Även andra professioner tittar allt mer på evolutionen.
Lingvisten och professor Björn Lindblom anser att för att komma åt problem som dyslexi och stamning, så måste vi förstå mer om hur det talade språket utvecklats biologiskt.
Vi har en hel del praktisk kunskap om stamning, dyslexi och försenad talutveckling, men det är magrare med vår teoretiska förståelse. Vad orsakar störningarna? Vad är det som går fel i maskineriet? Där återstår mycket jobb, enligt Björn Lindblom. På Interspeech, en internationell konferens om talkommunikation, höll han en föreläsning om vikten av ett biologiskt och evolutionärt perspektiv.
Utvecklingshistorien är ganska snål med innovationer. Gång på gång upprepar den lösningar på nya sätt och för nya funktioner. Människan saknar ett specifikt talorgan, menar Björn Lindblom. Med det menar han att vi pratar med hjälp av en fysiologi som ursprungligen har skapats för andra ändamål, som att tugga, svälja och andas. Då är det rimligt att anta att språket har formats av de förutsättningarna.
Första steget mot ett språk, både för det lilla barnet och för våra förfäder, är en mycket enkel käkrörelse som växlar mellan öppet och mer slutet, som barnet behärskar tidigt när det suger och tuggar. Barnet får den därför helt gratis. Bara genom att röra käken så ändrar sig ljudet drastiskt. Vi säger att barnet börjar jollra. Det är början till fenomenet stavelse. Språk bearbetas av kulturer, och det finns hur mycket variation som helst, men inte i det här avseendet. Alla språk är uppbyggda av stavelser. Språk är evolutionärt anpassade för att vara lätta att lära sig.
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/professorn-vi-saknar-talorgan/
Lämna ett svar