Jag brukar årligen skriva ett inlägg som enkelt förklarar Nobelpriset i medicin/fysiologi. Senaste åren har jag verkligen gillat att göra detta eftersom det varit mycket fokus på just fysiologi, dvs hur kroppen fungerar, på ett väldigt grundläggande sätt.
Årets Nobelpris är såklart också superviktigt, men jag hade nästan hoppats på andra pristagare så att jag fick skriva om hur vårt immunsystem fungerar på ett grundläggande plan med dess B- och T-celler. 😊 Det får bli ett annat inlägg, eller kanske får det till och med bli nästa podcastavsnitt.
Hur som helst jag passar på att sammanfatta senaste årens fantastiska pristagare, inklusive årets Nobelpris. Missa inte heller helgens podcastavsnitt där jag pratar mer om fasta och autofagi – något som nobelprisbelönades för några år sedan https://4health.se/268-fasta-autofagi-hur-fasta-haller-dig-frisk-sa-funkar-det
2020: Hepatit C
Nobelpriset i medicin 2020 går till Harvey Alter, Michael Houghton och Charles Rice för upptäckten av hepatit C-viruset. Deras forskning har lett till utveckling av blodtester och nya läkemedel som räddat miljontals liv.
Blodöverförd hepatit är ett av våra största globala hälsoproblem. Sjukdomen orsakar kroniska leverskador och levercancer hos människor över hela världen. Upptäckten, som gjordes på 80-talet, har lett till behandlingar som botar sedan tidigare kroniskt sjuka i hepatit C. Idag har vi en kur för det här viruset, och kan bota 95 procent av alla som får viruset inom tre månader. Det är en stor förändring jämfört med i början då behandlingar var mycket mer giftiga och endast fem procent blev botade.
Hepatiter dödar över en miljon människor om året. Hepatit B och C är speciellt lömska eftersom man kan vara till synes frisk i många år innan man blir riktigt sjuk. Det betyder att de som är friska och kan sprida sjukdomen är riktigt farliga i samhället. WHO uppskattar att hepatit C drabbar 70 miljoner människor runtom i världen och orsakar 400 000 dödsfall varje år.
Det kan vara väldigt ospecifika symptom som muskelvärk och smärtor över levern. I några få fall kan man få en lätt gulsot. 25 procent klarar av den akuta fasen. Men 75 procent får en kronisk infektion som leder till att man får skrumplever och sedan till slut en kraftigt ökad risk för levercancer.
Årets pris har räddat miljontals liv. Tack vare årets medicinpris så finns det i dag mediciner som botar hepatit C.
Nobelpriset i Kemi 2020 går till Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna för utvecklingen av gensaxen CRISPR-Cas9.
2019: Hur cellerna anpassar sig till syretillgängligheten.
Grundforskning!
Hur celler kan anpassa ämnesomsättningen efter olika syrenivåer. När muskler arbetar, eller vid höga höjder t.ex., är syretillgången lägre och då måste cellerna anpassa sig. Men eftersom syreregleringen även har betydelse vid sjukdomar som till exempel cancer, infektion, hjärtinfarkt och stroke så försöker man påverka processen vid dessa sjukdomar.
Mängden av proteinet HIF-1a ökar när syrenivån är låg och bryts ned när syrenivån ökar. HIF-proteinet produceras hela tiden. Vid normala syrenivåer bryts proteinet ned genom syret i blodet tack vare VHL. Men vid syrebrist i cellerna blockeras nedbrytningen och stora mängder HIF byggs upp. Då kan HIF säga till generna att slås på eller stängas av för att anpassas till den minskade mängden syre (epigenetik).
I dag vet vi att fler än 300 gener direkt påverkas av HIF, många är involverade i metabolism och blodkärlsbildningen. Läs hela förklaringen till HIF och Nobelpriset här:
https://4health.se/nobelpriset-i-fysiologi-hur-cellerna-anpassar-sig-till-syretillgangligheten
2018: Hur immunförsvaret bättre angriper cancerceller & Bakteriofager!
Nobelpriset i medicin gick till genombrottet inom immunterapi mot cancer. Forskarna upptäckte varsitt protein som fungerar som en broms i immunförsvaret. Genom att släppa på den bromsen, så att immunförsvaret själv anfaller cancerceller, har det utvecklats en behandlingsmetod mot cancer.
Forskarna har lyckats få T-cellerna att reagera oftare och lättare, t.ex. mot cancerceller. Deras upptäckter har inneburit ett helt nytt sätt att behandla cancer. I stället för att angripa tumörcellerna har deras båda behandlingar inneburit att bromsmekanismer i immunförsvaret tas bort genom antikroppar.
Nobelpriset i kemi gick detta år bl.a. till forskning på bakteriofager. Bakteriofager är virus som infekterar och tar kål på bakterier. Spännande att vi redan hade spelat in ett podcastavsnitt på ämnet innan pristagaren tillkännagavs. I samma veva gjorde vi alltså också ett podcastavsnitt om bakteriofager: https://4health.se/199-sanna-torsleff-berglund-frisk-med-virus-svamp-och-bakterier
Läs hela förklaringen till Nobelprisen här: https://4health.se/nobelpriset-i-medicin-fysiologi-hur-immunforsvaret-battre-angriper-cancerceller och https://4health.se/bakteriofager-virus-som-botar-gav-bade-nobelpris-och-ar-med-i-nasta-podcastavsnitt
2017: Din biologiska klocka, dygnsrytmen, styr din hälsa
Upptäckter som förklarar hur växter, djur och människor optimerar sin fysiologi så att den är väl förberedd inför dygnets olika faser.
Du har läst och hört mig tjata om vikten av dagsljus och om att sova på rätt tider – i mörker, eller hur?! Det är precis det som 2017 års Nobelpris handlar om.
I våra celler finns ett maskineri av molekyler, som fungerar som ett urverk. De styr vår dag- och nattkänsla – tex att vi är pigga och hungriga på dagen, och att vi sover på natten. Och just det här är fundamentalt för allt liv – både för växter, djur och människor.
I en liten del av området hypotalamus i hjärnan sitter den så kallade dygnsrytmskärnan som brukar kallas för kroppens huvudklocka. I den tar cellerna emot nervsignaler från ljusreceptorer i ögonen som hjälper cellerna att veta om det är dag eller natt.
Även organ som levern och lungorna har celler med egna inbyggda klockor som kan påverka huvudklockan. Leverns celler har en klocka som reagerar på mat och skickar signaler till huvudklockan i hjärnan.
Vår inbyggda klocka är i stort sett självgående men måste ställas rätt med hjälp av ljus.
Det är väldigt mycket av våra fysiologiska funktioner som styrs av den här klockan som finns i våra celler och som har ett väldigt sinnrikt återkopplingssystem så att den håller reda på tiden. Klockan styr viktiga funktioner som sömn, hormonnivåer, kroppstemperatur och metabolism.
Läs hela förklaringen till Nobelpriset här: https://4health.se/var-biologiska-klocka-dygnsrytmen-nobelpriset-i-medicin
2016: Autofagi!
Hur cellens eget återvinningssystem fungerar – Autofagi eller autofagocytos
En helt grundläggande process i kroppen som handlar om nedbrytning och återvinning av cellens egna beståndsdelar. Auto betyder ”själv” och fagi kommer från ordet phagein som betyder ”äta”. Autofagi betyder alltså ”självätande”. Begreppet kommer av att det ser ut som delar av cellens innehåll äts upp – de omsluts av membran och bildar så kallade vesiklar.
Vesiklarna blir som en sorts renhållningsarbetare som samlar upp oanvända proteiner och andra skadade beståndsdelar i cellen och smälter samman med cellens lysosom.
Lysosomen fungerar alltså bl.a. som cellens renhållningsstation och bryter ner överflödiga eller skadade delar från cellens inre som på så sätt snabbt kan omsättas till energi.
Autofagi-processen hjälper oss att överleva när vi utsätts för svält och andra former av stress. Då behöver vi bryta ned och återanvända de proteiner vi redan har i kroppen, så att vi snabbt kan bygga upp ny energi. Genom att stressa celler och organismer att minska kaloriintaget så ökar ens autofagisvält. Autofagi är ett slags försvarsmekanism mot åldrande. Om den inte fanns skulle vi bli gamla mycket snabbare. Det är väldigt populärt att titta på autofagi i åldersforskning, och vilken roll det spelar i vårt åldrande.
Läs hela förklaringen till Nobelpriset här: https://4health.se/autofagi-sa-funkar-kroppen och mer om autofagi: https://4health.se/?s=autofagi
2015: Växter som medicin!
Fynden bakom Nobelprisen i medicin 2015 har sitt ursprung från naturen. Med hjälp av bakterier och växter har nobelpristagarna utvecklat läkemedel mot parasitsjukdomar.
Att läkemedel har sitt ursprung i naturligt förekommande substanser är inte ovanligt, men det är ett fält som fallit i glömska trots att många av de läkemedel som finns idag har sitt ursprung i naturen.
Läs hela förklaringen till Nobelpriset här: https://4health.se/vaxter-som-medicin
Lämna ett svar