Hittade en väldigt bra vetenskaplig artikel från 2015 med namnet Psychobiotics and the gut–brain axis: in the pursuit of happiness, en genomgång av just kopplingen mellan maghälsa och hjärnan. Jag har i tidigare inlägg förklarat kopplingar mellan bl.a. depression och tarmflora/maghälsa. Läs särskilt dessa två inlägg:
- https://4health.se/magflora-depression-parkinsons-sjukdom
- https://4health.se/magens-bakterier-hjarnans-halsa
(Alla inlägg på ämnet tarmflora hittar du via taggen microbiome https://4health.se/tag/microbiome)
I denna artikel går man igenom kommunikationen mellan matsmältningssystemet och hjärnan (gut-brain-axis) och tar upp saker som:
Att kommunikationskanaler mellan tarmarna och hjärnan inkluderar sympatiska (A) och parasympatiska (B) nerver (dvs fight or flight-nerver respektive lugn- och ro-nerver i det omedvetna nervsystemet) och det enteriska nervsystemet (C), som är den del av det omedvetna nervsystemet som styr matsmältningssystemets funktioner.
A. Rollen som det sympatiska nervsystemet har i “gut-brain-axis” innefattar att reglera motilitet, blodflöde, barriär och immunsystemets aktivering.
B. Det parasympatiska nervsystemets roll i kommunikationen mellan gärna och tarmar är välstuderat. det sker en tvåvägskommunikation via den långa så kallade vagusnerven. Just vagusnerven har jag pratat och skrivit om flertalet gånger eftersom det verkar vara tarmflorans huvudsakliga kommunikationskanal till hjärnan. Det är alltså bakteriernas telefonlinje till din hjärna.
C. Det enteriska nervsystemet (ENS) kallas ibland för “the second brain”. Interaktionen mellan mikrobiotan (organismerna i dina tarmar) och det enteriska nervsystemet spelar en betydande roll i kommunikationen mellan matsmältningssystemet och hjärnan.
Bakterier och andra organismer i dina tarmar påverkar alltså kommunikationen till hjärnan, och brist på en hälsosam tarmflora kan ge dysfunktion i just denna “gut-brain-axis”, vilket i sin tur kan ge allt från neuropsykologiska sjukdomar till metabola sjukdomar och tarmsjukdomar.
Studier har visat hur tillskott av probiotika kan påverka humör, oro och depression. Det finns också små studier som visat att tillskott av prebiotika (alltså fibrer/bakteriemat) kan förbättra stresshormonnivåer och koncentrationsförmåga.
Mycket av forskningen så långt är gjord på djur, men en studie på människor från 2013 visade hur fermenterade mjölkprodukter med probiotika kan förändra hjärnans aktivitet.
Rollen som tarmfloran spelar för neuropsykologiska sjukdomar är fokus för mycket forskning just nu. Det finns redan data som visar kopplingar mellan dysbios (obalans i mikrobiotan) och mental ohälsa såsom depression och autism. Men detta fungerar också i andra riktningen, dvs studier visar hur probiotika och transplantationer med mikrobiota (såsom avföringstransplantationer) kan påverka sjukdomar och mental hälsa.
Rekommenderar den som är intresserad att läsa artikeln som du hittar här: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4370913/
[…] Hur mental hälsa och depression styrs av din mage/tarm […]