Först: Vad är glukosbelastning?
En glukosbelastning används för att diagnostisera insulinresistens och diabetes typ 2. Enklare uttryckt, det ger en indikation på om insulinmekanismen börjar bli utsliten (pga att systemet överbelastats med frekvent höga sockernivåer). På fastande mage tar man 75g glukos löst i vatten (det här motsvarar alltså 25 druvsockertabletter a 3g!). Blodsockervärdena uppmätts sedan. Om blodsockret är under 7,8 mmol/L efter 2h anses värdet normalt. Mellan 7,8 och 11 mmol/L anses insulinkänsligheten vara nedsatt och över 11 mmol/L räknas som diabetes. (siffrorna gäller mätning i armvecket, vid mätning i fingret är gränserna istället <8,7 frisk; >12,2 diabetes)
För en tid sedan var det mycket skriverier efter att Annika Dahlqvist (”fettdoktorn”) fått ett resultat på sin glukosbelastning som skulle antyda att hon hade diabetes (ca 13 mmol/L vid stick i fingret). Hon gjorde om testet efter det att hon åter vant sin kropp vid lite mer kolhydrater och fick så klart ett utmärkt resultat (7,8 mmol/L i fingret).
Anledning?
När kolhydrater bryts ner till blodsocker svarar cellerna i bukspottkörteln med att frigöra färdigproducerat/lagrat insulin. Detta insulin finns redo för att kroppen ska vara beredd på en glukosbelastning (blodsockerhöjning). Det här kallas även för fas 1 insulinrespons. Hos typ 2 diabetiker är förmågan att utsöndra lagrat insulin nedsatt. Blodsockret stiger därför när man har ätit kolhydrater och det går långsamt tillbaka med nyproducerat insulin (fas 2 insulinrespons).
Min teori är att ett liknande förlopp händer den som ätit strikt lågkolhydratkost en längre tid. Helt enkelt för att kroppen lagrar mindre insulin hos en person som äter lågkolhydratkost/lchf, eftersom den aldrig behöver särskilt mycket insulin.
Därför fick Annikas kropp arbeta hårt då hon plötsligt utsatte den för glukosbelastning, och nyproducera insulin. Det nyproducerade insulinet gav effekt först senare (fas 2) och glukosbelastningen gav ett ganska dåligt resultat där blodsockret sköt i höjden.
Anta att hon vanligtvis äter en kost som vid en normal måltid innehåller någonstans från 5 och uppemot 14 g kolhydrater. Dessutom utsöndras dessa kolhydrater långsamt i blodet eftersom de äts med en stor dos fett. Kolhydraterna kommer troligtvis mest från grönsaker som dessutom innehåller fibrer och ytterligare saktar ner upptaget. Helt plötsligt belastas kroppen med 75g kolhydrater i form av druvsocker som rusar ut i blodet på en gång. Klart att kroppen får en chock. När kroppen sedan vants vid mer kolhydrater under några dagar och producerat upp ett litet lager insulin, gick glukosbelastningen utmärkt.
Det här betyder givetvis inte att det är bättre att äta mer kolhydrater, bara att testet är utformat efter hur en genomsnittsperson äter. Spara på din insulinmekanism till de tillfällen den verkligen behövs. Sliter man ut den genom att dagligen belasta kroppen med pasta, bröd, läsk, godis osv så står man där till slut med diabetes typ 2!
Lämna ett svar