Flera läkare skriver nu spännande om att använda C-vitamin intravenöst.
Jag har skrivit om detta i tidigare inlägg, bl.a.:
https://4health.se/c-vitamin-mot-blodforgiftning-for-att-det-laker-blodkarl och
https://4health.se/c-vitamin-anvands-pa-coronadrabbade-pa-new-yorks-sjukhus-hade-annika-dahlqvist-trots-allt-ratt-expressen
En del kommenterade och ifrågasatte trovärdigheten, framförallt gällande användningen mot COVID-19. Men läs då detta.
I en debattartikel skriver Bo H Jonsson, med dr, överläkare, Karolinska Institutet om detta, men det är särskilt de bra kommentarerna som är intressanta – från Sture Blomberg, docent, anestesi & intensivvård och Karin Munsterhjelm, läkare, specialist i allmän medicin och ytterligare en läkare som nu valt att inte synas med namn.
(uppdatering 3 april 2020: En läkare väljer att ta bort sin kommentar från Läkartidningen och mailar mig att “Jag ber dig vänligen ta bort mitt namn och kommentar från din blogg då jag jobbar för en privat arbetsgivare som inte har detta som inriktning och därmed inte kan bli förknippad med detta ämne. Det är flera personer som kontaktat vår klinik med anledning av att de hittat mitt namn via din blogg och det går inte att ha det så.”)
Artikeln lyder:
“Bör inte död vara ett primärt utfallsmått i sepsisstudier?
Sepsis är ett allvarligt sjukdomstillstånd med snabbt förlopp och hög mortalitet. Skyndsamt omhändertagande inom vården är avgörande för utgången. Men kunskapen om detta vanligt förekommande tillstånd är otillräcklig i befolkningen. Inom vården är omhändertagandet ibland inadekvat [1].
En publikation om intravenös behandling med vitamin C, tiamin och hydrokortison som tillägg till konventionell terapi [2] visar positivt resultat och har stimulerat en rad forskningsstudier. På ClinicalTrials.gov finns mer än trettio forskningsstudier med vitamin C som del av sepsisterapi registrerade. De flesta ännu inte avslutade.
I oktober 2019 publicerade JAMA en randomiserad kontrollerad interventionsstudie av 36 författare [3]. En tidigare studie med samma försteförfattare visar god säkerhet och tolerans med intravenöst vitamin C [4]. Den färska studien omfattar 167 patienter med både sepsis och akut svår lungsvikt (ARDS: acute respiratory distress syndrome). Interventionsgruppen behandlades med intravenöst vitamin C 50 mg/kg kroppsvikt var 6:e timme under 4 dygn.
Slutsatsen av studien är att primära utfallsmått på organdysfunktion enligt SOFA (Sequential organ failure assessment), inflammation (CRP) och kärlskada (trombomodulin) inte visar någon skillnad mellan grupperna. Detta anges i abstraktet. Vad som inte anges där, men senare i artikeltexten, är att studien hade 46 sekundära utfallsmått, däribland 28-dagarsmortalitet. Då var mortaliteten i behandlingsgruppen 29,8 procent och i kontrollgruppen 46,3 procent (P = 0,01 utan kontroll för multipla jämförelser).
Studiens design och redovisning har nu kritiserats. Kritikerna påpekar att mortalitet vid sepsis bör ses som ett primärt utfallsmått med tanke på patienter, läkare och andra berörda, samt att studien borde ha begränsats till 4–6 kliniskt relevanta utfallsmått [5]. Det paradoxala fyndet att grupperna inte uppvisar någon skillnad i SOFA-poäng kan förklaras av att endast de som levde vid 96 timmar inkluderades i den statistiska analysen. Detta faktum nämns inte i redaktionens kommentar [6].
I en tysk artikel skriver författaren att död sedan flera år ansetts vara primärt utfallsmått i kontrollerade sepsisstudier. Dessutom borde bortfallet av patienter som avled före 96 timmar hanteras med någon annan metod, till exempel senaste observation (last observation carried forward) [7].
I en färsk artikel om skattningsinstrumentet SOFA konstateras att det saknas konsensus om hur man statistiskt ska handskas med data då en person avlidit, men att detta ska fastslås innan studien startat [8].
Min reflektion är att död inte kan vara ett mindre viktigt utfall vid akut och allvarlig sjukdom med snabbt förlopp. Den aktuella artikeln riskerar att ge upphov till motstridiga tolkningar eftersom abstraktet ger en missvisande bild av studien. Pågående och framtida studier med olika design lär kunna föra kunskapen vidare.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.”
Kommentar från docent Sture Blomberg:
“Jag har under många år arbetat som vikarie på ett sjukhus i Norge, Volda sjukhus, där vi sedan c:a 3 år har behandlat patienter som inlagts på Intensivvårdsavdelningen för septisk chock med en kombination av intravenöst C-vitamin 1,5 g x 4 + Thiamin 200 mg x 2 och Salu-Cortef 50 mg x 4 i fyra dagar. Patienterna har inkluderats i denna behandlingsstrategi utifrån SOFA-score och blodtrycksfall <90 systoliskt trots 2 L kristalloid vätska. Hittills har vi behandlat 69 patienter och resultaten har varit häpnadsväckande, minst sagt. Jag har ju sysslat med sepsis och septisk chock i 40 år och som alla vet blir det ofta som om hela havet stormar. Här sätter man in behandlingen tidigt och nästa morgon sitter patienten på sängkanten och dricker kaffe och äter smörgås. Ungefär så. Det tog mig bara 3 patienter för att bli övertygad om att detta var något alldeles exceptionellt.
När det gäller den studie du pratar om så blev slutsatsen alldeles absurd. I den ena gruppen sepsis-inducerad ARDS (n= 83) som får konventionell behandling+ placebo så dör 19/83 inom 4 dagar. I den andra gruppen (n=84) som dock endast får Vitamin C (och nte Tiamin och kortison) så dör endast 3 patienter. Chi2-analys ger ett p<0.001. Detta nämns inte alls i författarnas konklusion och överhuvudtaget inte alls i abstract, varken i konklusion, resultatdel eller metod. Man undrar ju om författarna lever på samma planet. Ser de inte den stora elefanten i rummet?
En kollega till mig ringde upp författaren dr, Fowler om detta. Han berättade då att de förbjudits av JAMA att nämna mortalitetssiffrorna i sin konklusion för att överhuvudtaget få artikeln publicerad (eftersom detta rörde en sekundär endpoint).De fick endast beröra primära endpoints, där man inte kunde påvisa någon skillnad i CRP, SOFA eller trombomodulin. Men vad dog då patienterna av? dr. Fowler et al. har nu räknat om SOFA-score och funnit att de begått ett stort räknefel då de inte räknat in de 19 som dog i kontrollgruppen. De hade i första kalkyleringen då fått siffran 0 (=friska), vilket naturligtvis inte kan stämma eftersom man dog. Om detta har man nu skrivit ett “letter to the editor” och visat att det föreligger en signifikant skillnad i SOFA-score efter 96 timmar till Vitamin C gruppens fördel (p<0.05). Men även så. Det intressanta med denna studie är väl inte CRP, SOFA eller trombomodulin, som redaktionen för JAMA tycks tro utan att patienter med septisk chock, som inte får intravenöst Vitamin C, dör i mycket stor utsträckning.”
Numera anonym läkare skriver:
“Efter personlig kommunikation med huvudförfattaren till den refererade studien framkommer att de på deras sjukhus använder regimen med i.v vitamin c på alla Covid-19-patienter som börjar svikta i andningen och upplever goda resultat. Rekommenderar intresserade läkare som vårdar dessa patienter inneliggande att höra av er direkt till författaren för ytterligare information kring resultaten och information hur metoden kan provas i Sverige. Jag har fått deras behandlingsschema och kan vidarebefordra till intresserade kollegor som ett första steg.“
Mer om Corona : https://4health.se/?s=corona
Lämna ett svar