Vi moderna människor, Homo sapiens, och alla våra släktingar i släktet Homo sedan minst två miljoner år tillbaka, har unikt kraftiga muskler i baken. Gluteus maximus, stora sätesmuskeln, är något som tydligt skiljer människor från apor. Denna största muskel har vi särskilt stor nytta av när vi springer, och människor springer mycket bättre och mycket längre än apor kan göra. Förmågan att kunna springa var en milstolpe i vår utveckling till människor.
Men det finns milstolpar med maten också. Vårt släkte Homo har mindre tänder och mindre käkar än sina föregångare. Forskare tror att de svagare käkarna var en förutsättning för att vi skulle kunna utveckla större hjärnor, och på sikt bli så smarta som vi är i dag.
Den brittiske apforskaren Richard Wrangham har länge argumenterat för att brytpunkten kom när vi lärde oss bemästra elden. Både kött och rotfrukter blir mer lättsmälta om man kan laga dem över eld. Man får ut mer energi, sparar mycket tid och behöver inte lägga så mycket muskelkraft på att tugga.
Men bevis för att människor kunde kontrollera elden är på sin höjd någon miljon år gamla, och att laga mat med eld blev standard först för en halv miljon år sedan. Stenverktyg däremot användes redan för över tre miljoner år sedan, och köttätande fick en större roll för ungefär 2,6 miljoner år sedan.
I försök vid Harvard university i Massachusetts har man tittat på evolutionen genom att försökspersoner fått äta rått kött jämfört med finfördelat rått kött. Deras tuggrörelser studerades av forskarna. I andra omgångar av experimentet var utmaningen att knapra i sig råa rotfrukter. Studien handlar om vad som har gjort oss mänskliga.
Resultaten visar att en kost där ungefär en tredjedel av energin kommer från kött kräver ungefär 15 procent mindre kraft i käken och 13 procent färre tuggningar jämfört med en helt vegetarisk kost. Om man dessutom kan använda stenverktyg, behöver man inte längre tugga i sig köttet i hela bitar med brosk och senor. Då krävs ännu mindre kraft i käken och färre tuggrörelser.
Säkert var elden också en viktig uppfinning, men forskarna i den nya studien hävdar att köttätande och stenverktyg var betydligt mer avgörande för människans utveckling.
Men människan har också anpassat sig till rådande miljö. Mannen som kallas Ust’-ishim, som levde i västra Sibirien för ungefär 45 000 år sedan, livnärde sig till exempel till stor del på fisk. Och många stenåldersjägare i nuvarande Sverige baserade sin kost på fisk och säl. På andra håll har jägare och samlare förlitat sig mer på nötter och stärkelserika växter.
http://www.nature.com/nature/journal/vaop/ncurrent/full/nature16990.html
http://www.nature.com/news/food-processing-1.19513
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/karin-bojs-kniven-och-raa-kottet-var-storre-steg-an-elden/
Lämna ett svar