Hur vi kan öka vår motståndskraft och metabola hälsa, bl.a. med hjälp av glukosmätning
‘Var elfte vuxen i världen har diabetes, svindlande 463 miljoner. 38 miljoner fler på två år. Diabetes är sedan flera år den snabbast växande folksjukdomen. Forskarna talar om en världsomspännande epidemi.’
Internationella Diabetesfederations kartläggning av diabetes i världen 2019.
Det här är ett läsarinlägg, som svar på min önskan om gästinlägg, skrivet av Carina Ekelius.
I Sverige har omkring 500,000 människor diagnostiserad diabetes. Ungefär 85-90% av dessa har typ 2 diabetes, vilket innebär att cirka 450,000 svenskar har typ 2 diabetes och resterande 50,000 har typ 1 diabetes, graviditetsdiabetes eller mer ovanliga diabetesformer.
I Sverige uppskattar man också att det finns ca 150,000 människor med typ 2 diabetes utan att veta om det. Det finns ett stort mörkertal eftersom många får själva diabetesdiagnosen flera år efter att de insjuknat i typ 2 diabetes. I Sverige räknar man också med att var tionde svensk har prediabetes (ett förstadium till diabetes typ 2).
Detta innebär alltså att ca 1,6 miljon människor i Sverige (dvs inte bara de som har en diagnos, utan de som även finns i mörkertal samt de som har prediabetes) har utmaningar med sin metabola hälsa pga diabetes-relaterade obalanser, dvs med blodsocker- och insulinnivåer i kroppen.
Nedan bild är hämtad från Nationella diabetesregistrets årsrapport 2019 och även om en del av ökningen kan förklaras av att vi blir fler och äldre samt att diagnoserna ökar så är trenden snabbt växande. Detta påverkar många; de som drabbas, deras anhöriga, sjukvården och samhället i stort.
Nu är det 2021 och en annan pandemi påverkar allas vår vardag. Vi var redan innan det nya coronaviruset medvetna om vikten av en fungerande blodsockerreglering kopplat till diabetes; men även till försvagat immunförsvar, demens, hjärt-kärlsjukdom, högt blodtryck, fetma osv; vilka nu även är klassade som riskfaktorer för allvarlig sjukdomsutveckling vid covid-19.
Det ser ut som om vi har en kollision av pandemier. Vi har ett virus som slår mot en befolkning som blir mer och mer mottaglig och känslig. En av lösningarna måste då vara att göra oss mer motståndskraftiga.
Vi vet att insulinresistens i många fall är grundorsaken till metabola obalanser som typ 2 diabetes, högt blodtryck, övervikt osv och att dessa kan ses som symtom på en hormonell obalans där insulin spelar huvudrollen. Insulinresistens innebär att kroppens celler blir mindre känsliga för signalen från insulin och då insulin är nyckeln till att cellerna tar upp glukos (blodsocker) medför detta både ökade nivåer av glukos och insulin i blodbanan. Att göra oss mer insulinkänsliga är alltså en viktig pusselbit för att öka vår motståndskraft.
Insulinresistens kommer ur ett komplext nätverk av livsstilsfaktorer som kost, stillasittande, hög stressnivå, sömnproblem mm men även genetik och toxiner kan orsaka eller underhålla en hormonell obalans kopplat till hormoner som insulin, kortisol, ghrelin, leptin.
Lyssna gärna på Annas poddavsnitt 56 och 57 (https://4health.se/56-insulinkanslighet-%E2%80%93-vad-spelar-den-for-roll-om-jag-inte-har-diabetes) för att förstå mer om hur insulinresistens uppstår och varför det klassiska rådet ‘ät mindre och träna mer’ är dåligt, skuldbeläggande och omodernt. Jag har också tidigare skrivit blogginlägg om insulinresistens på min sajt; https://nutrivity.se/2019/07/15/insulinresistens-hormonell-obalans-som-paverkar-vikt-blodsockerhantering-och-hjart-karlhalsa/.
Vi är evolutionärt fördelaktigt programmerade att äta energi när vi hittar energi och för många är det därmed en väldigt stor utmaning att passera hyllmeter efter hyllmeter av godis, snacks, läsk och kakor i våra mataffärer. När jag tänker på detta så får jag en pulshöjning. Hur tänkte man här?! Så otroligt taskigt att utsätta oss för detta ‘mög’ (skit, skräp på skånska) i våra mataffärer som gör oss som befolkning sjukare och svagare. Och det kan ju omöjligt vara en bra strategi framåt.
Att erbjuda livsmedel (där uppdelningen av ordet ‘livsmedel’ innebär ‘medel för livet’ och inte ‘medel för dysfunktion, ohälsa och sjukdom’) i våra mataffärer som gör oss som befolkning mer motståndskraftiga och fulla av energi är en väldigt viktig del av lösningen.
För att få en förståelse för sin blodsockerreglering och insulinkänslighet är det en jättebra start att en gång om året ta ett fasteblodsocker (P-glukos) och ett långtidsblodsocker (HbA1c) som en del i att göra en årlig service på sig själv. Fasteblodsockret påverkas dock ofta sent i processen kring insulinresistens. Detta för att vår bukspottkörteln orkar gasar på och försöker kompensera med att utsöndra mer och mer insulin under många år för att sänka blodsockret till icke-toxiska nivåer. Vi ska dock inte slita på våra organ på det sättet. Och långtidsblodsockret kan ju fluktuera mycket under dagen, men ändå ligga på ett rätt så bra snittvärde.
Många som har diabetes hanterar och kontrollerar sitt blodsocker genom att använda blodsockermätare där man sticker sig i fingret några gånger under dagen. Det är fantastiska bärbara verktyg men det kan vara svårt att hinna och ha möjlighet att sticka sig många gånger under dagen för att fånga hur kroppen reagerar på den input som kommer i form av t ex måltider, stress och träning.
Om man vill djupdyka och få kunskap och förståelse kring sin blodsockerreglering och insulinkänslighet så är en glukosmätare som kontinuerligt mäter glukosnivåerna ett väldigt fint verktyg. Det kallas CGM – Continuous Glucose Monitoring.
CGM-sensorn fästs på baksidan av armen och en tunn nål mäter glukosnivån en gång per minut i den vätska som finns mellan cellerna strax under huden. Man synkar sensorn via en app i telefonen och sensorn fungerar i 14 dagar och man har alltså på den när man duschar, tränar, sover mm och lägger in information i appen kring vad som sker under dagarna – t ex när och vad man äter.
Med en CGM på armen får man i stort sett en realtids-feedback i mobilen på hur blodsockret påverkas av den kost man äter, hur ofta man äter, när man äter, hur och när man sover, tränar och stressar. Och det ger därmed ett väldigt fint underlag för att fatta beslut kring nya val och förändring. Som civilingenjör blir man ju tårögd av glädje att denna typ av wearable finns.
Idag kan vissa som har diabetes få en CGM-sensor via vården (ibland tillsammans med insulinpump), medan de flesta som har diabetes måste bekosta sensorer själv tyvärr. Och samma sak gäller då om man vill använda en CGM för att förebygga eller optimera.
I inlägg framöver kommer jag skriva mer kring vad som påverkar vårt blodsocker och hur jag tänker kring insulinkänslighet och optimala glukosnivåer vad gäller CGM-mätning.
Generellt ska vi sträva efter att:
- ha ett fasteglukos som innebär låg risk för ohälsa
- undvika höga glukos-spikar efter måltid, det ska bara bli ett litet gupp i glukoskurvan
- undvika ständiga svängningar under dagen, ha en låg sk glycemic variability
- glukosnivåerna återgår till basnivåer snabbt efter måltid och inte ligger kvar förhöjda
/Carina Ekelius
Funktionsmedicinsk Terapeut
Idrottsmedicinskt Center Malmö
www.nutrivity.se / www.i-m-c.se
https://www.diabetesportalen.lu.se/article/dystra-siffror-om-diabetes-i-varlden
https://diabetes.nu/del/hur-manga-svenskar-har-diabetes/
https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/
Hej vart kan man köpa en CGM om man inte är diabetiker