt till och med ett förlamande stadium. Jag har själv upplevt att jag hållt på att vakna någon gång, men absolut inte kunnat röre mig – inte lyfta en arm tex. Jag gissar att jag då blivit väckt ur REM-sömn. Hjärnvågorna under REM-sömn ser ut som en kombination av vågorna under vakenhet, dvs en blandning av beta- och alfavågor. Det här är det sömnsteg som mest associeras med drömmar.
Jag tror och hoppas att det här inlägget kan vara av nytta, tex när jag i sömnexperimentet pratar om att teanin stimulerar alfavågor 🙂
Lämna ett svar