Bemötanden av senaste veckornas kritik mot högfettskost/LCHF

Jag får en del frågor om kritiken mot högfettskost. Här kommer därför ett par bemötanden från läkare, docenter, biologer, författare. Först ur en hälsoaspekt och sedan miljöaspekt.

I läkartidningen bemötte Uffe Ravnskov (med dr, docent, Lund) och Bo H Jonsson (med dr, överläkare, Stockholm) kritiken ur en hälsoaspekt.

De skriver bl.a. på följande teman:

Ang. kritiken från Charlotte Erlanson-Albertsson
“Hon har några förnuftiga kommentarer, men de flesta av hennes argument håller inte.”

“Det är förmodligen korrekt att generna styr förmågan att bränna fett. En svensk-amerikansk studie har till exempel visat att feta kvinnor med normal insulinkänslighet bantar lättare på en kolhydratrik diet, medan feta med nedsatt insulinkänslighet gör det bäst på en kolhydratfattig [1]. Detta kan vara förklaringen till att många kostexperiment inte har kunnat visa någon större skillnad mellan en kolhydratrik och en kolhydratfattig diet.

Det finns emellertid mer än tjugo väl genomförda experiment på patienter med typ 2-diabetes eller metabola syndromet där en kolhydratfattig diet visar positiva resultat på samtliga riskfaktorer hos diabetikerna, bättre ju färre kolhydrater kosten innehåller [2].”

Blodfetter/ kolesterol
“Erlanson-Albertsson har också noterat att en fettrik, kolhydratfattig diet inte har några negativa effekter på blodfetterna.”

“Då en kolhydratrik kost är associerad med och resulterar i höga triglyceridvärden [2, 4], medan en kolhydratfattig i alla studier resulterat i ett kraftigt fall [2], är deras fynd alltså ett indirekt stöd för en kolhydratfattig diet. Detta är också i överensstämmelse med talrika studier som visat att höga triglyceridvärden hos diabetiker är en riskfaktor för både hjärtmortalitet och totalmortalitet, medan få studier har kunnat visa att detta även gäller för ­kolesterol.”

Diabetikerkost
“Högfettdieten för diabetiker byttes till exempel inte till en högkolhydratdiet på 1930-talet utan i samband med den officiella starten av 1984 års kolesterolkampanj i USA [4]. Den baserades på konsensus. Inga experiment har vare sig förr eller senare visat att den kan förlänga livet för diabetiker eller förebygga sena komplikationer.”

Alzheimer och parkinson
…”menar Erlanson-Albertsson att en västerländsk kost rik på fett, kött och mjölkprodukter sammanhänger med utveckling av sjukdomarna alzheimer och parkinson. Som nämnts domineras den västerländska kosten i dag inte av animaliskt fett utan av kolhydrater.”

Depression
“att man blir deprimerad av att äta kött, stekt mat och högfettmjölkprodukter. Vad författarna fann var emellertid att det är ett högt intag av industritillverkad föda (processed food) som har denna effekt. Det är alltså ovisst om den ökade risken berodde på de animaliska produkterna eller på den höga halten av margarin, kakor, godis, läskedryckar och färdiglagad mat.”

Prestation/ träning
…”en övergång från en högkolhydratkost till en lågkolhydratkost gör det svårare att utföra muskelarbete som kräver anaerob förbränning, men besvären släpper efter en veckas tid, och ­sedan ökar förmågan.”

Minne
“Erlanson-Albertsson skriver att en kolhydratfattig diet försämrar minnet och kognitionen. I den studie som hon hänvisar till undersöktes 19 kvinnor med fem psykologtest: hälften följde en extremt kolhydratfattig diet (0 gram med en gradvis ökning till 16 gram dagligen i tre veckor) och den andra hälften följde en kalorireducerad, kolhydratrik diet [10].

I ett av testen var reaktionstiden 1/10 sekund snabbare bland kvinnorna på den sistnämnda dieten, i ett annat test blev resultatet också lite bättre, men endast under första veckan. Ett test visade ingen skillnad, och två test visade bättre resultat för kvinnorna i lågkolhydratgruppen. ”

“Enligt Cochrane-gruppen [10] finns ännu ingen random­iserad kontrollerad studie som uppfyller kriterierna för att svara på frågan om kolhydrater kan förbättra de kognitiva funktionerna hos människor över 55 års ålder.”

Läs hela artikeln här: http://www.lakartidningen.se/07engine.php?sectionId=0&articleId=17888

I Sydsvenskan bemötte Per Wikholm kritiken ur en miljöaspekt:

“LCHF är precis som namnet antyder en högfettskost och inte en högproteinkost. I så fall skulle kosten ha hetat LCHP vilket den inte gör.”

“LCHF handlar också om att återgå till en för människosläktet mer normal och begränsad fruktkonsumtion där inte söta frukter flygs in från andra sidan jordklotet”

“Att LCHF är så framgångsrik som viktnedgångsmetod beror på att den fettrika och kolhydratsreducerade maten ger ökad mättnad och en spontan minskning av kalorier. Och färre kalorier medför minskad belastning på miljö och klimat.”

“I konceptet ingår att äta en större del av hela djuret. Fettränder ska inte skäras bort och kastas. Och man ska köpa hel kyckling med det feta skinnet istället för fettsnåla kycklingfiléer.

Mjölkens fett ska konsumeras istället för att lagras upp i ett EU-smörberg.

Inälvsmat som lever, njurar, märg, bräss, lungor, tarmar och tungor ska tas tillvara och användas för mänsklig konsumtion istället för att dumpas som djurfoder till djur som inte ens är köttätare.

Att förespråka att man bara ska äta vissa delar av djuren är kanske den mest omoraliska aspekten av de nuvarande kostråden”

“Catarina Rolfsdotter-Jansson har en blind fläck när det gäller fossilbränsledopad spannmåls- och sojaodling. Den bygger på ett stort inslag av konstgödsel som kräver fossil naturgas och den ändliga resursen fosfor och ofta även på användande av bekämpningsmedel. Den kräver också stora vattenresurser som på många håll i världen är på väg att sina.”

…”fossilbränsledopad spannmåls- och sojaodling har resulterat i djurfabriker. De producerar inte mer kött per använd yta. Däremot ger de billigare kött tack vare billiga fossila bränslen och statliga subventioner. Det billigare köttet har orsakat den ökade köttkonsumtionen under de senaste decennierna, långt innan begreppet LCHF fanns.”

“Naturbete kan vara lika effektivt för att producera kött och mejeriprodukter per hektar som att ge djuren kraftfoder även om det blir dyrare därför att det kräver mer arbete.”

…”naturbete på ängsmark binder kol och därför bidrar till en positiv klimatpåverkan”

Läs hela artikeln här: http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article1610970/LCHF-ar-miljo–och-klimatsmart-Debatten-ar-verklighetsframmande.html

Också relevant att läsa ett tidigare inlägg om den verkliga miljöboven i diskussionen enligt bl.a. Lierre Keith: https://4health.se/jordbruket-%E2%80%93-det-storsta-hotet-mot-var-planet

På miljötemat, så ligger på att läsa-listan ligger nu även Lars Wilssons “Rädda år jord” (författaren av Rädda vår mat, även den mycket läsvärd)
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9172412348 eller http://www.bokus.com/bok/9789172412347/radda-var-jord-jorden-ar-gammal-bonden-ar-ung/