Kroppens immunförsvar med antikroppar kan se helt annorlunda ut än vad forskarna trott under de senaste 50 åren enligt en ny studie.
Antikroppar skapas i blodet efter att en person haft en sjukdom (infektion). När antikroppar har bildats skyddar det mot att få sjukdomen på nytt.
Antikroppar (immunglobuliner) är Y-formade proteiner som används av kroppens immunsystem för att upptäcka och identifiera främmande ämnen, till exempel virus, bakterier eller parasiter. Antikroppens funktion är att binda sig till specifika ytmolekyler, antikroppens antigener, på dessa smittämnen och på så sätt göra det möjligt för andra delar av immunförsvaret att eliminera dem från kroppen. Finns detta antigen närvarande, stimuleras kroppen att producera mer av antikroppen. Antikroppar bildas av B-celler, en sorts vita blodkroppar.
Det finns antikroppar i olika varianter. Huvudklasserna kallas för IgM, IgG, IgA, IgD och IgE.
Vid autoimmuna sjukdomar, som vi ofta pratar om här, bildar kroppen antikroppar mot friska och fungerande organ eller strukturer, så kallade autoantikroppar.
I normalfallet har människan två långa och två korta proteiner som bildar en antikropp. Men i studien fann forskarna att antikroppen plötsligen kunde vara väldigt liten och bara bestå av två korta proteiner.
Forskarna började med att titta på patienter som hade haft malaria, men hittade även de ovanliga antikropparna hos personer som inte har haft malaria. Just malariaparasiterna finns oftast lång tid i kroppen, man kan gå omkring med parasiter i blodet i flera år, och immunförsvaret blir därför väldigt aktivt och påhittigt för att klara av olika varianter av malaria. Men man har också hittat det här hos personer som inte har haft malaria. Det innebär att andra sjukdomar också kan skapa den här typen av antikroppar.
Kanske har immunsystemet helt andra sätt och andra funktioner att förändra sin reaktivitet, enligt Mats Wahlgren som är professor i parasitologi vid Karolinska.
Att kunna förstå hur immunsystemet fungerar är viktigt för att kunna behandla sjukdomar. Man kanske kommer åt mikrober, tumörer och andra substanser som försöker ta sig in i vår kropp på ett annat sätt och det blir kanske lättare kan påverka det.
Även om det här just nu kanske inte har några konkreta följder för hur du ska må bättre, så tycker jag att sån här grundforskning är oerhört intressant. Det är den som kan ge oss svar på hur våra kroppar fungerar på riktigt. Det är detta som så småningom förenklar för oss att hitta orsaker till våra hälsoproblem.
Mer om immunsystemet kan du lära dig i podcasten, tex här: https://4health.se/89-stark-immunforsvaret-sa-fungerar-det
http://www.nature.com/nature/journal/vaop/ncurrent/full/nature23670.html?foxtrotcallback=true
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6762270
Lämna ett svar