Vår inre klocka kan vara en förklaring till varför långvarig stress eller kortisonläkemedel kan leda till viktökning.
Amerikanska forskare har studerat hur kroppen omvandlar särskilda förstadieceller till fettceller, och hur det i sin tur påverkas av stresshormonet kortisol.
Nivåerna av kortisol varierar vanligtvis under dygnet, med högre halter på morgonen då vi ska bli pigga och aktiva, och låga nivåer på kvällen och natten. Men den här inre hormonklockan rubbas när kroppen får kortisol kontinuerligt eller på ovana tider, tex när vi är vakna länge på kvällarna eller upplever mycket stress i vår vardag.
Det kan hända både vid långvarig stress, men också vid medicinering med kortison som omvandlas till kortisol i kroppen. Sådana läkemedel används till exempel vid reumatiska sjukdomar och svår astma.
De amerikanska forskarna har nu sett på möss att det kan sättas igång molekylära processer i kroppen när kortisolnivåerna ligger högt under en längre tid. De här processerna gör att fler celler omvandlas till fettceller.
Och gränsen verkar gå vid 12 timmar. Det är alltså bra för kroppen att inte se så mycket kortisol under minst 12 timmar per dygn.
“Glucocorticoid and other adipogenic hormones are secreted in mammals in circadian oscillations. Loss of this circadian oscillation pattern correlates with obesity in humans, raising the intriguing question of how hormone secretion dynamics affect adipocyte differentiation. Using live, single-cell imaging of the key adipogenic transcription factors CEBPB and PPARG, endogenously tagged with fluorescent proteins, we show that pulsatile circadian hormone stimuli are rejected by the adipocyte differentiation control system. In striking contrast, equally strong persistent signals trigger maximal differentiation. We identify the mechanism of how hormone oscillations are filtered as a combination of slow and fast positive feedback centered on PPARG. Furthermore, we confirm in mice that flattening of daily glucocorticoid oscillations significantly increases the mass of subcutaneous and visceral fat pads. Together, our study provides a molecular mechanism for why stress, Cushing’s disease, and other conditions for which glucocorticoid secretion loses its pulsatility may lead to obesity.”
Ps. Just genen för PPARG är en av generna som testas i DNA Health
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1550413118301906
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=6923508
Jag läste nyss boken Fetmakoden av Jason Fung. I den beskrivs mekanismerna bakom kortisol bla. på ett lättförståeligt sätt. Dåliga matvanor höjer också kortisolet med åtföljande höjning av insulinet och därav sämre hälsa, viktökning mm. Utan tvekan den bästa boken jag läst i ämnet,
Härligt! Och visst är det så. Ett svängande blodsocker är bland det mest stressande för kroppen
Intressant artikel! Läste häromdagen och förstår nu min ” oförklarliga”, snabba och stora viktuppgång. Har haft förhöjt kortisol tillsammans med hypotyreos i snart tio år och det sliter verkligen på kroppen. Det är som att leva med handbromsen åtdragen samtidigt som motorn går på högsta varv. Svensk sjukvård har svårt att hitta såväl Addison som Cushing. Tillstånd som mitt anser de vara oförklarligt och låter mig leva i vårdlimbo.