Du har inte mer än ca 1200-1600 kcal som kan lagras från kolhydrater som glykogen i dina muskler (200-300g) samt i din lever (100g). Detta betyder att den här energikällan kommer att ta slut under t.ex. ett maratonlopp. Däremot har du en massa fett att ta ifrån, normalt består män av 10-15% fett och kvinnor av 20-25% och varje gram fett motsvarar 9 kcal. Den här energikällan är alltså i det närmaste obegränsad.
För kroppen är det dock lite enklare att ta till kolhydrater, som är lätta att bryta ner, och snabbt omvandla till energi, särskilt om den är van att alltid ha fri tillgång på kolhydrater. Det kräver alltså att kroppen är trimmad till att bränna fett. Ju mer fett du äter desto bättre blir kroppen på att bränna fett, dvs. att använda fett som energikälla. Enzymsystemen trimmas och den så kallade glukoneogenesen uppgraderas (metod för kroppen att göra om aminosyror, mjölksyra och glyceroldelen från fett till blodsocker). Man får större, fler och effektivare mitokondrier (cellernas “kraftverk”) och ett större intramuskulärt fettlager.
Förutom att kolhydratbehovet minskar (framförallt på låg- och medelintensiv nivå) och uthålligheten ökar så upplever många att mjölksyratröskeln inte kommer lika tidigt.
Och, kanske viktigast av allt, en näringsrik kost fylld med essentiella fett- och aminosyror, vitaminer, mineraler och antioxidanter håller dig frisk inför både träning och tävling till skillnad från en näringsfattig kost bestående av tomma kalorier som pasta, ris, bröd..
Inför ett lopp vill man såklart säkerställa att glykogenförråden är välfyllda. Men istället för den sedvanliga kolhydratuppladdningen där man tar ut sig helt för att tömma förråden och sedan pastaladdar i en vecka, kan man då äta sin fettrika mat som vanligt utom kvällen innan tävlingsdagen. Då äter man ett kolhydratrikt mål för att fylla förråden utan att störa fettdriften.
Exempel på idrottare som äter lågkolhydratkost är Jonas Colting som tillhör världseliten i triatlon och har vunnit Ironman och Ultraman, samt Björn Ferry som nyligen vann OS-guld i skidskytte.
Läs även Jonas Coltings mycket läsvärda inlägg om kolhydratbluffen i Runners World. Här publicerad på kostdoktorn: http://www.kostdoktorn.se/jonas-colting-om-kolhydratsbluffen
Tänk på att det krävs minst 4-6 veckor på en fettrik kost innan man har anpassat kroppen till att träna på fettdrift.
[…] Läs även tidigare inlägg om att idrotta på fettdrift istället för att kolhydratladda Det här inlägget postades i Kost, Träning och har märkts med etiketterna fett, kolhydrater, prestation. Bokmärk permalänken. ← Matig sallad […]