En ny vetenskaplig artikel i BMJ (British Medical Journal) beskriver remission (dvs tillfrisknande eller “utan tecken/symtom på sjukdom”) av typ 2-diabetes bland patienter som följer en lågkolhydratkost. Över hälften tillfrisknade och nästan alla fick betydande förbättringar av sin metabola hälsa.
En klinik i Storbritannien har använt lågkolhydratkost för typ 2-diabetes (T2D) sedan 2013. Efter en mediantid på knappt tre år (33 månader) tillfrisknade de diabetespatienter som valde att följa kosten. 77 % av dem som hade fått diagnosen tillfrisknade snabbare – inom mindre än ett år.
Tillfrisknandet/remissionsgraden sjönk till 20% hos dem som levt med diabetes i mer än 15 år. Totalt sett, bland den kohort som höll sig till kosten, uppnåddes remission hos 51 %.
Denna klinik spenderar 68 353 £ (872 tkr) mindre per år än områdets genomsnitt på diabetesläkemedel.
Tillfrisknande/ Remission från diabetes definierades som HbA1c mindre än 6,5 % uppmätt minst 3 månader efter att man slutat med glukossänkande mediciner.
En parentes från mig här: Att mäta långtidsblodsockret, HbA1c, i procent (istället för i mmol/mol) är bara ett annat sätt för samma sak. Båda metoder bygger på att sockret i blodet fastnar på de röda blodkropparna. Ju mer socker, desto mer fastnar. En röd blodkropp lever i sex till åtta veckor och genom att mäta hur mycket socker som har fastnat får man ett mått på hur den generella sockernivån varit under perioden. HbA1c i procent visar hur stor andel hemoglobin som har bundit socker till sig. Enligt de flesta standarder räknas man som frisk om HbA1c är 7% eller lägre.
De som tillfrisknade (uppnådde remission) hade i snitt anammat lågkolhydratkost snabbare efter de fått sin diabetesdiagnos. Remission var mer sannolikt hos dem som började med lägre HbA1c, men de med högst HbA1c visade å andra sidan den största förbättringen (även om de inte tillfrisknade helt). Och de som inte uppnådde remission såg fortfarande betydande förbättringar av blodtryck, triglycerider, totalt kolesterol och LDL-C, och även signifikant viktminskning.
Medelåldern för patienterna var 63 år, med ett intervall från 54-72, vilket visar att dessa betydande förbättringar inte är begränsade till yngre människor. “Metabol ålder” – hur länge någon har haft T2D – var av större betydelse än kronologisk ålder.
En av författarna David Unwin, MD, har producerat grafiken med bilder/text i det här inlägget.
https://nutrition.bmj.com/content/bmjnph/early/2023/01/02/bmjnph-2022-000544.full.pdf
Carl August Arge says
Mycket intressant. Jag har själv gjort den resan; ätit keto sen 2012 och är symtomfri/medicinfri iht. diabetes.
Vet du vilken kost indgick i denna undersökning? Specielt fordeling mellan makronutrienterna.
Jag frågar därför att ofta när det i artiklar angives: “lågkolydrat” visar det sig at det menas med något helt annat än vad vi keto-folk fattar som lågkolhydrat (kh < 5E%). Har ofta sett experimentkosten innehålla op til 35 E% kh.
Anna Sparre @ 4health.se says
Fint att höra 🤗
Jag vet inte mer än det de skrivit i artikeln i BMJ – kolla via länken
flowervalley39 says
!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!