Man behöver få i sig fosfat (eller fosfor). Fosfor förekommer i kroppens alla celler där det ingår i DNA, RNA och ATP. Det har viktiga uppgifter för cellsignalering och energiproduktion. Fosfor i form av fosfat fungerar även som en buffert och behövs för att upprätthålla syra–basbalans och för ben och tänder. Men höga nivåer är skadliga – ändå har Livsmedelsverket inte definierat någon övre gräns.
Fosfor är grundämnet och fosfat dess salt. Fosfor är mycket reaktivt och förekommer aldrig i fri form i naturen. I livsmedel anges mängden som fosfor i mg och i vården som fosfat i mmol. Fosfat väger tre gånger så mycket som fosfor. Ofta används begreppen synonymt.
Jag har tidigare skrivit en hel del om fosfat/fosfor och hur det kan leda till benskörhet, hjärtsjukdom etc. Sök på fosfat https://4health.se/?s=fosfat
Fosfat tillsätts bl.a. rikligt i läsk. En amerikansk studie rapporterade att 44 procent av de bäst säljande produkterna i livsmedelsaffärer (framför allt fryst mat, bröd, bakverk, yoghurt och soppor) har fosforinnehållande tillsatser. Livsmedel som innehåller tillsatt fosfat är också tex nudlar, popcorn, korvar, charkvaror, bröd, ost och mjukglass. Även vin (framför allt Shiraz) och öl uppvisar relativt stora koncentrationer av fosfat (mer om tillsatser i vin i detta populära inlägg: https://4health.se/allergi-och-halsoproblem-av-dolda-tillsatser-i-vin ) . Livsmedel med tillsatser innehåller i genomsnitt 67 mg fosfor (per 100 g) mer än motsvarande obearbetad mat.
I en ny artikel i läkartidningen skrivs vidare om fosfattillsatser. Man säger bl.a. att fosfat är en riskfaktor vid njursjukdom och enligt nya studier en riskmarkör för hjärt–kärlsjukdom även hos njurfriska.
Högt fosfat kan leda till hjärt–kärlsjukdom genom flera olika mekanismer. Man har tidigare ansett att fosfat ökar risken för hjärt–kärlsjukdom genom “passiv” förkalkning av kärl och klaffar. Nya studier visar att förkalkningen som beror på fosfat är en aktiv process där glatta muskelceller (i kärlen) omprogrammeras. Kalcium och fosfat i blodserum binder till ett ämne, fetuin-A, som normalt hämmar kalcifiering, men vid överskott bildas partiklar med inflammatoriska effekter.
På friska män har man visat att en fosforrik måltid (1 200 mg) försämrar funktionen på blodkärlens insida (endotelet) och skapar oxidativ stress.
Även hormonella effekter till följd av högt fosfat kan öka risken för hjärt–kärlsjukdom. En ökning av fosforintaget från 800 till 2 880 mg/dag ökade nivåer av FGF-23 (hormonet fibroblasttillväxtfaktor 23). Ökad nivå av FGF-23 är förenad med ökad kardiovaskulär sjukdom.
Fosfat accelererar åldrandeprocessen. Det är visat i studier på möss, men också unga patienter med prematurt åldrande (Hutchinson–Gilfords progeria) har förhöjda nivåer av fosfat. Det finns också ett starkt samband mellan livslängd och fosfatnivåer i djurriket: ju högre fosfatnivåer hos en art, desto kortare livslängd
Till skillnad från naturligt organiskt bundet fosfor (såsom i kött och mjölk) absorberas oorganiskt bundet fosfor i processad föda med fosforhaltiga tillsatser fullständigt i tarmen. Det är alltså skillnad på naturligt förekommande fosfor och på tillsatser.
I Sverige finns det i dag ca 15 olika fosforinnehållande ämnen (E-nummer) – kalciumfosfat, difosfat, fosforsyra, natriumtrimetafosfat etc). Tillsatserna anses förbättra smaken och används som stabiliseringsmedel i köttprodukter eftersom det binder vatten och gör köttet mörare. Eftersom livsmedlets vikt ökar med 25–60 procent jämfört med den ursprungliga köttmängden om mer vatten binds tjänar producenten mer på detta sätt. Fosforintaget till följd av tillsatser har ökat från ca 500 på 90-talet till i dag ca 1 000 mg/dag i USA.
Författarna till artikeln i Läkartidningen uppmanar till att livsmedelsindustrin tydligt ska märka ut vilka livsmedel som innehåller fosforhaltiga tillsatser.
Artikeln i Läkartidningen http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2014/06/Fosfattillsatser-i-livsmedel-en-mojlig-folkhalsorisk/
Lämna ett svar