I en ny svensk studie ser man ett starkt samband mellan depression och Parkinsons. Personer som diagnosticerats med depression har upp till tre gånger större risk att drabbas av Parkinsons senare i livet.
I studien har man använt register för att kartlägga alla svenska medborgare som var över 50 år i slutet av 2005, sammanlagt drygt 3,3 miljoner personer. Man tittade sedan på hur många som diagnosticerats med depression mellan åren 1987 och 2012. Till varje person la man till tre personer av samma födelseår och kön som aldrig lidit av depression och fick då ihop en testgrupp på drygt 420 000 personer.
Man följde dessa i upp till 26 år för att kontrollera vilka som skulle komma att drabbas av Parkinsons. Vad man kunde se var att 1,1 procent av alla personer som diagnosticerats med depression även diagnosticerats med Parkinsons. Det kan jämföras med 0,4 procent av de som inte haft en depression – alltså en tydlig skillnad
Ett par år efter studiens start var risken att drabbas av Parkinsons drygt tre gånger större för de som hade diagnosen depression. Men upp till 25 år efter en depression var risken fortfarande 50 procent högre.Man såg också att ju allvarligare depressionen varit desto större var risken för Parkinsons.
Man har tidigare sett att Parkinsons och andra neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers, ALS och demens har riskfaktorer redan i barndomen eller mycket tidigt.
Men om det är det så att depression leder till Parkinsons eller om det är ett tidigt symptom på sjukdomen vet forskarna inte. Det kan vara så att depression är skadligt för hjärnan och startar celldöden som är kopplad till Parkinsons, eller så kan det vara ett tidigt symptom. Eller, enligt mig, så kanske orsakerna till både depression och Parkinson kan vara samma.
Det intressanta i det här är alltså att en av hypoteserna blir att samma saker som orsakar depression också kan orsaka Parkinson.
Då kan man fundera över saker som ljus, tryptofan och annat som påverkar serotoninnivåer i kroppen och därför påverkar nedstämdhet (Lyssna på podcastavsnitt 27 om naturliga lösningar mot depression, där jag pratar om serotonin) – och om det kanske även kan påverka risken att utveckla Parkinsons sjukdom.
Men ett stort och intressant område gäller hur magfloran kopplas till vår psykiska hälsa. Magfloran ser nämligen också ut att kunna kopplas till Parkinsons, även om mer forskning behövs. Så frågan är hur stor roll vår mikrofilm / microbiome har för utvecklandet av sjukdomar som Parkinsons?
Dessutom påverkar ju magfloran definitivt våra serotoninnivåer, eftersom det mesta av kroppens serotonin tillverkas just i mag-/tarmsystemet.
Tidigare på ämnet microbiome: https://4health.se/tag/microbiome
Magflora – depression
“New studies show that bacteria, including commensal, probiotic, and pathogenic bacteria, in the gastrointestinal (GI) tract can activate neural pathways and central nervous system (CNS) signaling systems. Ongoing and future animal and clinical studies aimed at understanding the microbiota-gut-brain axis may provide novel approaches for prevention and treatment of mental illness, including anxiety and depression.”
“the emerging field of research focused on the human microbiome suggests an important role for the gut microbiota in influencing brain development, behaviour and mood in humans. The recognition that the gut microbiota interacts bidirectionally with other environmental risk factors, such as diet and stress, suggests promise in the development of interventions targeting the gut microbiota for the prevention and treatment of common mental health disorders.”
“The gut microbiome has played a crucial role in the bidirectional gut-brain axis that integrates the gut and central nervous system (CNS) activities, and thus the concept of microbiome-gut-brain axis is emerging. Studies are revealing how diverse forms of neuro-immune and neuro-psychiatric disorders are correlated with or modulated by variations of microbiome, microbiota-derived products and exogenous antibiotics and probiotics. The microbiome poises the peripheral immune homeostasis and predisposes host susceptibility to CNS autoimmune diseases such as multiple sclerosis.”
Exempel på vetenskapliga artiklar och studier på ämnet depression och magflora / microbiome:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23384445
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25415497
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25266952
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24370461
Magflora – Parkinsons
(PD= Parkinsons Disease) “gastrointestinal dysfunction, in particular constipation, is an important non-motor symptom in PD” …”intestinal microbiota interact with the autonomic and central nervous system via diverse pathways including the ENS and vagal nerve.”….
“On average, the abundance of Prevotellaceae in feces of PD patients was reduced by 77.6% as compared with controls. Relative abundance of Prevotellaceae of 6.5% or less had 86.1% sensitivity and 38.9% specificity for PD. A logistic regression classifier based on the abundance of four bacterial families and the severity of constipation identified PD patients with 66.7% sensitivity and 90.3% specificity. The relative abundance of Enterobacteriaceae was positively associated with the severity of postural instability and gait difficulty.”
“These findings suggest that the intestinal microbiome is altered in PD and is related to motor phenotype.”
(FMT=Fecal microbiota transplantation) “Isolated case reports of FMT response include […], Parkinson’s disease”
Exempel på studier/litteratur på ämnet Parkinsons kopplat till magflora:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25476529
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3742951/
Om den nya studien som kopplar ihop depression och Parkinsons:
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/hogre-risk-for-parkinsons-bland-deprimerade
Det som är en rimlig hypotes är att det är infektioner och en skadlig tarmflora som orsakar våra sjukdomar, tarmfloran kan som du säger orsaka depression och den dåliga tarmfloran orsakar sen Parkinson.
Då har all modern forskning förklarat orsaken till sjukdomarna, kostens betydelse stämmer med forskningen, kosten påverkar tarmfloran därför är kosten viktig.
Kosten kan inte i sig göra oss friska eller sjuka det är omöjligt det finns inget sätt kosten kan påverka oss på.
Kosten påverkar bara tarmfloran och tarmfloran kan göra oss sjuka eller friska.
Inflammation är en orsak till många sjukdomar och inflammation får man av dåliga bakterier, därför är det viktigt att ha en tarmflora som inte orsakar en kronisk inflammation i kroppen.
Det finns inte en enda vetenskaplig studie som kan visa att kosten påverkar hälsan, det man ser i dåligt utförda studier är bara orsakat av tarmfloran.
Koststudier tar inte hänsyn till om det är kosten eller tarmfloran som påverkar hälsan.
Ingen vetenskaplig studie kan visa att kosten påverkar hälsan, noll studier finns.
Tusentals med studier visar att tarmfloran påverkar hälsan och att kosten påverkar tarmfloran.
All forskning som livsmedelsverket hänvisar till har inte undersökt om det är kosten eller tarmfloran som påverkar hälsan därför är all forskning som dom bygger sin åsikt på trams och ren dårskap.
😉
Enda möjligheten att testa födoämnenas påverkan på kroppen vore att tillföra dem intravenöst direkt i blodet, men det är frågan om det är relevant eftersom förmodligen inga födoämnen kommer ut i blodet helt opåverkade av matsmältningsmaskinen, förutom kanske hos vissa med gravt skadade maskiner och läckande armar. Och hur kan man ändå veta exakt vad som är skadligt, den mesta mat vi äter innehåller en enorm mängd olika delar. Se tex James Kennedys innehållstavlor, här en banan.
//jameskennedymonash.wordpress.com/2013/12/12/ingredients-of-an-all-natural-banana/
När kolhydrater är upptagna så är det bara glukos som finns i blodet oavsett om det var snabbmakaroner eller grovt bröd eller grönsaker.
Läsk är samma sak men med fruktos i stor mängd, drack man glukossaft så är det samma sak som grönsaker det är bara glukos i blodet.
Det är totalt omöjligt för kosten att påverka hälsan när maten blir samma sak i blodet.
Kosten kan inte påverka hälsan det är omöjligt det är fantasier som sprids.
Kött eller vegetariskt protein är samma sak i blodet det är bara aminosyror, identiska aminosyror kan inte påverka kroppen på olika sätt.
Kosten kan bara påverka tarmfloran och tarmfloran kan påverka vår hälsa.