Fettet i biffkött är mindre hälsosamt när uppfödarna använder kraftfoder. Djur som får gräs och grovfoder fram till slakt höjer andelen omega-3 upp till 25 gånger (ca 2500%!!!), visar svensk forskning.
Biffkor som helt föds upp på grönbete får kött med mycket mer omega-3-fettsyror visar försök som forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet gjort.
Hos gräsätarna var kvoten mellan fettsyrorna omega-3 och omega-6 idealisk: nära 1 till 1 (mycket bra alltså – upp till 3 gånger så mycket omega-6 som omega-3 brukar anses bra, dvs förhållande 1 till 3). Men med inslag av spannmålsbaserat kraftfoder försämrades balansen snabbt. Hos djur som enbart fick kraftfoder var kvoten sämre än 1 till 10.
Orsaken är enkel: växtens gröna delar är rika på omega-3 medan kraftfoder på säd, majs och soja främst innehåller omega-6. Ger man proteinrikt majs- foder hela vägen för att få snabb tillväxt på djuret så kan man få hur höga kvoter omega-6 som helst. Man har bl.a. sett biff med kvoten 1 till 29, alltså 29 gånger mer omega-6 som omega-3
Lägsta kvoten, 1 till 1,2, hittades hos en ko som helt fötts upp på gräs och grovfoder.
Omega-6-fettsyran linolsyra har viktiga funktioner i kroppen, men flera studier har visat att omega-6 behöver balanseras av omega-3-fettsyror som människan bara kan få i sig via kosten. Särskilt omega-3-fettsyrorna EPA/ DHA anses bidra till minskad risk för hjärtsjukdomar. EPA och DHA är de längre omega-3-fetter som bildas när djur får äta kortare omega-3 från växtriket. EPA/DHA, som förknippats med fisk, finns även i betesdjuren.
Men om man tar in djuren för slutgödning före slakt så förstörs väldigt mycket av effekten från betet.
Dessvärre sker sådan slutgödning med spannmålsbaserat kraftfoder regelmässigt för att få upp slaktvikten, även hos de flesta djur som fått beta ute.
Man har sett att man mycket snabbt kan förändra fettbalansen i både kött och mjölk, och det gäller även ägg och fisk.
Fodertillverkarna fokuserar tyvärr mest på proteinbalansen så att djuren växer snabbt. Tyvärr tittar man bara på själva flödet i produktionen och inte på vad som är bra för hälsan hos människor och djur. Men alternativ finns även för foder. I kombination med grönbete kan foder av hampa, linfrö och raps ha bra effekt på fettbalansen, visar försöken.
Hos vilda djur ligger kvoten mellan omega-3 och omega-6 nära 1 till 1, och samma jämna fördelning återfinns i urmänniskans kost och i våra hjärnor.
Forskningen på betesdjuren tog fart när samiska renskötare klagat över att renar som fått konventionellt kraftfoder börjat smaka kokött. Analyser avslöjade att fettbalansen var betydligt sämre än bland renar som levde på lavar och andra vilda örter.
En rad utländska studier har rapporterat liknande effekter av bete.
Och förresten – inte bara handlar det om hälsa. Välj naturbeteskött för att främja kretsloppsanpassad djuruppfödning!
Omnivoren says
Äntligen? Artikeln är från 2006! Men visst är det bra att ämnet kommer upp igen här. Undrar om forskningen fortsatt? Du kanske ska intervjua Jana Pickova?
Mats says
”Det betyder att vi i Sverige kan ha ca 1,3 miljoner hektar vall per år. Det ger, utan att minska ner på odling av grödor för mänskligt bruk, vintermat till ca 2,6 miljoner nötdjur. På sommaren betar djuren i naturbetesmarker.
Om ett nötdjur slaktas vid två års ålder (vilket i mina ögon är horribelt och rent djurplågeri) så ger det ca 300 kg slaktvikt. Slaktvikt är kött inklusive ben och är det som Jordbruksverket redovisar. Med 1,3 miljoner slaktade naturbetesnöt per år, så blir det ca 390 miljoner kilo kött.
Det skulle kunna ge varje svensk 40 kilo riktigt producerat nötkött per år helt i samklang med naturen. beräknat på slaktvikt. Idag äter vi ca 25 kilo nötkött. Import medräknat”. Win win för ekosystemet neråt i jorden och uppåt. Win Win även Djuren och även de som valt avstå kött. Även oss köttätare.
Vi kan alltså, i Sverige, utan att ta en kvadratmeter från befintligt jordbruk, med miljövänliga metoder i samklang med naturen, kunna producera nästan dubbelt så mycket näringstät nötkött som vi behöver.
Som tidigare nämnt. Den som inte vill förstå, den kan inte. Den som inte kan förstå, den vill inte.