De viktiga sockerarterna i bröstmjölk

Människans bröstmjölk har fler sockerarter än till exempel komjölk, och sockret i bröstmjölken påverkar våra barns kroppars utveckling. Mycket av sockret i bröstmjölken är inte till för att bli energi i barnets kropp, utan bl.a. för att bygga upp den första tarmfloran hos bebisen. När barn föds har de inte några bakterier alls i magen, men inom några få dagar har de miljoner och efter några veckor är de uppe i miljarder. Sockret från bröstmjölken är därför oftast den första mat som de här bakterierna har att äta, och det är en måltid som är tänkt att gynna specifika bakteriekulturer.

Vi människor kan ha den mest komplexa bröstmjölk av alla däggdjur. Människans bröstmjölk innehåller mer än 200 olika typer av sockerarter medan genomsnittet för andra djur som kor och möss är 30 till 50. Exakt vad alla olika sockermolekyler behövs för vet man inte riktigt men forskare antar att de bygger upp immunförsvaret och utvecklar kroppens bakterieflora.

Direkt efter födseln är mjölken rik på antikroppar och molekyler som saktar ner tillväxten av bakterier som kan skada oss. Människans bröstmjölk hjälper alltså till med att bygga grunden för barnets immunförsvar.

Man vet att bakterier som orsakar sjukdomar har en tendens att binda sig till kolhydrater. Så i svensk forskning från Lunds Universitet har man sett att de skadliga bakterierna i tarmen har bundit sig till mjölkens kolhydrater istället för att binda sig på kroppen.

De flesta barn får upp mjölk genom näsan. Även det kan vara en skyddsmekanism för barnen. För bakom svalget och upp mot näsan sätter sig nämligen många bakterier. Där sitter bland annat bakterier som orsakar öroninflammation. Att få den kolhydratrika mjölken upp genom näsgången kan motverka att dessa sjukdomar bryter ut genom att bakterierna fäster sig vid mjölkens kolhydrater istället. Barn som ammar får mindre av dessa sjukdomar och dessa kolhydrater i mjölken kan ha en del med det att göra.

När en kalv föds har den nästan ett helt färdigutvecklat immunförsvar och är näst intill redo att gå. Ett människobarn som föds har en mycket längre väg att utvecklas på. Barnets immunsystem är till exempel inte klart förrän det är ungefär fem år gammalt. Kon är alltså mer färdigutvecklad vid födseln och därför behöver det inte finnas lika stor variation av kolhydrater i komjölken. Därför är alltså komjölk långt ifrån likvärdigt den mänskliga bröstmjölken.

Det är som vi konstaterat tidigare alltså enormt viktigt att amma. Det finns inte en chans i världen att ersättning kan ersätta bröstmjölk (även om det såklart är helt otroligt bra att vi kan rädda tex för tidigt födda barn med hjälp av bl.a. ersättning). Lyssna på podcastavsnitten om tarmflora, bl.a. avsnitt 44, 46 och 51, så får du har mer om ämnet.

En som skrivit mycket om de viktiga sockerarterna i bröstmjölk är Dr. Art Ayers http://coolinginflammation.blogspot.com

Mer på temat tarmflora via taggen microbiome